Som barn på nytt!

Barnasinnet kom fram idag vill jag lova, fem timmar på lekland lockade till och med fram barnet inom mig, nu sitter jag här med ont i nacken och handleden så lekland verkar vara farliga för mig, men ack så roliga. Idag var vi inte själva på leklandet utan var där med vänner och jäklans vad mycket roligare det var, mycket kaffe, många skratt, många rusa efter barn som inte vill sitta still, mycket rutchkaneåkande och många bollar. 
Bebiskräk och bebisgos hanns oxå med, lillebror fick tag i tröjan på en liten bebistjej och drog henne till sig, sötlöken, fast gör han så där om några år så är han nog inte lika söt.

Självkänslan och självförtroendet höjdes några snäpp idag, jag vågade nämligen åka rutchkana (dock ska jag hålla händerna i knät och inte försöka bromsa med dem om det blir en nästa gång), jag vågade springa med min son och hoppa och leka precis som en "riktig" mamma, jag blev inte heller superhispig över att sonen for fram som en ångvält och tror att han är odödlig, tänk jag kanske sakta med säkert börjar komma in i rollen som kravallismamma och pojkmamma. Jag vet det har tagit ett tag men att spendera ett halvår i sängläge bättrade ju inte på höns- och hispmamman, det är ju ett som är säkert.

Nu blir det några dagar som ska fyllas med aktiviteter men det blir nog inga större problem, jag har tagit med mig tre pocket böcker, tror ni att jag kommer få läsa någon utav dem? Vi får väl se men hade jag inte tagit med dem så hade båda barnen sovit middag i två timmar samtidigt varje kväll och sen ändå somnat vid klockan sju på kvällen. Men nej så kommer det inte bli, ikväll somnade barnen efter halv tio båda två och detta trotts fem timmar på lekland och sen att storebror bara sov en halvtimme i bilen upp, men han hade ju fullt upp det var ju sandlådor som det skulle lekas i, det var barnvagn man skulle provåka och sen följde han med pappa och farfar till affären, klart att han inte har tid att sova, det borde jag väl begripa?!

Nu blir det vetevärmare på nacken en stund och sedan lite chilistift innan jag ska försöka sova ikapp lite förlorad sömn, har sovit  4-5 timmar per natt de två senaste nätterna, jag är van att sova 8-10 timmar. Imorgon blir det kaffe, kaffe, kaffe!

Nattinatti!

Ledig en onsdag

Eller ledig och ledig, inte själv hemma en onsdag kanske är närmare sanningen. Idag gjorde vi en spontantripp till ikea och man kan inte ge oss pris för bästa planerare det är ett som är säkert. Lilleman som nu enbart äter puré och gröt alltså inte ammar någonting äter med ca tre timmars mellanrum så det är ju ganska lätt att planera hans dag, han åt gröt vid 9 alltså bör han vara hungrig vid 12. Storebror har ju sina mattider som han har haft i över 2år så man kan ju tycka att vi borde lärt oss att han äter lunch mellan 11 och 12. Uppenbarligen så har vi inte det eftersom vi sätter oss i bilen vid kvart i tolv, vi kör 100m från stadsgränsen när vi vänder för opps vi måste tanka och vi har glömt familykortet som vi absolut måste ha med oss. Vi har 40minuters bilresa till ikea, hur tänkte vi här? Men våra underbara barn förstod att de har förvirrade föräldrar och somnade båda två utan minsta gnäll, det enda storebror sa när han vaknade på parkeringen utanför varuhuset var att han var jättehungrig och det kan jag förstå när lunchen var nästan en timme sen, men han åt upp all pasta och köttfärssås och skulle inte ha nån glass efter maten och jag är inte den som tvingar i barn glass om de inte vill ha.
Hela besöket klarade vi av utan några större fadäser, dock blev storebror lite ledsen när vi tog upp en kundvagn ifrån källaren den vill ju vara kvar där nere, de borde vi ju förstå. Men sen när vi skulle åka hem så ställde vi kundvagnen med en massa andra kundvagnar så de kunde leka och allt var frid och fröjd igen.
Vi hittade en massa förvaring, jag menar man kan inte komma tomhänt ifrån ikea det går inte.

Några ord om helgen

Den här helgen som var har bara flugit förbi och det känns som att inte har gjort någonting men när jag börja tänka efter så har vi faktiskt hunnit med en hel del. Förutom att ha suttit i bilen i 50mil så har vi även hunnit fira treåringen en gång till och nu tror jag nog det får vara slut firat snart för han frågade efter paket när han vaknade imorse.

Vi har shoppat loss både maken och jag, jag hittade en långklänning, en sån som går hela vägen ner till golvet, bild kommer en annan gång för just nu är den full med välling, det skyller jag på att svärföräldrarnas micro står i ett skåp med en lucka som anfaller om man inte håller i den och hur sjutton håller man i en lucka, öppnar micron och ställer in vällingflaskan utan att spilla på sig? Funderar på att använda huvet nästa gång, ja till luckan alltså. Maken hittade skjortor :) Sen hittade vi en lågprisaffär som hade massa roliga billiga saker av kvalitetsmärken så nu blev jag ännu mer sugen på en tripp till Ullared, det måste bli en resa dit i sommar jag har ju för sjutton inte varit där på snart ett år, men då hade jag iofs privat chaufför och det är ju inte varje gång man har de :)

Sen var det de här med ankförlusterna, det började redan när vi skulle åka för när jag och maken hade bytt plats så jag skulle köra istället (läs föregående inlägg om ni vill veta hur detta gick) så inväntar jag en ankmamma (eller egentligen en and men jag kallar dem för ankor) som skulle ta med sina små söta ungar ner till vattnet och så klart så ligger det en väg mellan där hon har sitt bo och där vattenpölen var, jag menar det är inte lätt att få tag på en strandtomt i den här stan. Men så ser jag i backspegeln hur hela familjen blir överkörda, jag har ingen aning om någon klarade sig men för att kunna sova på nätterna så inbillar jag mig att alla klarade sig utan en skråma.
Den andra ankan jag skulle berätta om var den badanka som sonen hittade i lågprisbutiken, det var en vattenkanna som såg ut som en anka, den skulle han ha. Men så hittade han en båt som han ville ha istället för ankan, det var ingen av oss som sa att han måste välja utan han ville inte ha ankan längre så den fick bo kvar i butiken. Allt var frid och fröjd tills vi kom ut i bilen och sonen börjar gråta hysteriskt efter sin anka "Hade den gula anka" "Hade den gula ankan" det blir hans mantra tills vi kommer hem och kan muta honom med en film och några "bondiffo" (gissa vad det kan vara för smarrigt?) Men farmor ringde utan sonens vetskap till farfar som åkte inom och köpte ankan så den stod i hallen när sonen senare gick ut dit och hans första reaktion var "min båt?!". Jag säger det igen, det är inte lätt när det är svårt, nu trodde han att båten seglat tillbaka till affären och att ankan tagit dennes plats men så var alltså inte fallet utan nu hade han både anka och båt och hade han inte haft öron så hade leendet gått runt om hela huvet.

Den gula ankan som helt magiskt hamnade hos farmor och farfar fast sonen lämnade den i affären.

Sen har min bebis blivit stor, vi eller maken lämnade tillbaka babyskyddet och köpte en ny bilbarnstol för stora barn till lillebror. Detta under vilda protester ifrån mig och det hjälpte ju inte att gubben i butiken sa "Jaha nu har ni ett stort barn" när vi lämnade tillbaka stolen. Jag var tvungen att tvångsäta en twix för att jag kände att min bebis växer ifrån mig och snart är det egen bil han köper och inte en bilstol. Kan meddela att tvångsätningen av twixen hjälpte inte han blev inte mer bebis för de i den nya stolen.

Liten blir stor

Det har hänt en mycket mysko sak och det utan att jag tänkte på det först. Men när lillebror slutade amma så slutade storebror med välling! Jag undrar just om det har något samband, för det är bara en kväll som vi hade två vällingbarn, storebror kan få för sig att han vill att vi ska göra välling när han ska sova men tror ni att han ens att han så mycket som petar på flaskan sen, nej så klart inte han ska ju inte ha nån välling. Han har inte ätit någon välling på natten sen lillebror slutade amma och vi har ju inte sagt något till storebror om att lillebror slutat amma, men han kanske märker sånt själv?

Sådär då har jag sammanfattat helgen och det blev ju två låånga inlägg, så de kan gå när datorn får semester en helg.

Ser ni var glad jag är över att bli fotad, ser verkligen pigg ut och  nej det är inte jag som har druckit upp hela vinaren, och det är blå kork på flaskan så det räknas ju nästan som en blå flaska eller?

Fredagens bilresa

I fredags skulle vi åka till barnens farmor och farfar, mina svärföräldrar och så även makens föräldrar, tänkte så att jag inte krånglar till det för mycket.
Men för att återgå till bilresan så packade jag ut barnen i bilen mellan regnskurarna och det hade gått perfekt och jag hade varit på makens jobb prick klockan tre om inte jag hade med en liten marodör att göra med. Min lille treåring valde att hoppa i 14 av 8 vattenpölar på väg ut till bilen och sen inte ville sitta med blöta byxor hela vägen till farmor och farfar (det ville inte hans mamma heller att han skulle gör det är ändå 25mil) så fick vi springa in och göra ett snabbt byte men vi fick ändå skicka ut mormor i bilen till lillebror som vägrar sitta själv i två minuter för då tror han att vi övergivit honom och det går han inte med på (klok grabb det där). Nästa försök ut i bilen resulterade i bara två vattenpöls och en fuktighet på byxorna som var accepterad både av son och mamma.

Jag kör nu bort till maken jobb och konstaterar att han står ute och väntar, yes jag slipper underhålla två trötta barn i en bil som står still. Hoppar ut och sätter mig i baksätet och stänger bildörren och maken sätter sig i framsätet och sen konstaterar vi båda två att jag kunde ju faktiskt kört. Men vi orkade inte byta där utan han fick köra genom stan så bytte vi på en parkering i andra änden helt enkelt.
Sen satt jag bakom ratten hela vägen, hittade förövrigt stans störta grop när jag skulle köra ut ifrån parkeringen som jag naturligtvis var tvungen att köra i, varför finns det annars gropar i marken om man inte ska köra i dem?

Ger mig iväg och när jag kört en liten bit så kommer jag på att när vi passerar Växjö (som jag tycker är en jättestor och läskigt stad att köra i) så är klockan fyra och alla kommer vara ute och köra. Så där sitter jag i flera mil och jagar upp mig inför detta och dessutom är det två plus ett nästan hela vägen och då blir det jättekrångliga av och påfarter hela tiden som jag måste få beklaga mig över. Fast jag gillar när det är två plus ett för då har jag ju skyddsräcke på båda sidor så att inte dikena helt plötsligt bestämmer sig för att hoppa upp på vägen och hälsa på.
Men när jag väl kommer fram till Växjö så är jag så stirrig att jag inte förstår hur detta ska sluta och hade jag inte haft maken med som hade tvingat mig att köra vidare när jag helst av allt skulle velat parkerat bilen tvärs över filerna i en dubbelfiligrodell och sen liftat hem med en åsna så hade jag nog stått där ännu och väntat på min åsnelift.

Jag skrek konstant genom hela rondellen och det är ett under att inte barnen vaknade, men de har väl åkt bil med sin mamma förut.

Jag klarar mig igenom stadskröningen (ringleden runt och sen två rodeller) och sen tar jag häng på en buss som jag bestämmer ska till samma ställe som oss, det skulle han inte men han skulle en bra bit på vägen så när det regnade som värst så fick jag köra efter hans lyktor han har där bak. Tackar för de lilla bussen. Det regnade en hel del i fredags och när det var som alla mest så vaknar lillebror och bestämmer sig för att blöjan skulle fyllas, det kunde inte vänta tills vi var framme, men det kanske man inte kan begära av nån som bara är ett halvår, vad vet jag? Maken som satt i baksätet fick krypa ihop som en räka när han bytte blöjan med lillebror liggandes där maken i vanliga fall sitter när han åker bil. Jag förstår inte tjusningen med att bajsa i farten men det gör tydligen lillebror eftersom han gjorde samma sak på hemresan men då regnade de iallafall inte så jag slapp vara en räka.

Sen tyckte jag att maken pratade för lite med mig när jag körde och då svarade han att han inte hinner säga nåt för att det är någon annan som pratar hela tiden, jag förstår inte vem han menar för båda barnen sov ju.

Lillebror som lassat ut för kung och fosterland bestämmer sig för att det nu var tomt i magen, nej han har inte lärt sig planera ännu. Så då blev det för maken att mata honom medan jag körde så försiktigt jag kunde genom rondellen i Högsby, det stod 30 på skylten och jag är laglydig så jag körde så klart i 30 och gjorde en vänstersväng i världens minsta rondell. Men hallå då får det ju stå nåt annat på skylten om man nu inte kan köra 30 där, så det var ju inte mitt fel att maken höll på att flyga ut genom rutan (fast nu hade han ju inte gjort det eftersom han både hade bilbälte på sig och att rutan var stängd, men ändå!)

När jag sedan har fått i en twix i munnen så ser maken sin chans och börjar prata då får han ett hyschande och storebror blänger ilsket på sin far och sätter till och med upp pekfingret för munnen för att visa att nu ska du inte prata pappa, lejonen kan höra dig. Det kunde han ju förstås ha tänkt på själv att han inte kunde prata när vi var utanför Oskarshamn för där finns tydligen lejonen och de sover tydligen vid fem på fredagseftermiddan.

Sen hojtar lillebror i baksätet de sista 7 milen och när det är 2km kvar tills jag ska svänga av då somnar han och får då sova de sista 5minuterna av bilfärden.

Jag kanske ska tillägga att maken körde hem och då var det ingen som skrek, varken barn, make eller fru :)
Men träning ger övningen eller hur man nu brukar säga.

Packa pappas kappsäck

Kommer ihåg att en kompis hade ett spel som hette så och jag tyckte det var ett urlöjligt spel eftersom jag alltid förlorade. Man skulle nämligen komma ihåg vilka saker som packades ner i pappas kappsäck och inte nog med det man skulle dessutom komma ihåg i vilken ordning sakerna hade lagts ner och så skulle man säga vilken sak som var på tur. Fast man krånglade till det lite till och så skulle man plocka upp sakerna i omvänd ordning mot när man la ner dem, så hade man lagt ner strumporna först så skulle de packas upp sist. Sen för att göra det ännu mer roligt, eller fasansfullt som i mitt fall så skulle man säga nån ramsa tramsa oxå om att packa pappas kappsäck och säger man de fort så blir de ju fel. Jag hatar att säga fel, uttal saker och ting fel så när de finns risk för sånt då är jag tyst. Fast fel säger jag ju titt som tätt men då vet jag ju oftast inte om att det finns någon risk för att säga fel. Nu blev det här ett väldigt långt sidospår som jag nu lämnar och hoppar raskt över på det det som det här inlägget skulle handla om egentligen.

Vi ska hem till barnens farmor och farfar i helgen och då måste jag ju så klart packa idag, eller jag kan strunta i det och låta maken packa ikväll men det känns ju inte rättvist nu när jag är hemma hela dan och dessutom har en bebis som sover nån gång under tiden storebror är på förskolan (får jag hoppas iallafall). Men nu till det här med packning, innan vi fick barn så kunde vi dela på en väska jag och maken, det kan vi visseligen fortfarande göra men bilen är verkligen överfull av barnens väskor, vagnar, resesängar, matväskor och någon otrevlig typ och hans moster (försöker att inte svära i bloggen om ni undrar). Jag menar barn är ju små, de tar ju ingen plats så varför ska deras saker ta så stor plats, jag menar det svämmar ju över av prytlar och pinaler. Nej nu ska det banne mig bara bli två väskor plus skötväskan, så nu ska jag inte packa ner 14 par byxor till storebror jag tror de kan räcka med 3! för en helg? Vågar jag detta eller kommer han förvandlas till slabbepelle nummer ett nu bara för att jag tänkte försöka packa snålt för en gångs skull? Fast jag tänker inte räkna med varken badväska eller väskan med regnkläder de där andra väskorna, asså hallå jag är redan uppe i 5 väskor och då har jag inte börjat packa ännu... Nu blev jag lite matt måste jag säga. Sen får jag ju inte glömma underhållningsväskan till bilen, vi ska ju ändock sitta i den i 6 timmar i helgen, så jag måste ner och handla lite mutor (majskrokar och russin) då kan jag ju passa på att handla till matväskan oxå (burkar och välling) så då ska ju vällingflaskorna ha någonstans att bo oxå.. 6 väskor om ni har svårt att hålla räkningen. Handväska? Kommer jag behöva det? Svar nej! Åh vad skönt då blir det ju en väska mindre i bilen, vad mycket plats den kommer ge ;)

Nä nu får jag sätta fart innan för nu har lilleman somnat!
Önska mig gärna lycka till!