Det blir oftast inte som man har tänkt att det ska bli, men det kanske är tjusningen med livet vad vet jag? Vissa gånger gör det inte så mycket att planeringen inte stämmer eller att det dyker upp något oförutsett som ändrar på ens liv. Men sen finns det de gånger när man vill något så mycket så det gör ont i en, det är det enda man tänker på både när man är vaken och när man sover. Just nu så vill jag inget hellre än att det blir som vi vill, att nån ska vilja de vi vill att de ska vilja, håller tummar, tår och tarmar för att vi snart ser ljuset i den tunnel som blir allt mörkare och trängre för varje dag som vi går längre in i den.
Nu vill jag såklart inte att det ska bli nån tråkig, dålig stämning här på bloggen men vissa tankar måste få komma ut ur huvet annars fastnar de där inne och bygger bo och börjar gro. Så jag säger nej tack till den negativa plantan som försöker bygga bo i mitt huvud och sätter ord på tankarna här istället.
Här är ett sånt tillfälle när det inte blev som jag tänkt, jag skulle fota att lillebror sitter men det var nån som hoppade in i bild :) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar