Jag blev lite inspirerad av min sons framfart i affären igår så när jag gav mig ner på stan idag så gick det i ett jädra tempo, det gick så fort att mina stackars tår inte hängde med utan trasslade in sig i sandalerna.
Jag toksprang runt och hoppade in i den ena affären efter den andra. Var först inne hos guldsmeden och där hittade vad jag sökte på en gång, sen kom mitt stora problem, jag skulle hitta nåt till lillebror gick in i leksaksaffären och där fick jag spunk på alla barn och turister som var ivägen för ångvälten Sara. Hittade tillslut en bil men när jag ställer mig i kön så tröttnar jag på att stå still så fast de bara var en kund framför mig så gick jag tillbaka med bilen och fortsatte min jakt någon annanstans. I var enda affär så frågar de om jag behöver hjälp, ja tack du kan få klia mig på ryggen eller betala mina räkningar, nej det svarade jag så klart inte men jag tänkte och det är ju tanken som räknas har jag hört.
Men tillslut så hittade jag det jag sökte och kunde sen bege mig till mataffären för att där få tag på den lömskaste kundvagnen denna sida månen. Alltså jag letade inte efter en hemsk och lömsk kundvagn utan den valde mig, det var bara den kvar i skjulet för vagnar och jag insåg snabbt varför. Den fällde mig hela tiden och mina stackars intrasslade tår blev överkörda fler gånger än vad jag orkade räkna till och den drog dessutom snett.
Men jag älgade på som aldrig förr och höll på att köra över både en och två personer som gick i min väg men körde som sagt på mig själv istället för idag var jag snäll.
Sen kom jag på mig själv med att prata högt när jag handlade, de brukar ju inte göra så mycket annars för då har jag barnen med mig men nu då gick jag själv så det blev nästan lite pinsamt. När jag letade efter spenaten så sa jag nog spenat högt tio gånger för det förstår väl vem som helt att om man säger spenat högt så hittar man den fortare. Sen så måste man dividera högt med sig själv om hur många liter mjölk jag ska köpa, kom fram till att 3 liter borde räcka :P
Sen körde jag självscanning och då kommer jag på mig själv med att prata med maskinen, "jaha dra kortet, men hade jag inte gjort de, nä men vad dum jag är!" Sen när jag dumförklarat mig själv så tittar jag runt och alla jag ser (tre stycken människor) står och ler mot mig, jag känner igen det där leendet, de brukar höra ihop med "vad söt du är" och det ska jag tala om för er mina vänner att den kommentaren den menar inte alls att jag är söt utan att jag är lite lättkorkad och att det är ett fint sätt att tala om för mig att nu tänkte du nog lite tokigt där. Jag har varit med förr så jag tänkte tyst för mig själv "vad söt jag är!". Sen betalade jag mina varor tyst för mig själv och på vägen från kassan till bilen så sa jag bara "Oj" "Typiskt" och "Förbannad vagn" högt annars var jag tyst som en mus :)
Vad söt du är, Sara... ;)
SvaraRadera