Virkade tamponger och andra slöjdsynder

Nu när mamma och pappa ska flytta så rensas det till både höger och vänster, då händer det att små guldkorn tittar fram. Jag menar vem vill inte bli påmind om sina gamla slöjdsynder, det är ju jätteroligt, verkligen jättekul, för alla andra. Jag själv känner bara att mina slöjdlärare måste bli jättegamla, jag menar det måste ju ha legat dubbelvikta av skratt när de sett mina kreationer. Titta bara på den här hyllan som vägrar att visa sig från sin rätta sida, eller så tror bloggen att den ska se ut sådär, men det ska den inte men nu har jag lagt in den så att ni kan luta huvudet både åt höger eller vänster för att se hur den ska se ut egentligen, jag vill ju inte att någon som bara kan böja huvudet åt ett håll ska missa denna skönhet.

Jag har dock gjort en sak i träslöjden som jag är riktigt nöjd med och det är en skärbräda, tänka sig att jag har lyckats såga ut konturerna av en gris på en träbit. Jag tror till och med att den var färdig ritad på brädan innan jag satte sågen i den, jag vill ju inte ta åt mig äran för något jag inte har gjort själv. Nu orkar jag inte springa ner i källaren och hämta den för att kunna fota, så ni får helt enkelt lita på mitt ord om att den är fin, eller den skärbrädan jag minns är fin, fast det var ju iofs den där hyllan också.

Vi borde inte prata om syslöjden, jag menar jag har ju visat upp mina virktalanger tidigare om ni inte kommer ihåg så slänger jag in en bild så att ni kommer ihåg min orm.

Men nu när jag redan har visat upp en virksynd så ska ni få se en annat mästerverk av mig, nämligen den här lilla råttan:

Tyvärr har jag tappat bort mönstret till detta mästerverk så försök er inte på att kopiera den där hemma, ingen kan virka en råtta som jag.

När jag visade den för maken frågade han varför jag har virkat en tampong?! Och det kanske man kan fråga sig, eller vad tycker ni?

Nu tänkte jag nog ta farväl av denna virkade tampong och några andra av alla mina slöjdsynder som min kära mamma har sparat åt mig, tack det var väldigt snällt, jag menar annars hade ju inte det här inlägget blivit av. Jag lovar mig själv att jag kommer göra precis likadant för mina barn, jag ska spara deras slöjdkreationer så att de själva kan ta farväl av dem när de är redo. Behöver jag skriva igen att jag är redo nu? Kanske lika bra för att vara på den säkra sidan, jag är redo att ta farväl av virkade tamponger och hyllor som inte verkar vilja vara på rätt håll.

Skrivpuff: Farväl