Skrivpuff - Att ta farväl

Har funderat ett tag på om det är dags att ta farväl av bloggen, lusten till att skriva har inte riktigt infunnit sig. Jag har skyllt på att jag är ny på jobbet och är för trött när jag kommer hem på kvällen, men det har inte varit det som varit felet. I måndags tog jag mod till mig och anmälde mig till en skrivkurs igen, jag hoppas att jag hittar tillbaka till glädjen jag brukar känna när jag skriver för det skulle kännas tomt om den försvann.

Hur man mår och vad som händer i ens liv påverkar så klart ens intressen och hobbies, jag som äntligen har hittat en hobby som jag tycker är kul och som jag trivs med så känner jag såhär. Nej jag tänker inte ge upp så lätt och bara säga tack och farväl, en liten motgång ska inte knäcka mig det blir till att ta nya tag. För jag tänker inte säga farväl, imorgon är en ny dag och en ny månad med helt nya möjligheter som väntar runt knuten, det blir en spännande månad vill jag lova, kanske inte hinner skriva så mycket men ljuset är på väg tillbaka och det är dags att ta farväl av något annat istället för skrivandet!

Skrivpuff - En solig dag i maj

EN solig dag i maj?! Nej nu driver ni med mig, det måste ju minst vara tio soliga dagar i maj för att inte säga femton det är ju ändå snart sommar menar jag, blir det inte tjugo så blir jag lite besviken måste jag erkänna. Björkarna ska ju kasta pollen efter mig så jag nyser så mycket att jag får rutor på magen och träningsvärken ska göra att jag får gå dubbelvikt hela sommaren. EN solig dag skulle förmodligen betyda att björkarna inte kastar pollen efter mig, vilket skulle vara ganska trevligt men jisses så tråkigt det skulle vara att bara få se solen en enda dag på en hel månad räcker det inte med de mörka månaderna på vintern, ska solen verkligen bli beviljad fler semesterdagar, är det verkligen okej?
Nej nu blev jag så matt att jag går och lägger mig, EN solig dag, nej det går jag inte med på! Godnatt!

Gott och blandat

Ska snart iväg på årets första cirkeljympa, kan inte säga att jag är speciellt laddad, är mer sugen på att slänga fötterna i soffan, moffa godis och titta på tv men jag har ingen anledning att stanna hemma idag så det är bara att ge sig iväg. Eller det kanske är en anledning att det är klass 1 varning för stormen som ska dra in inatt, är det tillräcklig anledning att stanna hemma? Jag kommer ju köra till jobbet imorgon fast det ska vara full storm så ska jag köra rakt ut i skogen och försöka undvika alla träd som vill lägga sig över min bil. Nä det är nog inte en tillräcklig anledning, tror nog dessutom att det är lugnet före stormen vi upplever just nu för det blåser inte tokmycket ännu.

Det är redan onsdagkväll och jag förstår inte vart den här veckan har tagit vägen, den segar sig fram som om den vore en snigel på söndagspromenad men samtidigt springer den förbi som ett hungrigt lejon på jakt, jag blir inte klok på det.
Helgen känns som om den är hur långt bort som helst men samtidigt är det bara två jobbdagar kvar sen är det den efterlängtade helgen.

Jag har tänkt en hel del på sista tiden och ännu har jag inte klart för mig hur framtiden kommer att bli, men det är mycket spännande saker på gång men inget jag vill tala om ännu, ville bara göra er nyfikna, man får ju passa på när man kan, eller är jag helt fel ute nu?

Borttappade nycklar

Igår körde jag till jobbet som vanligt och jag kom dit lite tidigare än jag brukar för jag trodde att det var halt ute men det var det inte. När jag insåg att jag var alldeles förtidig så skickade jag lite sms och kollade fejjan på mobilen innan jag klev ur bilen, det skulle jag inte ha gjort. När jag sedan ska gå ur bilen ta mina saker och låsa så får jag panik, mina bilnycklar är borta och min första tanke var: "Hur sjutton ska jag komma hem ikväll då?". Så jag börjar riva ur alla saker i min handväska och leta igenom jackfickorna men ingenstans hittar jag nyckeln, det ska tilläggas att vi har världens största nyckelring så den både syns och känns om man har den fickan. Jag kollade så att den inte satt kvar i tändningslåset men icke, när jag tillslut ger upp och tänker att "jaja bilen får stå olåst och sen får maken komma ut med extra nyckeln ikväll", när jag tänkt detta samlar jag ihop alla saker och kliver ur bilen. Då trillar bilnyckeln ner på marken för jag har tydligen haft den i knät under handväskan hela tiden.

Bra start på en måndag, eller?!

Byxor och skor, en söndag på landet

Idag var vi och handlade byxor till maken så nu slipper han gå i trasiga jeans, förstår inte hur man kan slita ut ett par byxor på det viset när man har ett stilla sittande jobb, men sen att han har ett och samma par från det att han köper dem tills dessa att de trillar av i små bitar kanske har med saken och göra vad vet jag. Alltså han tvättar ju byxorna ibland och han sover inte i dem, men man kan ju inte ha fler än ett par byxor åt gången då kan man ju få beslutsångest och inte komma i tid till jobbet på morgnarna,eller varför har man annars bara ett par undrar jag. Sen vill jag förtydliga en sak till och det är att han inte har byxorna tills de trillar av i små bitar för jag tjatar hål i huvudet på honom innan så att han ger sig iväg och införskaffar sig ett par nya. Idag vet jag inte vad som hände för när vi kom ut ur affären så hade han köpt två par byxor så vi får ju hoppas att han inte tänker ha dem på sig samtidigt.

Jag hittade ett par skor på rean, jag som inte har några skor sedan innan var ju bara tvungen att ha dessa beiga gympadojjor med kilklack som var lite tantvarning på enligt maken, men jag gillar dem så nu längtar jag ännu mer tills dess att det blir vår så att jag kan börja använda dem.  

Vi åkte nästan tre mil ut till ingenstans för att köpa jeans, eller ingenstans var nog att ta i men det var en ytterpyttelitet samhälle jag vill nog kalla det för by, men som vanligt när man åker dit så åker man därifrån med byxor som sitter bra men inte kostar hela månadslönen. 

Nu är det fullmåneigen

Jag behöver inte längre titta upp mot himlen för att se om det är fullmåne eller inte, jag behöver inte heller känna efter i kroppen om månen är på väg att bli på kanelen, jag behöver faktiskt inte ens googla det längre. Det räcker med att gå in och kolla sökningarna som har gjorts för att hamna på min blogg, varje gång det närmar sig fullmåne så är det någon som hittar hit när de söker på värk vid fullmåne.

Eftersom jag får den här sökningen varje månad så känns det ju som att det är ett viktigt ämne och det borde väl finnas andra än jag som skriver om detta viktiga ämne eller?

Tänk vad den här ställer till med egentilgen, en del kan inte sova när den här rackaren är full, jag vet inte om de ligger och är oroliga att den ska hitta på något dumt på fyllan. Jag själv får ju mer ont i lederna men jag vet inte varför det är så, kan de har och göra med tidvattnet? Fast jag kanske inte har något tidvatten i lederna. Nä nu släpper jag den funderingen för tillfället och jag får väl återkomma om detta viktiga ämne nästa månad när den blir full igen.

Skrivpuff - Min första kyss

En del saker minns man tydligt, andra saker har man en svag minnesbild av och andra har man helt förträngt. Min första kyss är en sådan sak som jag har förträngt, däremot minns jag första kyssen med han som numera är min make, men det är nog mest för att jag var livrädd och sånt brukar man komma ihåg.

Andra gången jag träffade honom var en sen lördagsnatt på studentkåren, vi bytte nummer och skildes sedan utan att ens ha pussat varandra, gammaldags och romantiskt tänker ni, jag säger nygjord tungpiercing, lite besviken var jag allt när jag gick hem den kvällen. Det gick två veckor och vi träffades och pratade, ja han kunde prata fast att tungpiercingen var nygjord, eller så var det jag som pratade jag minns inte så noga. Så en kväll när vi sitter i hans soffa, eller hans och hans men i soffan som stod i det rummet som han hyrde i andra hand så säger han helt plötsligt att "Nu kan vi kyssas" som om det skulle vara den mest självklara sak i hela världen men då svarade jag "Nej!", han insisterade och det krävdes en hel del övertalning vill jag lova. Jag var ju livrädd att jag skulle göra så att det blev en infektion i tungan och att den blev helt svart och föll av, det gjorde den inte.