"Vaffö?"

Den ständiga frågan här hemma just nu är Varför? Det spelar ingen roll vad man svarar på den frågan för det kommer alltid en ny?

"Nu är det läggdags!" 
"Vaffö?"
"För att du ska upp till förskolan imorgon."
"Vaffö?"
"För att du ska träffa dina kompisar"
"Vaffö?"
"För att leka med dem"
"Vaffö?"
"För att det är roligt att leka med sina kompisar"
"Vaffö?"
"Tycker du inte att det är roligt att leka med dina kompisar?"
"Jo"
"Då går vi och lägger oss nu"
"Vaffö?"
"Däffö!"

Det går till en viss gräns sen orkar man inte längre, men därför var tydligen ett bra svar för han gick och la sig, VARFÖR sa jag inte det på en gång?

När sonen hjälper till

Sonen har sina prioriteringar klara och han vet att han alltid kan hjälpa till med något, för någon dag sedan när jag skar kolan så kom han och ville hjälpa till, men eftersom jag inte ville att han skulle använda den stora vassa kniven som jag har svårt att hantera så kom han med en lösning:

"Mamma jag kan hjälpa till, jag kan smaka!"

Ja vad svarar man på det? Klart att han ska hjälpa till med det han kan, alla ska få känna sig delaktiga i julstöket.

När vi sedan bakade pepparkakor så tänkte jag att han faktiskt skulle kunna hjälpa till med mer än bara att smaka men ack så fel jag kunde ha. När jag efter en stund säger att det räcker med att smaka nu och att han ska börja baka istället så hör jag en liten röst som med jämna mellanrum säger:
"Bajabaja" (ajabaja), det är sonen som säger detta efter varje gång han smakar lite. Sen lägger han till att han bara smaka jättesmå bitar, sen att han smakar jättesmåbitar hela tiden så att det blir en jättestor bit det hörde tydligen inte dit.

När han hjälpte mormor med ischokladen så ställde han först ut formarna och sen hjälpte han till på det vis han kan bäst, han provsmakade!

Treårings tankar (varning bajs!)

Idag är det storebror som får stå för underhållningen i bloggen :)

"Mamma det är bajs i min bulle!"
Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Det var sonen som tyckte att han hade bajs sin kanelbulle, det vi andra kallar för kanel och socker, det tyckte han var bajs.

"Mamma du måste öppna rumpan, så att det kan komma bajs"
"Men jag är inte bajsnödig"
"Joho!"
För det första så är det ju bra att han har koll på vad jag behöver och inte behöver och för det verkar ju inte jag ha?! För det andra undrar jag varför han får följa med in på toaletten när han bara förolämpar mig eller säger saker som antingen är äckliga eller osanna, denna gången var det båda.

"Joho, pappa måste ha bajs i sin säng, han vill ha bajs där" Detta sa han idag när jag skulle byta blöja på honom (treåringen alltså inte pappan) och sa att vi inte skulle byta hans blöja i pappas säng. Men sonen verkar ju ha koll, så det här var nog mer information än jag ville ha reda på om min käre make ;)

Detta "Joho" eller "Det tror jag faktiskt inte", det är det vanligaste svaren man får på sina frågor här hemma eller om man talar om att nu ska jag göra ditten eller nu ska du göra datten.

Barn är härliga men de är väl bara en tidsfråga innan bajs och kiss är det roligaste som finns, det är ju tur att alla perioder är övergående :)

Treårings tankar om solen

Igår morse talade treåringen om att solen inte vill lysa på mormors hus! Och det hade han rätt i, det regnade ju nästan hela tiden.

Idag klockan 4 kunde vi inte gå ut för solen var för stark och vi måste vänta tills den sjunker lite :)

Jag undrar vad han får allt ifrån?!

Sämsta handlingen i år

Två trötta föräldrar som skulle handla present till lillebror och samtidigt köpa mat till imorgon lunch och kvällsmat, vi hade ju naturligtvis inte kommit på vad vi skulle äta varken till lunch eller middag utan skulle komma på detta i affären, redan här är allt jättefel. Lägg då till en 3åring som inte brukar sova middag som sovit en dryg timme i bilen vid klockan 4, han var nu superpigg och körde rally med en korg på hjul så de andra kunderna fick kasta sig ur hans väg. Det gick överförväntan vid leksakerna och det blev bara två nej till saker som han tyckte skulle följa med hem, men sen blev det springa av och i hans ögon lyste busgnistan så man blev bländad på flera hundra meters avstånd. 
Men vi överlevde detta och hem kom vi med serpentiner, en bit rökt bog och två paket fiskpinnar (gissa om vi är nöjda med vår handlig?)
Det hade nog gått betydligt bättre om inte jag och maken hade fått en dusch av John Blunds sömnpulver i ögonen innan vi åkte, men man lär väl av sina misstag, undra just hur lång tid det tar innan vi gör om en sån här dundertabbe?

Dagens fråga från vår underbara 3åring är: "Var är vi?" tätt följt av den ständiga frågan: "Vad gör du?"

Tänk vad en promenad kan innehålla

Idag bestämde jag att nu var det minsann dags att jag fick lite egentid i form av en promenad i skogen, sagt och gjort letade fram hörlurar och loggade in på spotify på mobilen, började knyta mina skor när storebror kom ut i hallen och ville följa med. Det går inte att säga nej då, så det fick bli att lämna mobilen hemma och ge sig ut i skogen och upptäcka den ur min tre årings ögon och öron.

Så fort vi kom ut på stigen så hoppade rötterna på mig och mina rumpskor vinglade så nu sitter jag här med en vrickad fot. Men jag kunde ju inte vända hem då, ledsen son var inget jag ville ha med mig hem, så vi fortsatte. Vi gjorde fotspår i leran, lärde oss hur en ormbunke ser ut och att när man får ont i benen måste man sätta sig ner på marken tills någon lyfter upp en och bär hem en.
Det var en mysig stund och kände dofter som blöt jord, kompost och nyklippt gräs. Vi hörde maskinerna som bygger uppe vid maxi, dessa blev sonen först rädd för men sedan när ljudet hördes för tredje gången så var det han som lugnade mig "det är stora maskiner mamma, ingen fara".

Vissa dagar är lättare än andra att vara mamma på.

-Mamma, mamma, mamma

-Ja!
-Så ropade jag på dig.


En helt vanlig konversation på kvällskvisten hemma hos oss, idag har vi åkt på lite semester fast det känns ganska konstigt att åka på semester till sitt eget hus, men så kan det vara när det inte riktigt blir som man vill. Men nu ska jag inte bli gnällig och bitter för de, vi har ju semester!

Känner att det är dags att följa tröjans råd igen, så nu blir det till att gå och lägga sig tidigt och hoppas på att det har slutat regna imorgon.

Sprungit!

Eller det var kanske att ta i så jag blev blå men joggat nästan 1km har jag gjort, detta tackvare min envise treåring som absolut skulle springa hem ifrån förskolan idag och han hade knappt tid att vänta på att jag skulle få av mig koftan. Men han förstod att springa med en tjock kofta på sig det går ju absolut inte. Så med glada tillrop till sin svårt ansträngda mamma så kom vi hem och han har energi för en fyra- fem löppass till medan jag sitter i soffan och det är flera timmar sedan vi kom hem och jag hade precis fått tillbaka normal andhämtning och puls. Jag har nog inte joggat sedan gympan i skolan och då joggade jag bara så länge läraren såg mig sen gick jag och satte mig på en bänk och väntade så många minuter som jag trodde de skulle ta för mig att komma runt och sen joggade jag tillbaka. Fanns där ingen bänk så gick jag i sakta mak runt slingan vi skulle springa så mina klasskompisar hade ju både hunnit duscha och var påväg till nästa lektion är jag var klar. Nej nån löperska blev det inte av mig. Men min lille busis han kan nog bli långdistans löpare, undra just om man kan konservera lite av hans energi nu och sedan ta fram bruken när han är en finnig, trött tonåring som inte kommer orka upp ur sängen före tolv en endaste ledig dag.

Nu ska vi snart ut och röja järnet i trädgården för min lille prins har inte sovit på förskolan idag så börjar jag inte aktivera honom snart så somnar han om en liten stund och sen är han uppe halva natten och då får han vara uppe själv men det vågar jag inte så nä aktivering var det ja!