Man skulle ju kunna tro att jag visste bättre än min treåring om hur man tar hand om hans lillebror det vill säga mitt eget barn, men nej där har jag tydligen fel.
Igår fick jag mig en uppläxning som heter duga, hur kunde jag vara så dum att jag gav lillebror ett halvt rån. Treåringen slet rånet ur sin lillebrors hand och spände blicken i mig innan han sa: "Förstor bit mamma!" sen bröt han av den minsta lilla smula jag någonsin sett och jag var nästan tvungen att leta fram ett förstoringsglas för att kunna se den. Den smulan fick lillebror minsann äta.
Tror ni att jag lärde mig nu då? Nä så klart inte för jag orkar inte bryta minimala små bitar när lillebror faktiskt klarar av att äta så stora rånbitar. Så jag ger lillebror samma stora rånbit en gång till, då får jag den där blicken av sonen igen och denna gången visar han mellan tummen och pekfingret hur stor, förlåt liten bit lillebror ska ha. Det var inte mycket mellanrum mellan fingrarna vill jag lova.
Så vad har jag då lärt mig av detta? Jo ska jag ge lillebror rån så får jag smussla bättre med det :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar