Vi bytte nummer och några sms senare så hade vi vår första och enda date onsdagen efter.
Jag åt en chokladboll och drack en cola och tänk han betalade! (det hade jag aldrig varit med om förut, hade väl inte varit på nån date förut heller, men ändå)
När jag gick ifrån daten så var jag på ett möte och sen skulle jag cykla hem och det var snö och kallt, när jag kommer hem tänkte jag att jag skulle skicka ett sms till honom men jag kan inte hitta min telefon. PANIK!!
Går tillbaka samma väg som jag cyklade och nu snöade det ordentligt, kommer fram till där jag hade haft min cykelparkerad och nu finns det inga spår kvar efter min cykel eftersom det snöar så mycket. Runt hörnet kommer en kompis och undrar vad sjutton jag håller på med och jag förklarar att jag tror att min telefon ligger i snön någonstans. Så han ringer och det börjar mycket riktigt blinka i snön. LYCKA!!
(Men den var ju blöt som bara den så när jag är på väg hem igen så ringer jag en gammal kompis för att se så att telefonen fungerade och det gjorde den. Kommer du ihåg de, Sanna?)
Tänk om jag inte hade hittat min telefon då hade Johan nog trott att jag inte var intresserad eftersom jag inte hade kunnat höra av mig då. Inte visste jag då att vi hade gemensamma kompisar.
Det finns mycket Tänk om... när det gäller vårt förhållande men det får bli ett annat inlägg för nu ska jag fixa lite "mommes"
Haha ja det kommer jag ihåg!:) o vilken tur att den funkade!!
SvaraRadera