Som de saltar får man köra!

Mötte en saltbil på vägen hem ifrån jobbet, med skrapan uppfälld?! Alltså jag tror inte att den gör så mycket nytta en meter ovanför vägbanan, visst det låg ju snö på vägen men inte så mycket snö, dock tillräckligt mycket snö för att det skulle behöva skrapas innan det saltas och förvandlas till ett mindre ishav på vägen. Det här gjorde mig aningens irriterad eftersom det bara var två spår på den snöiga vägbanan att köra i, men jag kanske ska vara glad för att det fanns spår överhuvudtaget, då slapp ju min bil att spåra själv. Under tiden som jag försöker att hålla min bil på rätt väghalva och samtidigt på vägbanan så kommer det en bil och kör upp så nära bakom att om jag hade varit tvungen att bromsa så hade den bakomvarande bilen våldfört sig på min stackars oskyldiga bil, inte kan han hjälpa att det sitter en vettskrämd tjej bakom ratten som mer än någonting annat vill hem så tryggt och säkert som möjligt. Jag förstår inte hur man tänker när man hamnar bakom en bil som kör sakta när det är halt, tror man på allvar att det kommer gå fortare om man kör upp och lägger sig så nära att den som kör sakta tror att han har fått gäster i baksätet? När jag blir utsatt för dessa fartdårar som tänker med gasfoten så blir jag inte speciellt mogen i mitt körsätt, jag skulle kunna bli stressad och trycka på gasen men jag gör inte det, jag lättar istället på gasen och vips så kör jag 10km saktare än vad jag precis gjorde. Som sagt inte så speciellt moget beteende men jag är ju bara omtänksam, inte vill jag att någon ska halka av vägen och hamna i diket utan det är bättre att vi alla tar det lugnt och sansat.

Skrivpuff: Salt

Vintern kom tillbaka

Just nu är det nästan 12 minusgrader ute och jag ska om bara en liten stund ge mig iväg till jobbet, visst det är bara att klä på sig men det är lite jobbigt att dra på sig överdragsbyxorna som ligger på jobbet, det är faktiskt det.

Det som är positivt är att det inte har kommit mer snö under natten så förhoppningsvis ser vägarna bra ut, det är säkert snorhalt men jag tänker ge mig ut i tid så att jag kan ligga och fisa i 40km/h om det behövs och förhoppningsvis är jag själv ute på vägen vid den här tiden på dygnet, men man ska väl aldrig säga aldrig rätt som det är så är det någon som har kört ifatt mig.

Nu ska jag svepa mitt kaffe och bege mig till jobbet, ha en fin dag!

Söndag igen

Idag saknar jag sommaren, jag är så trött på alla overaller, mössor och vantar som man måste ta på sig för att kunna sticka näsan utanför dörren. Jag vill ha sommar och värme nu jag är så trött på snö och kyla.

Vi har haft en bra helg på ostkusten, barnen har fått åka pulka och bada i badkar hos farmor och farfar så de är nog mer än nöjda.

Imorgon börjar vardagen igen och jag ska ha planeringsdag hela långa dagen.

Snökaos och fetebullar

Jahopp då var vintern tillbaka och det med besked. Jag är jätteglad över att det är min lediga fredag och att vi åkte igårkväll och inte sitter i bilen idag. Nu håller jag tummar, tår och blindtarm för att det ska sluta snöa snart så att de hinner röja vägarna tills på söndag när vi ska hem igen annars blir det en orolig resa hem.

På måndag har vi planeringsdag med jobbet och idag ringde chefen och frågade om jag ville ha en semla utan mandelmassa till fikat eftersom jag inte tål nötter och mandel. Jag tackade vänligt nej till detta med motiveringen:

"Det är inte så gått med en fetebulle med grädde".

Jag har alltså gjort det igen, jag trodde att jag lyckades stoppa mig själv men maken som stod bredvid och hörde samtalet krossade min illusion och sa att jag hade sagt fel högt, typiskt. Men om känner jag mig själv rätt så kommer det komma fler felsägningar vad det lider. 

Trevlig fredag!

Födelsedagsfirande och pulkaåkning

Idag fyller barnens morbror tillika min lillebror år och det talade jag om för sonen imorse men jag fick bara till svar att det ville han minsann inte alls höra talas om för om det inte var hans födelsedags snart så kunde det kvitta. Nu sa han inte exakt så men det var det han ville säga! Men firat blev det, vi har som alltid på min brors födelsedag ätit smörgåstårta!

Det gick verkligen hur bra som helst att hämta sonen från förskolan idag, jag tog med mig pulkan och blev nog årets mamma på kuppen, inte mig emot. Men han gillade inte riktigt att jag inte körde på den vita snön, jag tycker ju att den snön jag körde på var vit men tydligen så dög den inte. Jag skulle ju köra i snövallarna begrep jag väl. Sen tog jag med honom till lekparken och där tänkte jag att vi skulle åka utför i en jättebrant backe, eller den är inte så farligt brant men tänkte att det var en lagom backe för oss att börja åka i. Vi satte oss försiktigt i pulkan så att den inte skulle åka ifrån oss och när vi satt klara så lyfte jag upp fötterna i pulkan och det var dags för oss att svischa nerför backen, men pulkan stod still, den rörde sig inte en milimeter och när vi hade provat tre gånger på lite olika sätt men med samma reslutat så gick vi hem. Sonen som inte har åkt speciellt mycket pulka utför var nöjd ändå och jag gick hem och beklagade mig för både min mamma och make, även för min bror som kom senare kom hem för att äta smörgåstårta och alla skrattade åt mig. De säger att det inte alls var någon backe utan att vi satt på nästan plan mark och att det var därför som inte pulkan rörde sig, men jag tror att det var något fel på pulkan för nog sjutton är det en liten backe i alla fall och hade pulkan rört sig minsta centimeter så hade det sugit till i magen, på mig i alla fall. 

Det är inte lätt när det är svårt, men här kommer en bild på pulkamästaren!

Snön är källan till allt ont

I alla fall om man ska tro alla statusuppdateringar på fejjan (med undantag från några få som verkar älska snön mer än livet självt) och rubrikerna på tidningarnas sidor. Så nu när msn bestämmer sig för att börja strula så lyfter jag blicken från skärmen och slänger en svart blick ut mot den vita djävulen som ligger och trycker utanför fönstret, sen hytter jag med näven och förbannar den förbaskade snön för att min msn inte fungerar som jag vill. För det måste väl vara snöns fel eller?

Men visst är det skönt att man kan skylla på någonting som man inte kan styra över, om jag har en dålig dag så finns snön där och kan ta på sig skulden så behöver jag inte fundera på om det är något jag kan ändra på, för snön styr jag inte över, alltså kan jag inte göra något annat än att klaga.

Visst man få klaga på snön, men samtidigt så är det december och senast jag kollade i kalendern så är det en vintermånad. Tänk på alla de år som det inte har varit snö på julafton, då är det katastrof, i år så såg ju vädergudarna till att vi har snö innan jul i alla fall, det borde vi ju vara glada över. Sen snöstormar, snöskottning och en hel del annat är inte speciellt kul men idag har vi här i västra småland i alla fall en underbar vinterdag, -6 grader, nästan vindstilla och alla gator och cykelvägar är plogade. Perfekt.

Som ni märker så passar jag på att skriva detta innan jag eventuellt kan vara med om en mardrömshämtning av sonen på förskolan, där han totalvägrar att åka i den pulka som jag ska släpa med mig, så att jag skulle få bära båda honom och pulka hem och då halkar jag naturligtvis på en snöfläck och bryter lårbenshalsen och vrickar tummen. Då hade det inte blivit ett inlägg om att jag tycker att det är perfekt med snön just nu, det kan jag lova!

Snö... blev inte som jag tänkte

Snön är otroligt fin där den nu ligger och lyser upp den annars så mörka och gråa värld vi lever i för tillfället, men den var inte lika fin när den slängde sig det hårdaste den kunde i ansiktet på mig när jag gick hem ifrån förskolan idag. Den var inte lika fin när det låg i drivor på trottoaren så att jag fick gå på vägen istället, hade det inte varit för snön och kylan så hade jag haft en trevlig promenad hem, istället gick jag med en skrikande ettåring i vagnen. Nu tror ni förstås att det var för att han också snön slängd i ansiktet, nej det tyckte han var fränt men han var ju tvungen att ha vantar på sig. Frågar ni honom är jag nog en väldigt dum mamma som inte vill att han ska frysa om händerna. Det är verkligen synd om honom så grym jag är som tvingar honom att ha på sig vantar, jag menar han är ju snart 13månader då borde han ju få välja själv om han ska ha vantar eller ej. HA det kan han ju glömma de närmaste femton åren kommer jag kasta vantarna efter honom om han glömmer att ta på dem, de närmaste tio åren kommer jag springa ifatt honom och ge dem till honom och de närmaste fem åren kommer jag brotta ner honom på golvet och ta på honom vantarna, det är kärlek det!

Jag hade faktiskt tänkt skriva ett väldigt fint inlägg om hur fantastiskt det är med snön och hur mysigt det är, men den där helvetespromenaden hem idag förstörde alla mina fina tankar om snön, jag hoppas på en bättre dag imorgon!

Första advent och julskyltning

Det kan sammanfattas i ett enda ord och det är KALLT!

Fy rackarns vad kallt det blev idag och man kan säga att det som varje år kom lite som en överraskning att det blir kallt i december. När vi vaknade låg det drygt en decimeter snö utanför fönstret och sonen blev överlycklig, sedan blev han ledsen eftersom vi skulle åka hem och inte kunde vara kvar och leka i all den härliga snön, men han fick hjälpa till och skotta lite så var han lite nöjd.

Efter en lugn färd hem på snöiga vägar så blev det dags för årets julskyltning och det var inte förens vi satt i bilen hem som vi kom på vad det var som saknades, julmusiken hördes inte någonstans. Jag är inget stort fan av julmusik men för att få lite julstämning bland högstadieklasser som säljer grankransar och utklädda tomtar som skrämmer barnen så hade det inte varit fel med en eller två små jullåtar som hördes ut över torget, men nu var det bara tyst och kallt.

Sonen ville ha kall glass (vet inte om det finns varm glass men det ville han inte ha i alla fall, den skulle vara kall) men det fanns det ingen att köpa och hade det gjort de hade han inte fått köpa någon i alla fall för det var ju himmelens kallt att jag jag fick köldskador bara han nämnde ordet glass.

Nu ska jag slänga mig i soffan och titta lite på ett bones-avsnitt om jag kan hitta maken någonstans (vågar ju inte titta själv), jag gissar på att han ligger och sover i sonens säng.

Det snöar och blandade tankar.

"Mamma det snöar, jag måste åka pulka!" utbrister sonen när han kliver ut på trappen imorse. Jag kommer ut strax efter och ser att det är små vita prickar som virvlar runt i luften och visste jag inte bättre skulle jag trott att det var grannen som hade nyst så häftigt när han var ute och hämtade tidningen så att mjället for rundor i kvarteret. Men nu vet jag lite bättre och sonen hade faktiskt rätt, det snöar om än väldigt lite och fortsätter det i den här takten så blir det pulkaåkning till midsommar.

På tal om något helt annat eller inte riktigt men nästan, idag skulle sonen ha sin svans på sig när vi gick till förskolan. När han hade fått på sig overallen, stövlarna och "rånarluvan" så hittar han sin svans som farmor har flätat till honom av restgarner. Den skulle bara på och så fick det bli, jag frågade om han var ett troll men se det var han absolut inte, han var en räv, Raffe Räv närmare bestämt. Den där Raffe skulle även ha sin blå Blixten keps över rånarluvan så det var en stilig pajk jag hade med mig till förskolan idag ska ni veta.

Han är så förståndig min stora kille (det är säkert den andra också men han säger bara sitt namn, mamma eller pappa så det är lite svårt att förstå hur förståndig han är än så länge), igår så tyckte jag att den stora killen kunde stanna hemma från förskolan för han var så snorig, men då tittar han på mig och sen viftar han med handen samtidigt som han säger: "Nej mamma, det finns papper på förskolan till min näsa". Det kunde jag ju inte säga emot och eftersom han inte var hängig eller hade feber så gick vi till förskolan och tänk han hade rätt, det fanns papper till hans näsa där.

5 månader! (igår)

Detta inlägget skulle ha lagts in igår men jag måste ha tryckt på spara istället för publicera så tokkit de kan bli, sen hade jag ju inte den bästa av dagar igår så det är väl inte så konstigt att det blev fel. Så då kommer detta inlägget idag istället :)

Jag skulle kunna skriva massa ord om den förbannade snön som just nu trillar ner och landar på marken, men då blir jag ju bara gnällig och negativ. Men eftersom jag snart har fått i mig första koppen kaffe och hinner dricka en till innan vi ska gå ut så tror jag nog att jag låter bli att gnälla. Hoppas inte att ni får några idéer nu och får för er att jag gillar snön för det gör jag inte.

Det jag hade tänkt skriva om är att min bebis blir 5 månader idag, stora killen! Jag tycker inte att tiden har gått speciellt fort med tanke på att vi har hunnit med en hel del under dessa månader. Att få en liten bebis till var helt underbart, jag vågade inte tro att det var sant fören han var ute, jag var livrädd att något skulle hända men allt gick så bra det kunde gå :) Nu blir han ju bara roligare och roligare för varje dag som går, om några månader så kommer han sitta själv, krypa omkring och rätt vad det är så säger han nog "mamma" oxå :)

Snön ligger vit på taken

Fy sjutton nu vill jag ha vår! Jag vill nysa sjuttielva gånger i minuten, ha ögon som tävlar med näsan om vem som kan rinna värst, vilket resulterar i att näsan är röd som rudolf på julen och ögonen ser ut som när man har kört in mascaraborsten av misstag i ögonvitan.

Det kanske jag inte riktigt längtar efter men jag vill att det ska bli varmare så att jag inte behöver ha på mig underställ och tjocka klumpiga kängor, jag fryser ju hur mycket jag än tar på mig!

Under helgen så har det kommit snö här?! Vad sjutton det hade vi ju inte beställt, jag som precis har vågat börja köra bil igen, hur sjutton ska jag kunna lämna huset närmaste veckan.

När maken var ute och fixa med bilen så var det en bil som körde väldigt lååångsamt förbi vårt hus, de pekade och pratade. Hoppas, hoppas att de gillar vad de ser när de går här inne på lördag ;)

Eftersom båda barnen sov hela vägen i bilen (1h och 45min) så kommer de nog vara vakna ett tag till ikväll, så just nu sitter vi och tittar på Nicke Nyfiken, storebror ligger nerbäddad i soffan men sin napp och snutte så vem vet han kanske somnar snart.

Hittade en bild från februari 2010, tänk vad mycket som har hänt på 2år :)