Äntligen!!

Nu är det äntligen dags att ta farväl, igår var det ett år sedan vi drog igång cirkusen sälja hus och idag skrev den nya ägaren på kontraktet, han tar över huset i slutet av månaden. Det är en otrolig lättnad, nu kan vi börja blicka framåt och planera för ett nytt hem. 

Det känns overkligt samtidigt men jag går runt med ett fånigt leende på läpparna och hoppas att jag inte kommer vakna upp ur den här underbara drömmen jag lever i just nu, för det är ju ingen dröm det är verklighet.

I helgen var jag och maken i huset och packade ihop så mycket vi bara orkade och på fredag fortsätter packandet för att flyttlassen ska kunna gå under helgen som kommer. Det är snabba ryck och jag är tröttare än tröttast men samtidigt lyckligare än lyckligast. Finns inga ord som kan beskriva hur oerhört lättad och lycklig och glad jag är just i denna stund men ville bara dela med mig lite av min glädje och säga att man verkligen inte ska ge upp, rätt som det är så löser sig allt, men vägen till målet är långt ifrån spikrak och ibland får man hitta nya vägar för att kunna komma fram till målet men ge aldrig upp. Jag har varit nära att ge upp många gånger under året som gått men som tur är har jag haft nära och kära runt omkring som stöttat. TACK! Sen har jag och maken aldrig känt att det varit hopplöst samtidigt och det tror jag har bidragit till att vi inte har gett upp, när den ena av oss inte orkat mer så har den andra funnits där och dragit lasset en stund och sedan har vi bytts av. Ännu har vi inte nåt vårt mål fullt ut men detta är ett stort kliv på vägen och nu fortsätter resan med en lättare ryggsäck och vi ser slutmålet framför oss. Äntligen är det dags att ta farväl av huset! 

Ett andra inlägg från skrivpuffen om att ta farväl!

Idag mår jag skitbra!

Får man verkligen skriva så? Det är så lätt att bara skriva när man mår dåligt, när man har ont eller tycker att hela världen är emot en. Världen är fortfarande emot mig men idag väljer jag att visa fulfingret och skratta ändå! HA! Där fick du lixom.

Idag denna gråa trista dag har jag knappt ont alls, näsan rinner inte som en gammal trasig kran och jag ska snart dricka andra koppen kaffe, helt enkelt underbart.
Vad gör då denna dagen så speciell? Jag har inte den blekaste och det är lite jobbigt för då vet jag inte hur jag ska göra för att känna så här igen. Men bebisen har bara ätit två gånger inatt, stora sonen har sovit hela natten (eller iallafall inte väckt mig) och maken har inte slängt en armbåge i huvet på mig inatt (det tackar jag för).
Sen blev det en lugn morgon utan bråk, det har inte hänt på jag vet inte hur länge, sonen hade visseligen cykelhjälm på huvet när vi gick till förskolan idag (han satt i vagnen och jag gick) men vi bråkade inte :) Det kunde ha blivit bråk eftersom han ville cykla och jag ville gå så då möttes vi på halva vägen (nej inte bokstavligt, jag följde honom faktiskt hela vägen till förskolan) ;)

Men som sagt jag mår kanonbra idag och känner mig bara lite rastlös för att jag inte vet vad jag ska hitta på men det är ett ganska härligt problem så inget jag tänkte gnälla om ännu iallafall :)

Maj, maj måne...

... jag kan lura dig till skåne.
I skåne finns en apa,
som kan lura dig tillbaka.

Haha vad rolig jag var nu, tror nästan jag skrattar på mig så rolig jag är.
Kanske inte riktigt men maj är det nu, tänk en månad utan R i sig, då kan man sitta på marken utan att bli sjuk det har min mamma sagt och har mamma sagt det så är det så :)

Vi har inte fullt i kalendern men mycket är inplanerat så bara att hålla hårt i stryet och krama sadeln med låren för nu börjar majkarusellen och den som inte håller i sig flyger av cykeln!

Om vi börjar med idag så kommer barnens farmor och farfar på snabbvisit innan de reser vidare på en vinresa till Spanien.
Sen blir min vecka ganska lugn jag ska väga bebisen och lite sånt men mest blir det att vara hemma och vänta ut den här jädra värken jag har just nu.
Första helgen i maj blir det gräsklippning runt vårt hus, tror dock att maken kommer åka själv så då blir det till att hitta på något med sönerna, tror nog att jag kan få med mig mamma på nåt äventyr (en sväng till lekparken är väl ett äventyr).
Andra helgen i maj åker vi till Västervik och dricker vin (svärföräldrarna har ju kommit hem från Spanien då, undra om de köper några blå flaskor, för er som inte vet så dricker jag nästan bara vin från blåa flaskor, får nog göra ett inlägg om blå flaskor men det får bli en annan dag, påminn mig).

Än så länge verkar det väl kanske vara som vilken annan månad som helst men då ska ni veta att bebisen blir 6 månader och veckan efter fyller storebror 3år, så det händer grejer det vill jag lova.
I mitt liv så är maj alltså i princip fullbokat, eller kanske inte men det känns så just nu.  Fast jag vet att det kommer komma många dagar där jag klättrar på väggarna för att jag inte har något att göra, eller inte har något och göra det händer väl aldrig men jag kommer nog aldrig skriva in byta blöja, mata, hämta son eller äta i min kalender.

Nu har jag alltså höga förväntningar på maj så jäkla maj om du inte lever upp till detta då kommer de dröja ett år innan jag tänker träffa dig igen, det kan jag lova! ;)

Denna bilden är ifrån maj förra året, tänk att jag hade lillebror i magen där,
det syns inte på magen men på mina tillhyggen!  

Hemlig och hoppig och glad

Nu ska jag vara så där hemlig som alla är och skriva att jag har stora saker på gång men kan inte berätta om dem just nu ifall det inte skulle bli något så känns det jättedumt att ha skrivit om det :)

Men en sak kan jag säga och nej jag är inte gravid igen så det behöver ni inte anstränga era små grå hjärnceller med sånna tankar. Nej det här är en helt annan grej skulle man kunna säga och när jag väl berättar så kommer ingen tycka att det är något märkvärdigt mer än jag själv men de struntar jag i för det här är faktiskt min blogg :)

Idag är jag faktiskt väldigt positiv om man bortser ifrån förra inlägget men då hade ju inte panodilen börjat värka ännu. Men nu känns det som att den gamla Sara är påväg tillbaka, hon som hade 1000 saker att göra och som var social och trodde kanske inte så mycke på sig själv men det gör jag nu så de räcker och blir över.
Jag är helt hoppig och stutsig idag så jag vet inte hur jag ska klara några timmar i bilen men jag får väl sjunga eller nåt. Nej just det, det får jag inte göra. Jag sjöng lite när vi åkte ut till ÖF innan och då sträckte min 3åring fram handen mot mig och sa "Tyst, snälla, tyst mamma!" så nej jag får nog snällt mima istället om han inte somnar då jäklar ska de sjungas med, stackars min käre make :)

Funderar på att packa med dessa till min man så han slipper höra mig i bilen i eftermiddag, ska jag vara så snäll? <3

Vi ska som sagt iväg, närmare bestämt till Visingsö för att fira svärmor som fyller år, tänka sig även svärmödrar fyller år, så trevligt :) Så kommer nog kanske inte blogg så mycket i helgen så om det inte blir lika många inlägg som vanligt så behöver ni inte bli oroliga, på söndag är jag tillbaka på fastlandet och hemma hos min dator så jag kan skriva lite länge inlägg. Jag hoppas ju så klart att jag inte ska ha tid att blogg i helgen så datorn få lite välbehövlig semester från mig och mina långa naglar som petar på den stup i kvarten.

Har precis kollat vädret både på smhi.se och klart.se och båda lovar uppehåll imorgon, men jag packar ner regnkläder iallafall för annars kommer det ju garanterat bli regn. Nu ska jag fylla bilen med väskor, vagnar och barn (fast barnen tar jag nog precis innan jag ska köra), sen ska jag hälla i mig kaffe och babbla med mamma när hon kommer hem från jobbet (hon blir nog oxå glad över att få semester ifrån mitt pladder).

Trevlig helg!