För åtta år sedan så var det min tur att få gå på studentbalen, då var det min tur att bli fin som en prinsessa, åh vad jag såg fram emot detta och höga förväntningar hade jag men jag kunde aldrig riktigt sätta ord på vad det var jag tänkte skulle bli så speciellt med den kvällen.
Jag kommer ihåg när jag och mamma åkte till Alvesta för att prova klänningar och den första klänningen jag provade var den jag skulle ha, snacka om att bli snopen jag som hade tänkt att nu kommer jag behöva prova miljoner klänningar och jag kommer inte hitta en endaste en utan hade bestämt mig för att jag kommer få nöja mig med den minst fula. Men till min lycka så slapp jag nöja mig med något annat än det bästa.
Jag har kvar klänningen ännu men nu sitter den som en påse skit på mig så får se om jag hittar någon som kan sy om den. Frågan är bara när jag ska ha en så fin klänning igen, det är ju inte direkt att man tar på den om man ska på kalas.
Nu blev inte min baldag så där fantastisk och sagolik som jag trodde att den skulle bli men jag är nöjd i alla fall och har ingenting att klaga på eller jo bussresan dit och hem totalt 3h på en buss på hemvägen sov jag visserligen men på vägen dit så skulle man försöka sitta så att både hår och klänning fortfarande såg bra ut när man kom fram. Lättare sagt än gjort kan jag meddela.
Frisyren höll bra, den togs bort ett dygn senare när vi satt på en annan buss på väg ner till Spanien, mamma fick hjälpa mig bort med alla hårnålar någonstans på de franska vägarna. Tänk det har redan gått 8 år. Då kunde jag inte komma bort från stan fort nog, nu vill jag inget hellre än att vi ska kunna rota oss ordentligt i samma stad, mycket kan hända på 8år.
Och vad glada vi är att du kom tillbaka! =D
SvaraRadera