Skrivpuff - Att vara beronde

Smygaäta, gömma kvitton, betala i två omgångar när man handlar och betala kontant för att det inte ska synas på något kontoutdrag, gömma godispapper i annat skräp och gå en omväg hem från jobbet för att kunna äta den där chokladbiten. 

När jag för snart tre år sedan erkände för mig själv och min omgivning att jag hade ett sockerberoene så bröt jag ihop. Den kvällen jag slängde mitt godisförråd grät jag som ett litet barn som tappat bort sin nalle, jag kände att jag slängde det enda som var värt något i mitt liv och då ska ni veta att jag satt mittemot min make och i rummet jämte låg vår son och sov. När jag väl hade tagit steget och börjat slänga kändes det som en befrielse och jag höll mig sedan ifrån godis i nästan ett år. Det var i samband med detta som jag insåg att jag hade en ätstörning, eller jag har en ätstörning men just nu ligger den och vilar och det tycker jag att den kan fortsätta göra. 

Nu har jag ett helt annat förhållningssätt till godis och jag skulle väl ljuga om jag sa att jag inte är sockerberoende nu också men jag blir inte ledsen eller arg om jag inte äter godis varje dag, jag smyger inte med att jag äter godis och jag gömmer inte kvitton eller godispapper längre. Nu är inte godiset min trygghet i livet, det är inte till godiset jag går för att få tröst.

Mina barn, min make, min familj och mina vänner är det enda som betyder något i mitt liv. Jag är glad att jag fick ett uppvaknande och att jag berättade om det, det är inte lätt att erkänna att man har gjort fel, det gör ont, fast det har gått några år så gör det ont!

Julgodiset i år blev

• Marknadsnougat - God men jag måste ha gjort något fel för inte kunde jag hälla och bre ut den smeten för det blev ingen smet det blev en deg så jag fick forma bitarna för hand, det är inte att rekomendera att göra om man har ont om tid. Ett tips gör inte detta godis en vecka innan jul, det blir torrt och trist, har fått göra om det idag. Det blev bättre om man plattade ut den i en form och sedan skar den, det gick betydligt snabbare.

• Kola med havssalt - Den är alltid med på jul och har varit så länge jag kan minnas, eller i alla fall fyra år. Det är av den här kolan som jag äter mest av på julen, för vi har ju bara den till jul så det vore svårt att äta av den på sommaren, men ni fattar säkert att det inte var så jag menade, ni är ju smarta till skillnad från andra. Kolan gjorde maken så där kan jag inte uttala mig om tid, eller jo det kan jag den ska stå och svalna minst en timme innan man kan klippa den i små bitar så börja inte med den för sent på kvällen så att frugan får ta hand om klipp och paketering dagen efter, bara ett tips.

• Knäck - Det blev maken som fick koka knäcken i år, för jag kom inte på hur jag skulle få smeten från kastrullen till formarna. Men nu har jag sett hur han gjorde så nästa år kan nog jag koka knäck. Vill ni veta hur han gjorde så hällde han smet i formen från kastrullen och skrapade av med en sked, det gick kanon alla gånger utom då han tänkte på annat för då glömde han när han skulle sluta hälla och då blev formarna lite överfulla.

• Pepparkakor - Det blev titanic-pepparkakor och slaktade pepparkaksgrisar, sen fick de sneda pepparkakshjärtana parmesan på sig så det går nog ner de också.

• Ischoklad - Den här gjordes av mormor och sonen när jag var och panikinhandlade de sista julklapparna, men det blev väldigt goda.

Julgodis a´la 2012!

En liten lista

Nu är det så här att jag kände att det var listdags igen så tada, en liten lista om mig till er. Trevlig söndagsläsning!

Lovar du att vara ärlig? Ja på seder och hamvete, jag lovar att vara så ärlig jag kan, om inte nöden kräver annat.

Är det okej och gråta: Nej absolut inte! Eller vad säger jag det är väl klart att det är okej och gråta, jag gör det så ofta jag kan.

När grät du senast: När jag såg ett avsnitt av Bones nu i veckan, det var verkligen sorgligt vill jag lova, det dör ju folk till höger och vänster i den serien.

Har du strumpor på dig nu: Alltså dessa strumpor förföljer mig. Svar ja och tänk de är svarta.

Vad samlar du på: Tålamod (det går sådär).

Är du blyg: Beror på sammanhanget, men jag har alltid identifierat mig som blyg, sen vet jag inte om andra skulle kalla mig för det, så det blir ett lite luddigt svar på den här frågan, man skulle kunna tro att jag är politiker. 

Godaste glassmakerna: Inte vanilj i alla fall, alltså jag vet inte om jag tycker om glass men polkagrisglass är ju gott förstås och chokladsås fast kanske inte samtidigt och jag vet chokladsås är ingen glass men det är gott.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Nej verkligen inte, eller vad säger jag klart att jag gör det, det finns säkert någon som inte är lika trögfattad som jag var. Första gången ville jag ju inte ens prata med människan (alltså han som nu mera är maken), andra gången däremot då föll jag i hans armar, fast jag vill nog inte kalla det för kärlek. Men kär blev jag och gifte oss gjorde vi och nu lever vi lyckliga i alla våra dagar (utom de dagarna vi är ledsna, men vi kära alla dagar, säger vi i alla fall).

Sover du tungt: Nej då inte alls, eller det är kanske det jag gjorde när brandvarnaren struntade i mig, läs mer här.

Favoritklädsel: På soffan? I bilen? eller på mig? Hur menar man med frågan tro? Nu är jag lite egocentrisk så tänker tala om vad jag fördrar på mig själv. Jag gillar leggings, kjol och linne och gärna någon kofta, fast inte koftakofta utan halvkofta, en sån som slutar under tuttarna (det är svårt att förklara men tänk er långa ärmar och sen räcker inte garnet till mer än att täcka tuttarna och halva ryggen, typ magtröja fast kofta och så ska den ha lång ärm).

Vad ser du om du tittar till höger: Höger, höger, det är den handen man hälsar med, då ser jag ut genom fönstret.

Vad ser du om du tittar åt vänster: Det måste ju vara andra hållet det, nu var jag smart och logisk på samma gång, ibland blir jag lite imponerad av mig själv. Då ser jag en svart tavla som sitter på en vägg (var annars brukar tavlor hänga? Nu var jag inte lika smart).

Vad gör dig glad just nu: Sovande barn och en kopp kaffe.

Höger eller vänsterhänt: Höger, jo den handen man hälsar med alltså. Goddag-goddaghänt.

Hur mår du just nu? Bra, tackar som frågar, lite förkyld är jag nog om jag känner efter så det låter jag bli.

Favoritgodis: Choklad, choklad och choklad, sen får jag ju naturligtvis inte glömma bort choklad och choklad också, sa jag choklad förresten?

Sommarplaner: Sommar, det är ju en evighet tills dess så nej inga sommarplaner, eller jo vänta jag har en hel drös men de är hemliga.

Hur många kuddar sover du med: En jag är inte sån där bigamist eller vad det nu heter när man har flera på samma gång eller två har jag nog om man räknar makens, fast det är mest hans täcke jag snor.

Morgon eller nattmänniska: Kvälls.

Vad är viktigast för dig? Min familj och mig själv (fast jag ingår kanske i familjen).

Snarkar du? Inte så att jag väcker mig själv och maken har inte klagat sen jag var gravid, han har förövrigt inte snarkat sen jag väckte honom för att grannarna snarkade.

Stjärntecken: Stenbock!

Längtar du efter just nu: Att någon ska köpa vårt hus och choklad, men mest att någon ska köpa huset!

Jag borde stannat hemma

Ikväll var vi och handlade hela lilla familjen, jag stressade runt som en toka efter grillad kyckling och det fanns ingen, det fanns ju inte ens en tom hylla där den grillade kycklingen skulle ha legat. Jag letade reda på maken som var med barnen i mjölkdisken och drar med honom till köttmarknaden för att visa att det minsann inte fanns minsta lilla kycklingvinge. Men under den minuten jag var borta så har de rullat ut en hylla med grillad kyckling, som maken så klart hittade på 2sek, asså det är inte okej för en så stor mataffär att leka gömma kyckling med mig en fredagkväll, det hade varit mycket bättre en söndag.

Sen var de vidare till lösgodiset för det är ju ändå fredag, sagt och gjort så tog jag en påse å en slev och började ösa, det blev bara lite på botten för påsen är ju stor som en 5kg potatis säck! Så när jag är mitt uppe i mitt ösande så säger maken att jag ska köpa några sorter som han gillar oxå (äckligt godis alltså) och jag hittar några lakritsbitar som han säkert skulle tycka om så jag tar en full slev och lägger den, jämte påsen! Hallå pinsamt, det ligger vita, blå och svarta godisar överallt på golvet. Så jag bryter ihop lite det kom nästan en liten tår men maken kom och rädda mig och så pekar han på en godissort nämligen de där små djävulsbitarna som jag nyss fyllde golvet med och tycker att jag ska ta några såna.
"Det har jag ju redan tagit" svarar jag.
"Men du la dom ju på golvet"
Just det ja, det gjorde jag ju, glömde visst den lilla detaljen.

När vi sedan har betalat så tar maken de två överfulla dåligt packade påsarna och älgar iväg, jag får då den stora gigant vagnen med två barn i som jag ska försöka ha med mig ut ur affären. För att komma ut får jag köra slalom kring de andra tanterna och gubbarna som inte kunde bestämma sig för om de skulle stå still eller förflytta sig och så fort jag närmade mig så började de stillastående gubbarna röra på sig och de gående tanterna stannade. Så där hade jag fullt upp med att vrida knän ur led och bromsa vagnen med hela min kroppstyngd så jag glömde helt bort att min kjol var tre storlekar för stor och att jag måste spänna ut magen för att inte tappa den. Jag använde så klart magmusklerna när jag förflyttade kundvagnen från hell så då blev magen lite plattare och kjolen åkte ner och så jag visade halva röven för affären (eller de såg mina trosor).

Undra om jag får följa med och handla fler gånger?
Men trevlig helg eller nåt.