Att jag kunde bli så slut av ett danspass att jag såg stjärnor efter sista låten det trodde jag aldrig. Jag fullständigt badade i svett och hade helst av allt lagt mig i en snygg liten hög mitt på golvet och sen legat kvar tills någon sopade upp mig, men det gick inte, nästa pass skulle börja så de var bara att samla ihop sig och sina grejer och försvinna ut ur salen. Satte mig ner för att ta av mig skorna och det skulle jag inte gjort, så underbart skönt det var att sitta där det går knappt beskriva i ord så jag låter bli. Men jag fick på mig mina uteskor och kunde börja min promenad hemåt, rätt som det är hör jag steg som närmar sig bakom mig, jag vänder mig om och det är en tant som varit med på passet och hon ler åt mig. Jag ler tillbaka och sen går hon om mig?! Vad hände och varför kommer jag inte närmare hemmet? Jo det ska jag ta och tala om för er att jag var så trött att jag helt enkelt glömde bort att lyfta på fötterna och lyfter man inte på fötterna så står man still.
Men jag kom hem tillslut!
Nu har jag ätit duschat och snart sover barnen, då ska jag sätta mig i soffan och sen sitter jag nog där resten av kvällen och natten är jag rädd. Förmodligen kommer de bli slagsmål inatt om vem som ska peta i nappen på lillebror, jag kommer inte kunna röra mig mina muskler är helt slut och maken är en manlig förkylning, behöver jag säga mer?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar