Nu tror facebook att de känner mig igen

Dagens riktade reklam på fejjan

Skicka tillbaka lillebror?! - Inte visste jag att man kunde göra det, undra om det gäller när de är 22år också? Nej nu ska jag vara snäll det är ju snart jul och allt, klart att jag inte vill skicka tillbaka min lillebror jag tycker han bor alldeles utmärkt i sin lägenhet, skulle jag skicka tillbaka honom så innebär ju det att vi kommer bo under samma tak igen och behöver jag säga att han är en retsticka, det räcker väl med att säga att han är en lillebror. Jag är ju en storasyster så jag är nog inte mycket bättre själv, men det stod ingenting om att skicka tillbaka några storasystrar inte. Jag tycker faktiskt om min lillebror även om det kanske inte framgår i just den här texten, men så är det så här ska inte skickas tillbaka någon!

Vin - Finns det blå flaskor tro? Kunde det inte varit cola eller kaffe ni gjorde reklam för det dricker jag betydligt oftare än vin.

Fika med farfar - Det skulle jag gärna göra men det blir lite svårt han gick ju och la sig och hårdvilade 1996. Men det kunde ju inte fejjan veta så jag klandrar inte dem men lite okänsligt är det allt. Fast jag vet inte om "Fika med farbrorn" hade varit bättre, eller "Fika med gubben" jag menar då kan man ju välja själv vilken farbror eller gubbe man skulle fika med, men nu är ju inte jag reklamnisse och tur är nog det.

Använder du diabetespenna? - Svar nej, jag använder helst bläck.

Känns livet tungt? - Ibland vill du bära det åt mig? Känns inte livet tungt för alla ibland eller är jag ensam om att tycka detta? Strunt samma jag har mina egna lösningar tackar som frågar.

Snygg i svart - Tack, men rosa är ju det nya svarta det vet ju alla. Men det var ju snällt med en komplimang ibland alla andra påhopp.

Leksaker för barn 0-10år - Jag har en massa lekasker dock bara för barn 0-5år men jag väntar gärna några år till med att köpa leksaker till skolbarn men tack ändå.


Okej sammanfattning: Fejjan tycker att jag är en vindrickande, deprimerad mamma som inte har leksaker till mina barn och jag har förmodligen diabetes eller i alla fall behov av en diabetespenna och som vill skicka tillbaka lillebror men som klär bra i svart. Måste ju verkligen säga att de har fångat den bästa sidan av mig, eller vad tycker ni? 

Kärleksförklaring!

Igårkväll fick jag en oväntad kärleksförklaring av min käre make:

"Jag är inte tillsammans med dig för att du är korkad!"

Nähä, det var bara en bonus eller?!

Han har nu i efterhand lovat att det var snällt menat i hans huvud, men att det förvrängdes när orden lämnade hans mun. Jag tror ju vad jag vill om den saken, men nu vet jag i alla fall att det inte var min korkighet som fick honom på fall utan kanske var det att jag är så söt! (För er som missat detta med söt, så brukar de i min omgivning säga att jag är söt när jag på eller annat sätt har sagt eller gjort något korkat).

Men det är ju skönt att veta att jag inte bara är en korkad brud i hans ögon, jag måste ju vara något mer när han säger på det där viset, eller? Och det är verkligen skönt att efter snart 7år få reda på sanningen, nu behöver jag ju inte gå runt och fundera på om han bara är tillsammans med mig för att jag är korkad, eller vänta nu den tanken har aldrig slagit mig tidigare. Tack för att du svarar på frågor som jag inte ens visste att jag hade, du måste ju vara den mest underbara killen i hela världen, bäst jag slänger in ett hjärta så att du tror mig <3.

Nu ska jag inte klandra honom allt för mycket, jag minns en kärleksförklaring jag gav honom i början av vårt förhållande:

"Du är min, inte jävla nån annans, ingen jäkla åkersork!"

Behöver jag säga att vi är som gjorda för varandra?!

Tårtdekorationen på vårt bröllop! Tyckte att den passade in idag.

Födelsedagsfirande och pulkaåkning

Idag fyller barnens morbror tillika min lillebror år och det talade jag om för sonen imorse men jag fick bara till svar att det ville han minsann inte alls höra talas om för om det inte var hans födelsedags snart så kunde det kvitta. Nu sa han inte exakt så men det var det han ville säga! Men firat blev det, vi har som alltid på min brors födelsedag ätit smörgåstårta!

Det gick verkligen hur bra som helst att hämta sonen från förskolan idag, jag tog med mig pulkan och blev nog årets mamma på kuppen, inte mig emot. Men han gillade inte riktigt att jag inte körde på den vita snön, jag tycker ju att den snön jag körde på var vit men tydligen så dög den inte. Jag skulle ju köra i snövallarna begrep jag väl. Sen tog jag med honom till lekparken och där tänkte jag att vi skulle åka utför i en jättebrant backe, eller den är inte så farligt brant men tänkte att det var en lagom backe för oss att börja åka i. Vi satte oss försiktigt i pulkan så att den inte skulle åka ifrån oss och när vi satt klara så lyfte jag upp fötterna i pulkan och det var dags för oss att svischa nerför backen, men pulkan stod still, den rörde sig inte en milimeter och när vi hade provat tre gånger på lite olika sätt men med samma reslutat så gick vi hem. Sonen som inte har åkt speciellt mycket pulka utför var nöjd ändå och jag gick hem och beklagade mig för både min mamma och make, även för min bror som kom senare kom hem för att äta smörgåstårta och alla skrattade åt mig. De säger att det inte alls var någon backe utan att vi satt på nästan plan mark och att det var därför som inte pulkan rörde sig, men jag tror att det var något fel på pulkan för nog sjutton är det en liten backe i alla fall och hade pulkan rört sig minsta centimeter så hade det sugit till i magen, på mig i alla fall. 

Det är inte lätt när det är svårt, men här kommer en bild på pulkamästaren!

Snön är källan till allt ont

I alla fall om man ska tro alla statusuppdateringar på fejjan (med undantag från några få som verkar älska snön mer än livet självt) och rubrikerna på tidningarnas sidor. Så nu när msn bestämmer sig för att börja strula så lyfter jag blicken från skärmen och slänger en svart blick ut mot den vita djävulen som ligger och trycker utanför fönstret, sen hytter jag med näven och förbannar den förbaskade snön för att min msn inte fungerar som jag vill. För det måste väl vara snöns fel eller?

Men visst är det skönt att man kan skylla på någonting som man inte kan styra över, om jag har en dålig dag så finns snön där och kan ta på sig skulden så behöver jag inte fundera på om det är något jag kan ändra på, för snön styr jag inte över, alltså kan jag inte göra något annat än att klaga.

Visst man få klaga på snön, men samtidigt så är det december och senast jag kollade i kalendern så är det en vintermånad. Tänk på alla de år som det inte har varit snö på julafton, då är det katastrof, i år så såg ju vädergudarna till att vi har snö innan jul i alla fall, det borde vi ju vara glada över. Sen snöstormar, snöskottning och en hel del annat är inte speciellt kul men idag har vi här i västra småland i alla fall en underbar vinterdag, -6 grader, nästan vindstilla och alla gator och cykelvägar är plogade. Perfekt.

Som ni märker så passar jag på att skriva detta innan jag eventuellt kan vara med om en mardrömshämtning av sonen på förskolan, där han totalvägrar att åka i den pulka som jag ska släpa med mig, så att jag skulle få bära båda honom och pulka hem och då halkar jag naturligtvis på en snöfläck och bryter lårbenshalsen och vrickar tummen. Då hade det inte blivit ett inlägg om att jag tycker att det är perfekt med snön just nu, det kan jag lova!

Snö... blev inte som jag tänkte

Snön är otroligt fin där den nu ligger och lyser upp den annars så mörka och gråa värld vi lever i för tillfället, men den var inte lika fin när den slängde sig det hårdaste den kunde i ansiktet på mig när jag gick hem ifrån förskolan idag. Den var inte lika fin när det låg i drivor på trottoaren så att jag fick gå på vägen istället, hade det inte varit för snön och kylan så hade jag haft en trevlig promenad hem, istället gick jag med en skrikande ettåring i vagnen. Nu tror ni förstås att det var för att han också snön slängd i ansiktet, nej det tyckte han var fränt men han var ju tvungen att ha vantar på sig. Frågar ni honom är jag nog en väldigt dum mamma som inte vill att han ska frysa om händerna. Det är verkligen synd om honom så grym jag är som tvingar honom att ha på sig vantar, jag menar han är ju snart 13månader då borde han ju få välja själv om han ska ha vantar eller ej. HA det kan han ju glömma de närmaste femton åren kommer jag kasta vantarna efter honom om han glömmer att ta på dem, de närmaste tio åren kommer jag springa ifatt honom och ge dem till honom och de närmaste fem åren kommer jag brotta ner honom på golvet och ta på honom vantarna, det är kärlek det!

Jag hade faktiskt tänkt skriva ett väldigt fint inlägg om hur fantastiskt det är med snön och hur mysigt det är, men den där helvetespromenaden hem idag förstörde alla mina fina tankar om snön, jag hoppas på en bättre dag imorgon!

"Nej! Men nej!"

Nu har jag sagt nej en hel massa gånger idag och mina förklaringar har tagit slut.
"Nej du kan klämma dig i lådorna"
"Nej det är äckligt att äta på toalettborsten"
"Nej det är hundens mat"
"Nej i korgen vill hunden vara ifred"
"Nej din bror vill titta på TV nu"

och så får han upp sopskåpet och tar en glödlampa och då tog förklaringarna slut så det blev ett:
"Nej, men... nej!"

Upptäckaråldern, den är verkligen helt underbar att uppleva, på håll, att se andras nyfikna och uppfinningsrika barn är fantastiskt men när man har ett eget barn som ska vara på allt då är det inte lika fantastiskt. Då blir i alla fall jag lite matt.

Och ibland får det räcka med ett nej utan förklaring, för ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att han lyssnar på dem i alla fall.

Men jag kan ju köra bil, ska bara fatta det själv oxå

Så nu har jag varit ute och slirat med bilen i snön, det gick så där skulle man väl kunna säga. Eller det gick bra fram tills dess att grannen hade sällt sin bil på gatan och då kände jag att det blev ett hinder för mycket så maken fick rycka ut och styra upp situationen. 

Men innan dess gick det ganska bra, sakta men bra, maken tyckte att jag var lite väl pinsam när jag kröp fram i 20km/h och jag satt framåtlutad som en gammal dam och skrek "iiii" för jag var så rädd för att få sladd. När det väl släppte lite lite under ena däcket så sitter maken jämte mig och säger lugnt: "Det är bättre om du släpper gasen när det släpper" undra just om han tror att jag hittade mitt körkort i flingpaketet? 

Men träning ger övning så det är väl bara att ge sig ut lite mer nu när de är vinterväglag!

Det är mycket roligare att köra bil på sommaren.