Smärta vid fullmåne

Som jag skrev igårkväll så hade jag väldans ont i mina leder, detta tror jag beror på att det var fullmåne. Nej det var inte den fulla månen som kom hit och gav mig en smocka, utan den påverkar min grundsmärta på något vis så att det gör mer ont i mig. 

Bilden är tagen igårkväll innan jag gick och la mig.

Nu har ju inte jag forskat något i detta ämnet om fullmånar och smärta mer än det jag har märkt på min egen smärta och den ökar dagarna innan det är fullmåne. Det brukar vara som värst natten och dagen innan det blir fullmåne. Jag har alltid en grundsmärta i alla leder, men jag brukar kunna ignorera den men dagarna innan det är fullmåne gör det så ont att det inte går att ignorera. Finns så mycket jag skulle vilja skriva om detta men just nu står det helt still på hjärnkontoret så jag får väl återkomma till ämnet en dag när det börjar arbeta igen.

Supermåne och ont i handlederna

Blir ett kort inlägg, det är tydligen super fullmåne inatt och det känns i lederna. Idag är det handlederna som gör mest ont så då blir det inte mycket skrivet. Bilden nedan får symbolisera hur mina stackars händer och handleder känner sig, de har gett upp och hängt sig. 

Nu blir det att lägga sängen på ryggen och titta djupt in i ögonlocken så jag kan vakna pigg och utvilad imorgon, eller iallafall vakna imorgon. God natt!

Aprilvärk?

Ni har väl alla hört talas om aprilväder men har ni hört nåt om aprilvärk? Jag har sån värk, ena stunden är det blå himmel och bara små vita moln med lite gosig smärta som går att ignorera för att på nån minut förvandlas till stora svarta moln som kastar blixtar ner i min kropp så jag tvingas ta piller och ta det väldigt lugnt.

Idag har varit en sån dag, vaknade med ont i ryggen som tur var så var huset fullt med folk som kunde ta barnen på morgonen så jag kunde somna om en stund, när jag vaknade andra gången kände jag knappt av nån smärta så jag och maken hann med en tur till stan och sen en promenad med barnen innan lunch. Efter lunch drog världens storm in i min kropp och jag fick mjölksyra i armarna och kunde knappt lyfta kaffekoppen. Nu ikväll så känner jag mig pigg och hur hoppig som helst, förstår mig inte alls på min kropp och min värk ibland alltså.

Nu får det vara nog om smärta för idag det är ju ändå lördagkväll och jag just nu så känns smärtan som gosiga små rosa moln.

Vilken morgon!

Vaknade tio i sex av att käken gör så ont att den vägrar låta mig få sova en sekund till, masserar lite men de hjälper ingenting så det är bara att gå upp och leta reda på panodilen, hittar zapp så då ska ju värken gå över fortare och jag borde snart få sova lite till. När jag sen efter tjugo minuter märker att ögonlocken börjar falla ihop så förstår jag ju att värken börjar ge med sig, men då hör jag en röst som säger "ding" (välling på vanligt språk). Nu står ju inte sonen vid min sängände och säger de utan vid hans pappas, yes jag får sova mer men när de har gått upp och sonen kollar film och maken äter frukost så vaknar bebisen och ska ha mat. Jahopp bara att gå upp och amma, sen tänkte jag att jag skulle få sova lite men en kvart efter att jag somnade så blir jag väckt igen, den här gången av maken som säger hejdå. Jasså han har tröttnat nu, han lämnar mig en regnig lördagsmorgon i april?! Nej de gjorde han visst inte utan han skulle ju till huset idag och hämta mer saker och fixa till. Det var ju tur men jag ville ju sova så då tänkte jag några väl valda ord för att sedan snällt be honom byta bebisen blöja (som tydligen hade smygbajsat, vilken tur att inte jag fick den överraskningen när jag hade gått upp trött som attan och utan kaffe i knoppen). Så det hade varit bättre att jag hade gått vid sex när jag blev väckt av värken får då hade jag sluppit bli väckt tre gånger till på bara en timme. Men jag é inte bitter!

På tal om att smygbajsa så har vi tydligen ett lejon här hemma som går runt och smygbajsar i barnens blöjor, iallafall om man ska få tro vår treårige son. Jag undrar var han får allt ifrån, men skulle jag nu möta ett lejon här hemma så kan jag inte säga att jag inte är varnad. Vi gömmer oss för lejonen 40 gånger om dagen och en gång på kvällen när vi ska sova, sonen har försökt skära ut lejonen från väggen med en plastkniv, vi springer ifrån lejonen 100 gånger om dan så nog har vi lejon här hemma men de är nog blyga för vuxna tror jag.

Vrickad höft, tecken?

Jag skulle vilja se en dubbelregnbåge, hitta en fyrklöver eller inte få bebisdregel på mig på en heldag. Tror att det skulle vara ett tecken på att något bra ska hända och just nu vill jag att det ska göra det. Undra om jag kan se dagens händelse som ett tecken på att allt kommer lösa sig? (se text nedan)

Fattar inte hur man kan vara så klumpig som jag är, idag när jag skulle upp och hämta sonen på förskolan så har jag precis lagt lillebror i vagnen då ska jag gå iväg, inget konstigt alls. Men då trampar jag snett och vrickar vänster foten och känner hur det går som en ilning diagonalt genom kroppen och så smäller det till i höger höften?! Hur sjutton lyckas jag? Känner ingenting i foten som vek sig dubbel däremot så ömmar det i höften och jag ligger just nu i soffan och tycker synd om mig själv. Lilla sonen sover och stora sonen kollar på en ny film som jag har sparat till ett sånt här tillfälle när jag inte orkar leka utan behöver vila. Men jag tror nog att jag gjorde rätt som ändå gick upp och hämtade honom, hade mamma med mig som kunde hjälpa mig att klä på sonen som skulle busa när vi skulle hem. Hade jag vänt och gått in och satt mig i soffan på en gång tror jag att jag hade stelnat nu är jag bara öm så jag tror att det kan vara en sträckning eller nåt sånt. Hoppas att det är borta till imorgon. Helst till ikväll för jag skulle ju på promenad med en kompis och snacka skit men nu hoppas jag att hon kan tänka sig att sitta stilla och snacka skit.

För att svara på frågan i slutet av första stycket så måste det ju komma något bra ur en vrickad höft.

Torris

Vilken jäkla torris jag har blivit, när jag tar av mig leggingsen på kvällen så dammar det så jag är rädd att ungarna ska få astma. Men tror ni att jag smörjer in mig då? Nej så klart inte, på kvällen är jag för trött för att ens komma på tanken och på morgonen så får jag ju vara glad om jag hinner få på mig kläderna innan jag får ut på trappan för att hämta sonen. Så då hinner jag inte riktigt med att smörja in mina stackars blåslagna ben. Skulle kanske ha gjort de efter duschen innan men då var de ju blöta, inte tänkte jag på att de blir torra sen :/ Så nu sitter jag här med torra ben fulla med blåmärken (efter allt som jag går in i), jag är verkligen inte redo för barbentasäsongen, fast o andra sidan så för 10år sen gick jag runt i polo hela sommaren så att jag skulle gå barbent den här är väl att driva över lite skulle jag tro. Men man vet aldrig jag kanske får en fixidé om att

Idag blir det till att packa inför minisemestern på Visingsö, vad sjutton ska jag packa ner? Undra om jag ska lägga ner en bok? Vad är oddsen för att jag ska få lite tid över till att läsa? Men har jag inte med mig någon bok så kommer mina små killar att sova middag båda två samtidigt i över två timmar så att jag hinner tröttna på min mobil, då kommer jag sitta där och tycka synd om mig själv som inte tog en bok med mig ;) Nä lika bra att packa ner en bok så att jag garanterat inte får en lugn stund på hela helgen. Kom på att det är första gången som mina söner ska bo på hotell, för det är det väl Johan eller är jag helt ute och cyklar enhjuling i grantopparna?

I eftermiddag ska jag bli klippt, funderar på att ge frisören fria händer för jag har ingen aning om hur jag vill ha de :)

Trötta fötter

Mina fötter ser lite trötta och ledsna ut, tror inte de gillar att det har blivit vinter igen.

Vänster foten är faktiskt ledsen på riktigt, den tror att den är i rätt läge på bilden, men den har fel. Tog bara en halvtimme att övertala och massera den rätt igen. Men nu känns det som att den är helt fel och musklerna kämpar med att få den "rätt" igen. Är inte vän med min kropp just nu.
Bättre lycka imorron hoppas jag. God natt.

Helt knäckt

Japp så är det, idag blev jag helt knäckt! Ont som fan gjorde det men det var behövligt, mina ben var tydligen olika långa så nu har sjukgymnasten knakat till mig. Ska tillbaka om en vecka och se om kroppen har fattat hur den ska vara eller han måste justera lite. Förmodligen blir det justering men nån gång så ska det väl bättre.

Sitter just nu och kollar finalen av Sveriges mästerkock, ångrar lite att jag började titta på det här, jag blir ju galet hungrig. Lyckades tigga till mig ett bett av makens äpple, men det hjälpte ju inte de heller, får nog gå och göra ett par knäckemackor sen så jag slipper gå och lägga mig med en mage som skriker efter mat.

Men ojoj nu får jag ta och koncentrera mig lite så jag inte missar poäng utdelningen. Heja den som vinner eller nåt :)

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Alla ögonblick är inte fyllda av total lycka som det förra var utan det finns en hel del smärtsamma ögonblick oxå.

Första gången jag kände av min värk var ett sånt ögonblick. Jag hade jobbat ganska långt pass i köket på Corehouse i Kalmar och det var sista kvällen innan sommaruppehållet så det var bartömning, mycket folk och ett liveband som skulle spela. Vi hade jättemycket att göra och så får vi en grej till som ska göras. Bandet ville ha vatten på scenen. Kvickt som attans ska vi fixa detta så jag tar fyra karaffer, två i varje hand och börjar gå ut från köket i riktning mot scenen. Då där bland allt folket så smäller det bara till i handleden och jag springer bort till scenkanten och ställer ner karafferna jag har i den handen som inte gör ont. Får bända upp fingrarna på den andra handen och skyndar mig sedan tillbaka ut i köket igen. Smärtan var obeskrivlig och det svartnade framför ögonen på mig. 

Det hela slutade med att jag fick skjuts av en kompis upp till akuten, hade två andra vänner med mig oxå den ena somnade i väntrummet och den andra var med mig inne på rummet. Handen krampade (visste ju inte jag då) och jag fick ett gips på armen. Så tokigt det kan bli ibland, det hade nog räckt att de hade hjälpt mig bli av med krampen så hade nog den värsta smärtan försvunnit men det är en annan historia.

Just detta ögonblicket är det jag sätter i samband med att min smärta började leva rövare i kroppen på mig.

Här ser ni orsaken till att min värk.

Andra bullar

Idag var en helt tvärtemot dag om jag ska jämföra med igår.
Dagen började visseligen med panodil men säg den dag som inte gör de ;)

Har inte varit stressad alls idag och inga gådrullar i sikte när jag har varit ute i den grå besten och kört. Har fått lite tvätt gjord och planerat middan till ikväll som ligger i vattenbad och drar till sig eller jag menar så klart tinar men fingrarna lever ett eget liv på tangenterna :)

Mjölkstockningen var borta imorse, kan tillägga att vi kämpade som små djur igårkväll min lilla mjölkpump och jag. Mjölkpumpen är 3½månad och effektiv som bara den, gissa vilket märke? ;)

Fick ett brev idag om förskoleplats till stora kille och tydligen så heter jag Svensson fortfarande och bor i min gamla lägenhet i Kalmar, det var ju mer än vad jag visste. Undra just vilket register som inte är uppdaterad och hur mycke av min post hamnar där egentligen. Ja ja de är ju snart bara 4år sedan jag hette Svensson och bodde i Kalmar.

Ikväll blir de plocka, plocka, plocka och sen lite tv-tittande, så de blir nog ett eller ett par blogginlägg senare om jag får för min lille bebis :)

Tänkte att jag kunde lägga in en bild på Sara Svensson :) Bilden är tagen 2005. Känner ni igen henne? 

Dag 6- Min dag (Varning för långt inlägg)

Vilket hån, det här inlägget ska handla om min, MIN dag, så klart att det är en av de jävligaste dagarna på länge.

Frukost och min fika.

Den börjar ju bra blir inte väckt förens vid kl 6 av lilleman som är hungrig, dock märker jag att mina händer är som disktrasor så de blir till att väcka maken (som så många gånger förut) så får han hjälpa till med bebisen. Försöker somna om men märker att jag har ont precis överallt och minsta lilla beröring känns som eld, för mitt inre ser jag hur hela jag är ett enda stort blåmärke (har nog tittat för mycket på smurfarna på sistone). Så ni kan ju tänka er att ha täcket på sig var ju inte skönt, men att ta av sig täcket och bli en isglass med blåbärssmak nej tack det vill jag inte heller. Vid tjugo i sju så får jag två panodil av min älskade make och sen slumrar jag till fem i sju när stora sonen kryper upp i sängen och tar min telefon och så kollar vi pingu tills panodilen verkat så pass mycket att jag kan ta mig ur sängen.

Frukosten går smärtfritt och jag känner att jag har gott om tid att göra oss i ordning och gå, GÅ alltså använda fötterna när jag ska till förskolan för att lämna stora sonen. Packar in barnen i overaller och går och hämtar min underbara syskonvagn som jag fullständigt älskar.

Syskonvagnen som idag är mer hatad än älskad. 

Men idag är ett undantag, jag hatar den! Ena hjulet var ju såklart platt dagen till ära. Så de blir till att köra tillbaka den till garaget och packa in barnen i bilen istället, men det var ju lättare sagt än gjort. Jag har ju naturligtvis tagit på min lilla bebis en overall utan ben, en sån däringa påse. Tror ni att den går att sätta fast i bilbarnstolen? NEJ! Varför skulle det gå? Då hade jag ju inte behövt stressa det allra minsta. Så in och slänga på honom en annan overall och sen ut i bilen igen. Då förstår ni då kräker han ner hela overallen, kunde han inte vara sagt att han inte kände för att ha en beige overall med nalle på? Nej då måste man protestera genom att kräkas. Moget! 

Hinner inte leta fram en annan overall så knäpper upp den han har på sig och slänger dit en handduk som suger upp de värsta och sen lägger jag en filt över honom så han inte blir kall och sen kan jag köra iväg med bilen, måste erkänna att det faktiskt gick smidigare än väntat och jag fick t.om en parkering i samma kvarter som förskolan, det är inte varje månad det händer :) Så när jag stänger av motorn och ska slå av lyset så märker jag att jag visst inte hade haft igång nåt lyse, gick visst inte så bra som jag trodde de hade gjort.

Men ingen skada skedd, kommer in på förskolan och ser en stor lapp "VI HAR VATTENKOPPOR I HUSET". Kul! Varför har ni släppt in dem undrar ju jag? Jahopp ska jag vända och åka hem med sonen? Nej han vill in och leka och det förstår jag, pratar lite med en av pedagogerna och är han smittad så blev han nog det förra veckan, bara att vänta och se.

Åker hem och håller på att få ett dussin personer på eller under bilen eftersom de inte kan nåt trafikvett alls.

Kommer hem och ska försöka lägga bebisen, han vill INTE sova, ska bara ligga på mig och äta och små sova, han struntade fullständigt i att jag behövde städa. Lyckades iaf tvätta två maskiner tvätt så vi har lite rena kläder att ta på oss, nu slipper jag skämmas för man och barn imorron.  

Tvättberget (ren tvätt), undra om den hittar in i lådorna själv?

Sen somnade bebisen vid klockan ett, ska hämta den store klockan två och skulle handla lite innan så de vara bara att lägga honom i overallen och ut i bilen. Den här gången är  det bara två bilister som får sig en utskällnig, den ena gubben skulle nog har lagt körkortet på hylla för länge sen, för när man inte hittar gaspedalen då har man inte på vägarna att göra längre. Den andra släppte förbi fotgängarna fast de hade röd gubbe, detta resulterade att det blev fullt med bilar i korsningen som inte kom någonstans, lite kaos kanske man skulle kunna säga. Han borde ju förstått att han kunde ha kört när han var tvungen att tuta och vinka fram de stackars fotgängarna.

Hämtningen gick bra  och min lilla bebis sov hela tiden så att han kunde vara vaken sen när vi kom hem och hade lekkompis till storebror här, men det blev fika iallafall och lillebror fick sitta i ett annat knä så jag fick i mig en macka oxå. 

Fika! Tyvärr vågade jag inte smaka pga kolikbebisen.

Blev sen middag ikväll vilket resulterar i en nästan förtrött son som inte riktigt vill äta. Har dessutom början på mjölkstockning så sitter just nu och har ont så jag kan börja lipa när som helst, har värmedyna på och tänker varma tankar. Hur jag har lyckats med att få mjölkstockning idag det har jag ingen som helst aning om, den bara kom utan förvarning och framför allt utan att fråga först, den är inte välkommen det är ett som är säkert. 

Den här dagen kommer nog sluta som den började med två panodil. 

Nu har jag skrivit om min dag, hoppas att eran har varit bättre än min. 

Ensam och lite melodifestival

Sitter i min ensamhet och skriver... Det är inte så farligt som det låter utan ganska skönt. Barnens farmor och farfar är här nere denna helgen och de har tagit med sig sin son och sonsöner ut på en promenad, jag var iofs med på promenaden men sen har jag ont idag så när de gick till lekparken så gick jag hem och parkerade mig i soffan. Har tagit värktabletter så jag hoppas att det snart blir på en nivå då jag kan hantera smärtan för just nu så tar smärtan över och jag har svårt när jag ska försöka formulera mig när jag skriver.

Men solen skiner och det är vår i luften, snart kommer nysattackerna avlösa varandra men det gör ingenting för det betyder att snart är de sommar :)

Ikväll är det dags för andra chansen i årets melodifestival, vilket innebär att den stora finalen är nästa vecka! Vad sjutton ska jag titta på sen på lördagarna??

Jag har ingen direkt favorit ikväll så vet egentligen inte varför jag ska titta men titta ska jag :) Har köpt choklad och lättsaltade chips så nu kan mello börja när det vill.

Handröntgen

Då är det dags att kolla om allt ser ut som det ska i mina små händer.

Klockan ringde för tjugo minuter sedan och det var jag som skulle gå upp?! Det gick inte, jag vaknade först tio minuter senare när lillebror ville ha mat.

Vissa dagar kunde man hoppat över

Det här är en sån dag som jag helst av allt hade hoppat över om jag kunde. Det började redan inatt när jag ammade, då kände jag mig matt i kroppen och hur värken knackade på dörren. Tänkte att jag nog skulle kunna sova bort det mesta, men ack så fel jag hade.
När vi vaknar på morgonen så kan jag inte ta mig upp ut sängen och nästan gråter när jag ens försöker. Så tog två panodil och J fick stanna hemma ett tag för att se om de skulle hjälpa eller inte... Det gjorde det inte så han fick vara hemma och vabba idag och jag fick snällt och fint sjukanmäla mig.

Det har blivit bättre under dan men känner mig matt i leder och muskler.

Sen en annan sak som jag helst hade sluppit är att lilla V fick sitt tremåndaders vaccin idag och han satt i mitt knä och log och såg så förväntansfull ut att sköterskan tyckte så synd om honom för vad hon strax skulle göra. Första sprutan gick ganska bra, han blev lite ledsen men lite massage av benet, en puss på huvet och nappen i munnen så lugnade han ner sig ganska fort. Värre var det med den andra sprutan, han skrek så han blev röd i ansiktet och tappade luften så var helt tyst i flera sekunder innan vrålskriket kom tillbaka. Nu hjälpte ingenting, min stackars lilla bebis hade så ont och blev så besviken. Men jag ångrar absolut inte att vi vaccinerar honom för bättre att han har lite ont när han får sprutan och sen kanske lite feber nu ikväll/natt än att han får nån av de hemska sjukdomarna som han nu blir vaccinerad mot.

Nä nu ska jag göra en matlåda av resterna och sen se om det finns nån kvällsfika så jag kan Mysa (och inte nysa den här gången ;)) ner mig i soffan och titta på Familjen Annorlunda och sen Chefen undercover.

Sen blir det bums i säng! 

En gammal bild på min stackars lilla prins.

Spelhelgsänka.

Japp denna helgen är jag spelhelgsänka, mitt hem är invaderat av öldrickande dataspelare så jag valde självmant att åka med barnen till mamma och pappa. Tänk vilken snäll fru jag är ibland. Men det kan han behöva gubben min, en liten paus ifrån att ta hand om både fru och barn.

Asså den här vagnen som jag har köpt (snart betalat) är så snygg, men vi kommer inte vara speciellt anonyma min lilla vagn och jag. Ska försöka ut och testköra den i helgen.

I eftermiddag ska vi till min kusin och fika, hon bor på tredje våningen så de ska bli lite intressant att se hur jag klarar det. Men mamma är med och tar barnen i trappan så jag behöver bara hålla koll mig själv och mina leder, det är nog lättare sagt än gjort är jag rädd. Jag hoppas att jag inte får allt för ont men tar jag det bara lugnt så går det nog bra, har en ganska bra värkdag än så länge idag :)

Sen får vi se vad som händer ikväll, men jag hoppas att storebror somnar utan problem runt sju så att jag kan få se melodifestivalen. Nu kom jag faktisk på en sak som är negativ med att vara spelhelgsänka, maken är inte där och kan ta en skrikig bebis under melodifestivalen. Finns så klart andra negativa saker oxå men att få längta lite efter sin make de är nog inte fel :)

Nu höll jag på att skriva pojkvän,  slutar man verkligen att vara det när man gifter sig? Han är ju  en pojke och han är min närmsta vän då måste han väl vara en pojkvän och jag hoppas av hela mitt hjärta att han kommer vara min gubbvän och jag hans tantvän när vi blir gamla.

Här sitter vi och tittar på mello för några veckor sedan.

Nä nu ska jag försöka göra nån nytta här, eller iallafall planera vidare så att vi kan komma i ordning här uppe.

Trevlig lördag på er där ute.

Vårdcentral, bebisträff och telefonstrul.

Det var min dag i tre ord.

Vårdcentralen gick väl så där fick värktabletter iallafall.

Bebisträffen var trevlig.

Och ja telefonstrulet var kusligt, vår hemtelefon har inte funkat på hela dan men skulle testa att ringa från min mobil, händer ingenting. Men när jag sen pratar med mamma ifrån min mobil så ringer det i hemtelefonen och det är mitt mobilnummer som ringer... hel knäppt.

Nu får jag inte skriva mer för sonen som är hungrig.

Trött

Ännu en dag när storebror fick stanna hemma med mig och lillebror pga mina leder och min värk. Vi har tittat på Astrid Lindgren filmer idag och myst i soffan. Så jag tror nog inte att han lider allt för mycket av att vara hemma hos oss, men jag vill ju att han ska få träffa andra barn oxå.

Har fått hjälp med att boka tid hos vår husläkare så ska dit om två veckor och se om han kan skicka en remiss till specialist läkare, jag hoppas att jag kan få hjälp med värken och kroppen. Jag vill en gång för alla veta om det är mer än "bara" HMS, jag misstänker att det är EDS (skriver ett inlägg om vad det är för något en annan dag, jag orkar inte idag).

Nu ska jag ta lite panodil och ipren sen ska jag hoppa i säng och hoppas att John Blund hittar hem till oss fort.

Gonatt!

100% funkar inte

Jag blir så trött på att inte kunna köra på i 110 utan måste lägga mig och fesköra i 30-50 istället annars säger kroppen ifrån ordentligt och jag är lite rädd för att jag kör på för hårt idag så att jag kommer vara kass imorgon menmen de får bli morgondagens problem, för ju mer jag hinner idag desto mindre behöver jag fixa imorgon.

Just nu tar jag en liten paus för att försöka vila knäna lite och fundera ut var jag ska röja på härnäst. Men samtidigt får det inte bli för lång paus för då kommer kroppen säga ifrån för att jag sitter still för länge.

Har faktiskt hunnit göra mina övningar idag oxå så det finns hopp för att det onda i knät ska försvinna nån gång :)

Nej nu ska jag ta tag i tvättstugan så att jag kan bocka av ett rum till på min lista eller det blir första rummet som blir helt klart :)