Skrivpuff - Fördomar

Blondiner är korkade men snygga och har stora bröst för det har jag sett på film. Brunetter är fula men smarta och oftast har de glasögon, för det har jag sett på frågeprogrammen på tv. Rödhåriga är impulsiva, temperamentsfulla och prickiga av fräknar, de är starka också det har jag sett på Pippi. Kallar ni det här för fördomar? Jag har ju sett det på TV säger jag ju, då kan det ju inte vara fördomar heller, allt som är på TV är väl sant?!

Det finns säkert de som har fördomar om mig, jag ser nämligen inte alls så korkad ut som jag är!

Fördomar är farliga saker att hålla på med, så akta er där ute för de lömska fördomar som lurar kring nästa hörn, de flyger på en utan att man anar någonting och när de väl har bitit sig fast är det svåra att bli av med. Men lyckas man skaka av sig fördomar så inbillar i alla fall jag mig att man blir en lite bättre människa.

Några ord om julen!

Julen närmar sig med stormsteg och visst är det en härlig tid, slänger in en text om julen så att jag får riktigt fin och go julstämning i bloggen! Varning, denna text innehåller ironi och spår av kritik!

Nu hoppar vi fram några dagar och låtsas att det är julafton redan idag. Det har laddats upp med pepparkakor så att vi är extra snälla och snart kommer tomten och Kalle Anka och alla är glada och har det så mysigt så mysigt, det är ju jul!

Visst att vi ska vara snälla på julen men allvarligt talat hur snällt är det att kidnappa en gran, ställa in den och göra konstgjord andning några veckor för att sen slänga ut den i kylan och låta den självdö. Granen är ju dessutom full med små varelser som har gått för att lägga sig och sova bort den hemska årstid som nu stundar och så kommer de in i stugvärmen och tror att våren är här. Då vaknar de till liv och tackar granen för lån av sängplats och ska ge sig ut i skogen för att göra vårfint och då upptäcker de att nån skog är de minsann inte i utan de är instängda i ett fängelse och blir de upptäckta så avrättas de på en gång, utan rättegång. Skandal om jag får säga det själv.

Klockan tre sitter vi bänkade framför Tvn, kaffet är upphällt, de femton sorternas kakor är framdukade och som vi ser fram emot den roliga lilla ankan som ska hoppa fram på skärmen från alla möjliga håll och kanter, oj vad vi kommer att skratta. Men någonstans där sätter vi skrattet i halsen för handen på hjärtat mina vänner är det verkligen väl utnyttjad tid en ledig dag att sitta framför dumburken och äta torra kakor? Dessa kakor som bara bakas en gång per år, jag undrar just varför, jag har mina misstankar det har jag. Och vad är det vi tittar på? Jag tror att alla i Sverige som är över tio år kan rabbla Kalle Ankas jul i sömnen, eller förlåt det är ju de näst sista fem minuterna som en nyhet visas, det är i alla fall bara för den jag sitter och tittar och för att jag får kaffe och för att jag får äta torra kakor och för att alla andra tittar och jag vill inte vara den som sitter tjurig i ett hörn en timme innan höjdpunkten på julafton kommer, Nämligen den mannen jag ska prata om härnäst.

För efter ankan så kommer den skäggige lönnfete lille farbrorn som frågar om det finns några snälla barn, han dyker upp när far i huset är ute och köper tidningen, då passar han på minsann. Det är det ju klart att det finns snälla barn och vi vuxna uppmuntrar de små liven att gå fram och hämta ett paket hos den röde farbrorn med mask för ansiktet och nog ska väl han väl ha en kram oxå, jag menar han är ju så snäll som kommer och ger barnen paket, klart att han ska ha en kram, det är väl det minsta man kan begära. Men resten av året får du inte ta emot saker från främlingar men krama den stora mannen men mask för ansiktet det går bra. Snacka om dubbelmoral.

Sen all den här maten vi ska trycka i våra stackars magar, här är det dieter och ditten och datten resten av året men när det kommer till julbordet då ska vi äta som om det inte fanns någon morgondag och när vi har ätit så vi ser tredubbelt då ska de tryckas i lite gröt också för nåde den som vaknar hungrig på juldagen.

Men visst är det mysigt med jul ändå, maten är ju verkligen fantastisk, gammal rutten fisk och köttbullar, festmat utan dess like vill jag lova. För att inte tala om julgodiset, nersmällt fett och lite kakao och sen har vi supersega kolor som drar med sig plomberna i tänderna så halva släkten får gå till tandläkaren i mellandagarna, undra om de också har mellandagsrea?

Men julen är ganska trevlig ändå, vi börjar redan den förste december att räkna ner till den mest fantastiska dag som finns på året. Men en sak som jag inte riktigt begriper det är varför alla andra kräver presenter av mig den här dagen, jag går ju inte och kräver er på presenter när ni fyller år gör jag det kanske? Orättvist är vad det är.

Men nu känner jag hur julstämningen smyger sig på och det är bäst att jag sätter igång med julstöket ordentligt så att det blir så där härligt på julafton. Fast å andra sidan hinner jag inte färdigt till denna julen så kommer det ju fler, bra va?!

Stressa inte ihjäl er i jul! God Jul mina vänner, lite förtidigt jag vet!

Snön är källan till allt ont

I alla fall om man ska tro alla statusuppdateringar på fejjan (med undantag från några få som verkar älska snön mer än livet självt) och rubrikerna på tidningarnas sidor. Så nu när msn bestämmer sig för att börja strula så lyfter jag blicken från skärmen och slänger en svart blick ut mot den vita djävulen som ligger och trycker utanför fönstret, sen hytter jag med näven och förbannar den förbaskade snön för att min msn inte fungerar som jag vill. För det måste väl vara snöns fel eller?

Men visst är det skönt att man kan skylla på någonting som man inte kan styra över, om jag har en dålig dag så finns snön där och kan ta på sig skulden så behöver jag inte fundera på om det är något jag kan ändra på, för snön styr jag inte över, alltså kan jag inte göra något annat än att klaga.

Visst man få klaga på snön, men samtidigt så är det december och senast jag kollade i kalendern så är det en vintermånad. Tänk på alla de år som det inte har varit snö på julafton, då är det katastrof, i år så såg ju vädergudarna till att vi har snö innan jul i alla fall, det borde vi ju vara glada över. Sen snöstormar, snöskottning och en hel del annat är inte speciellt kul men idag har vi här i västra småland i alla fall en underbar vinterdag, -6 grader, nästan vindstilla och alla gator och cykelvägar är plogade. Perfekt.

Som ni märker så passar jag på att skriva detta innan jag eventuellt kan vara med om en mardrömshämtning av sonen på förskolan, där han totalvägrar att åka i den pulka som jag ska släpa med mig, så att jag skulle få bära båda honom och pulka hem och då halkar jag naturligtvis på en snöfläck och bryter lårbenshalsen och vrickar tummen. Då hade det inte blivit ett inlägg om att jag tycker att det är perfekt med snön just nu, det kan jag lova!

Bebisfasoner

Vad är det här? Äta var tredje timme på natten? Vilka bebisfasoner säger jag bara. Så kan han ju inte hålla på. :)

Klart att han får hålla på. Han är ju en bebis! Men det är lika frustrerande varje gång det händer, man tror att man har lärt sig hans mönster och dygnsrytm. Då hamnar pajken i en tillväxtperiod och han ska äta hela tiden. Sen när han är nöjd med den ökade produktionen så kan det gå åtta timmar mellan ätningarna. Tror ni jag är nöjd då då?

Nej precis, vakna upp med tuttar hårda som bowlingklot samtidigt som man badar i en pöl av bröstmjölk. Nej det är inte så fränt det heller. Men vad gör man inte för sina barn. :)