Positiv så jag får ont i magen.

Ringde till storebrors nya förskola idag för att höra hur jag skulle fylla schemat. Fick först prata med en "polare", okej sa jag och tänkte att det är tur du inte ser mig för då hade du sett ett levande frågetecken. Hon var tydligen i från vikariepoolen, så polare blev genast logiskt. Hon var jättetrevlig men hade lite svårt att svara på mina frågor :)

Så det var en av de ordinarie pedagogerna som tog över luren och jag har aldrig pratat med en positivare människa som nästan jublade i telefonen för att hon skulle få ta hand om MITT barn på dagarna, och då har hon inte ens träffat min lille prins ännu. Förutom att jag fick svar på alla mina frågor fixade hon även så att vi ska komma på besök där redan på måndag och det är hans inskolningspedagog som kommer visa oss runt, jag känner redan nu att det inte kunde bli bättre.

Detta var ju andrahands valet av förskola för att den ligger 1km bort men idag har jag ju knatat 3km så det blir ju närmare ändå :) Vi kommer inte byta förskola och då har jag inte varit där ännu. Eller jo det har jag men det var över 20 år sedan!! Jag gick på den förskolan när jag var liten :) Men asså det är 20 år sedan?! Jag kan inte fatta detta.

Sen en annan sak som är rolig är att de jag pratar med i Ljungby fattar vad jag säger, jag behöver inte säga att jag heter Sara och inte Saga, femtioelva gånger när jag presenterar mig. Det tycker jag är jättekul.

Avslutar med två bilder för att det är roligt med bilder :)

Nu ska jag snart äta nudlar, det har jag inte gjort sedan i december, åhh vad gott det ska bli :)  

Så här ville sonen sova inatt, på en minimadrass på golvet. Jag undrar lite om det är trots eller febern som talar?