Även dåliga dagar förtjänar en chans

Vissa dagar börjar inte bra, speciellt inte när det blir en massa blöjbyten och grejer innan kaffet då hamnar man liksom lite på kant med själva dagen och så går man där och ser bara problem och allt är bara jobbigt, det blir till och med så jobbigt att man överväger att ställa in saker som är roliga för att pessimistsara letar sig fram och kommer efter inget övervägande med någon fram till att det kommer bli jättetråkigt att gå ut och ha roligt. Som tur är så har den här pessimistsaran har vänner som inte tillåter henne att tacka nej, så nu blir det party imorgon! Och ska jag vara helt ärlig så ser jag fram emot det.

Sen finns det andra saker som piggar upp min dag, maken skickade ett youtube-klipp och jag kan inte annat än le när jag hör musiken från vårt bröllop.

Sen satt jag och läste igenom de nya inläggen på de bloggar jag följer och redan vid rubriken så tycker jag att det ska bli rolig läsning: Välkommen google jag misstänkte att det skulle vara sökorden från google och jag tycker sånt är jätteroligt. När jag sedan ser att miss vivi har hämtat inspirationen från mig så blir jag extra glad. 

Och sen tog mamma barnen en stund så att jag kunde duscha och tänk vad en dusch kan göra under för humöret. Så summerar jag det hela så blev dagen inte så tokig ändå, men bäst att jag skyndar mig att lägga ut det här för snart börjar nattningen av två små barn och det kan ju gå allt annat än toksmidigt så jag låtsas som det kommer gå kanon bra redan nu. 

Trevlig fredag!

Snön är källan till allt ont

I alla fall om man ska tro alla statusuppdateringar på fejjan (med undantag från några få som verkar älska snön mer än livet självt) och rubrikerna på tidningarnas sidor. Så nu när msn bestämmer sig för att börja strula så lyfter jag blicken från skärmen och slänger en svart blick ut mot den vita djävulen som ligger och trycker utanför fönstret, sen hytter jag med näven och förbannar den förbaskade snön för att min msn inte fungerar som jag vill. För det måste väl vara snöns fel eller?

Men visst är det skönt att man kan skylla på någonting som man inte kan styra över, om jag har en dålig dag så finns snön där och kan ta på sig skulden så behöver jag inte fundera på om det är något jag kan ändra på, för snön styr jag inte över, alltså kan jag inte göra något annat än att klaga.

Visst man få klaga på snön, men samtidigt så är det december och senast jag kollade i kalendern så är det en vintermånad. Tänk på alla de år som det inte har varit snö på julafton, då är det katastrof, i år så såg ju vädergudarna till att vi har snö innan jul i alla fall, det borde vi ju vara glada över. Sen snöstormar, snöskottning och en hel del annat är inte speciellt kul men idag har vi här i västra småland i alla fall en underbar vinterdag, -6 grader, nästan vindstilla och alla gator och cykelvägar är plogade. Perfekt.

Som ni märker så passar jag på att skriva detta innan jag eventuellt kan vara med om en mardrömshämtning av sonen på förskolan, där han totalvägrar att åka i den pulka som jag ska släpa med mig, så att jag skulle få bära båda honom och pulka hem och då halkar jag naturligtvis på en snöfläck och bryter lårbenshalsen och vrickar tummen. Då hade det inte blivit ett inlägg om att jag tycker att det är perfekt med snön just nu, det kan jag lova!

Det är inte april längre

Att det är aprilväder i april är väl något som man får räkna med men nu är det ju maj då ska det inte vara aprilväder eller är jag helt ute och cyklar. Nej ute och cyklar är jag inte med tanke på hur kallt det blåser så är jag inte ute överhuvudtaget. Det ser så varmt och skönt ut när man sitter här inne och tittar ut och ser att solen lyser och alltså borde värma upp luften och marken och vad sjutton den nu värmer upp när det är varmt ute. Men så går man ut och det får man bittert ångra när man känner hur vinden letar sig in i både märg och ben och kurar in sig och vill mysa. Nej tack säger jag då, inte sjutton vill jag mysa med den vinden som är så kall så pingvinerna skulle frysa om de fick känna på den.

Nu tycker jag vädret får sluta att luras, är det kallt ute så får det ju för sjutton se kallt ut oxå, det är inte okej att jag luras att tro att det är varmt och skönt så att jag kan gå ut. Jag vill vara förberedd på att jag behöver långkalsonger och termobyxor innan jag går ut, förstår inte vädret att det är jobbigt att inse att man har förlite på sig först när man kommer ut. Men då tänker ni säkert att då är det ju bara att gå in igen och ta på sig mer. Men hur lätt tror ni att det är med en bebis som skriker om inte vagnen är i rörelse och en treåring som vill springa till sin förskola varje obevakat ögonblick som man är ute, det ska dock tilläggas att den sonen som är rymnings benägen är ett utebarn, han älskar att vara ute så jag får aldrig med honom in två sekunder efter att vi har gått ut för att jag fryser och ska gå in och ta på mig mer. Nej då är det "sorry morsan, det skulle du tänkt på innan".

Har precis varit ute på en promenad jag ångrar att jag gick, mina öron är som isbitar och mina fingrar som frusna prinskorvar, nä nu får det ta och bli lite ljummet igen!

De tre C:ena

Den däringa fredagsstämningen infinner sig inte riktigt idag och jag kan inte sätta fingret på vad som saknas. Vi har ju de tre C:ena hemma: Chips, Choklad och Cola, men ändå uteblir fredagskänslan. Hur ska då den perfekta fredagskänslan vara? Ja de kan man ju fråga sig och när jag nu gör detta så har jag ingen aning om vad det är som gör känslan så speciell att man bara sitter och myser. 

Känslan kanske infinner sig om man känner att man har gjort något bra under veckan, min vecka har ju inte varit speciellt rolig med besök hos tandis och spontanbesök av PMSkossan. Då är det kanske inte så konstigt att jag nu sitter här på fredagskvällen och känner mig aningens låg. 

Fast nu får jag sluta vara så bitter och faktiskt glädjas åt det som varit bra i veckan, jag har träffat Sanna (fast frågar man min äldsta son så är de hans Sanna), jag har anmält mig till en kurs (den förtjänar ett eget inlägg så håll utkik), jag har lyckats lämna sonen på förskolan alla tre dagarna denna veckan (seger för mig över min dumma kropp) så denna veckan har inte bara varit skit! 

Måste lägga till denna bilden eftersom jag bara har jullåtar i huvet just nu och det vet jag inte hur det har gått till eftersom jag varje jul försöker undvika dem.

Nu ska jag se Let´s dance och käka chips! Tjipp!

Dagens projekt: Tandis

Idag ska jag vara hos tandis klockan tre och jag är inte alls förtjust över tanken på att sitta där och gapa så käken hoppar ur led och vara bedövad i 6 timmar efter besöket. Nej tack jag klarar mig bra utan detta hemska besök men samtidigt så är det lika bra att fixa till den där tanden som har varit tillfälligt lagad sedan oktober förra året. Så nu hoppas jag att allt ser bra ut så att de kan laga den på riktigt så att de inte behöver göra en rotfyllning eller dra ut den. Min förra tandläkare vågade varken dra ut den eller göra rotfyllning så jag vet egentligen inte vad det finns för alternativ om den inte har återhämtat sig som den ska.

Alltid lika okul att gå till en ny tandläkare eller läkare, det tar ju lite tid att förklara hur min kropp fungerar och inte fungerar, hur den reagerar på bedövning och att den blöder lätt och mycket. Hoppas på en ostressad tandläkare som har tid att ge bedövningen 10min extra att börja verka så kanske jag slipper dubbeldos, annars kan jag ju säga hejdå kvällsmat redan nu för jag kan inte äta när hela käften är bedövad, eftersom jag bara tuggar på kinden och sväljer tungan bara jag ens tänker tanken på att äta när jag är bedövad.

Nej jag tänker inte måla fan på väggen riktigt ännu men är ganska nervös över vad den nya tandläkaren kommer säga. Menmen blir det inte bra så kan jag ju alltid byta till en annan och här i stan finns faktiskt två folktandvårder (heter det så?) och några privata så nu katten ska jag hitta nån som förstår sig på min käke.

Återkommer nog till detta ämne ikväll när jag har varit där, kanske blir det ett lovtal till tandläkaren eller ett gnälligt inlägg om hur synd det är om stackars mig :)

Panodil till efterrätt (Varning för gnäll!)

Måste bara gnälla av mig lite så att jag kan ta nya positiva tag igen.

Har precis ätit lax och ris som min snälla mamma hade fixat till oss, det var jättegott men nu måste jag ta en panodil till efterrätt för att stå ut med smärtan jag har i käken. Kunde inte somna inatt för att det känns som en kniv som sitter i käkleden och irriterar, jag hatar när smärtan blir så stor att jag inte kan tänka ordentligt. Önskar att det fanns något sätt att bli av med den så att jag slapp äta värktabletter som andra dricker vatten.
Men asså lax som man gör i ugnen och kokt ris, det är ju inget tuggmotstånd alls så jag tycker inte att jag borde få speciellt ont. Hur ska jag fixa helgens ätning, kanske ska be dem att mixa min mat? Nej de ska jag inte göra, däremot ska jag ta en panodil som förrätt istället så att jag fixar hela middan utan att blir arg och sur när jag börjar få ont. För just nu är jag väldigt glad att bebisen sover och min stora kille vilar framför en film så att jag kan sitta här och tjura medan värktabletten får effekt.

Finns så klart lite positivt att skriva om värken oxå, jag har nu haft några dagar med låg smärta i övriga leder så får väl vara glad att inte allt jävlas på samma gång.

Strumpor

Vad är det för fel på vita strumpor? Seriöst vad är det för fel? Jo det ska jag berätta.
För det första ser och känns fötterna gigant stora och jag är ingen kille så jag behöver inte skryta med stora fötter. Tycker bara att det är skitstörigt.
För det andra korvar sig vita strumpor i skorna. Jag har hundra svarta strumpor inte en enda korvar sig medan det enda paret vita strumpor som jag äger korvar sig så det känns som nån har tryckt ner en falukorv i skon.
För det tredje, all skit norr om ekvarton hittar mina vita strumpor och intar dem.
Så inga mer vita strumpor för mig, fast jag kan nästan lova att om ett år eller två så kommer vita strumpor vara det jag avgudar. Då har ni det här inlägget att trycka upp i näsan på mig, varsågoda det var så lite så ;)

Symöten undanbedes i mataffären, tack!

Jag höll på att bli galen idag när vi var och handlade, kom till affären strax innan två på eftermiddagen och vi skulle påskhandla. Det är jag och mamma, med oss har vi bebisen och storebror som faktiskt satt duktigt i vagnen hela tiden :) Men hela affären är full med virriga tanter och farbröder som behövde vila så de satt på stolar som var utställda i hela affären, vet inte om de hade med sig stolarna själva eller hur de fick tag i alla dessa stolar. Sen fanns de folk som hade gått tidigare från jobbet och skulle handla innan de hämtade barnen på förskolan så de hade ju bråttom och trängde sig, krockade med barnvagnen och körde på mina fötter (och de är inte stora så fattar inte hur de lyckades).

Sen en uppmaning till alla som är och handlar när jag handlar, sluta blockera gångarna när du hittar nån rolig eller tråkig person att prata med. Ska man stå och tjabba så ställ er i ett hörn eller gå till hyllan med hälsokost för där är jag sällan och springer. Jag kan förstå att man vill prata med sina vänner när man träffar dem i affären men man kan ju välja sina tillfällen, alltså när jag inte handlar :) Nej de vet ju kanske inte folk när jag gör men en onsdag i påskveckan (påsklovsveckan) är ju inte en "prataskit i affären" dag, en vanlig onsdag på tidiga eftermiddagen då kan det vara helt okej.

Sen kan jag ju försöka ge mig själv några tips oxå och ni andra får gärna ta åt er av dem med och inte göra om min misstag som att...
... gå mot strömmen en sån här dag när alla ska handla. Det blir bara tråkig stämning när man knör in sig mellan vagnarna med en stor barnvagn som de måste ta hänsyn till.
... tro att man kan köra blixtlåsprincipen i smala gångar, haha nej störst går först eller den som har högst fart kommer fram snabbast, så akta fötter och hälsenor om ni inte vill halta ut ur affären.
... inte blåsa tillräckligt på provsmakskorven för då bränner sig ungen som smakar korven. Ungen spottar då ut den i din hand och sen ska han äta från din hand, men den söndertuggade korven är fortfarande varm så proceduren upprepar sig. När ungen har ätit upp korven så står du där med en hand som är alldeles flötig och givetvis finns det inga servetter i närheten, så då får man torka av sig lite diskret på jackan som redan är full av bebiskräk efter en liten olycka precis innan vi skulle åka och hämta storebror (fanns alltså ingen tid att byta jacka)

Finns säkert fler saker som jag gjorde fel idag men har förträngt dem så att jag kan göra om samma misstag nästa gång jag handlar :)

Helskotta vilken skrutt dag!

Skulle kunna fylla hela inlägget med svordomar över denna förbenade dag, men låter bli för tror inte att det är så kul att läsa om det, så jag bjuder på en beskrivning av denna pruttdag så att ni kan lida med mig.

Dagen börjar ju bra, sonen vaknar innan mig och går ut i köket där hans käre far sitter och är halvt medvetslös eftersom kaffet inte kommit ut i blodomloppet ännu, så då tycker maken att jo men en flarra välling ska ju pajken ha. Smart, väldigt smart käre J, tack för den starten på dagen. För man blir tydligen så mätt på välling att man bara kan få i sig en banan, vilket man inte klarar sig på fram till lunch kan jag meddela. Fick i mig själv lite frulle och kände att jag nog skulle hinna utan stress, hann inte tänka klart den tanken innan hela jag och bebisen var nerspydda, så bara att byta kläder. När det var avklarat så hör jag hur den nybytade bebisen tar i så han blir blå som en smurf i fejjan, så då var det ju bara att byta blöjan igen. När detta är klart så har jag 15 min på mig innan vi ska vara på plats och då var det blöjbytedags även på den store sonen. Stress och jäkt, men en minut innan vi skulle vara på plats så parkerar jag bilen utanför förskolan. Sen trodde jag att min dag bara kunde bli bättre, haha vem försökte jag lura?

Efter att ha fått kliva in i min yrkesroll och "bråkat" med andras barn, kaxiga små ungar som tror att jag inte vågar säga ifrån. Ha tji fick de och jag fick åter igen bevisat att jag kan, och tänka sig det blev inga fula ord eller höjd röst :) När vi skulle hem så ville sonen stanna kvar så fick tjata, och tillslut muta med nappen för att han skulle följa med (som tur var så hände detta med mutan ute på gården så ingen såg eller hörde mig) Så kommer jag då äntligen ut till bilen, då strular centrallåset och jag tänker några väldigt fula ord som jag besparar mina barn. Får klättra in genom förarsidan för att kunna öppna bakdörrarna, såg nog väldigt roligt ur. Krånglar sedan in en trött 3åring, en bebis som är hungrig som en varg för han har glömt att han fick mat för mindre än 2 timmar sedan och en barnvagn modell större i bilen. Sätter mig själv tillrätta bakom ratten och ser den lilla, lilla minimala spaken vid sidan av ratten. FAN!! Lyset! Testar att vrida om nyckeln i tron om att det kanske finns lite kräm kvar i batteriet (jag menar det var ju bara 4timmar sedan jag parkerade bilen). Men hallå puckoSara, vad tror du att du har för jäkla bil som har batteri som räcker hur länge som helst utan att laddas? Bilen är ju såklart stendöd, säger nu några mindre fina ord och tänker inte ett dugg på att jag har mina barn i bilen, så idag har de fått lära sig vad man säger när bilen inte vill starta :)

Ringer min snälla mamma som kommer och möter oss med sittvagnen så min trötta 3åring slapp gå hela vägen hem, eller rättare sagt så slapp jag tjata hem en trött 3åring, tror inte mina nerver hade klarat de. Som tur var fanns det mat hemma som jag kunde grisa i mig så kändes det lite bättre. Ett stort plus var att jag inte började lipa iallafall, det besparade jag mina stackars barn. 

Så bara för att den här dagen ska bli den djävligaste i manna minne så har jag precis druckit en halv kopp kaffe med mjölk så vi får det lite skrikigt här ikväll. Livet är underbart!

Min stackars lilla skruttbil som envisades med att lysa halva dan så att den inte orkade  köra mig och mina barn hem, vad är de här för fasoner? Tror den är lite sur för att den får stå ute i sånt här väder som på bilden. Så jag är ju glad att den valde att hämnas en dag när solen sken :P

Bomullshjärna och visning

Klockan 16.00 igår eftermiddag gick jag och la mig, god natt lixom! Självklart har jag gett min bebis mat men fy sjutton höll på att svimma var enda gång jag skulle sitta upp och amma. Ja jag vet man kan ligga ner och amma, eller andra kan men jag kan inte, fattar inte hur man får till det. Nej sitta upp eller inte alls!

Vaknade ordentligt först vid nio efter att ha tagit en väl behövlig dusch och en halv macka ner pressad i min svullna hals. Var iofs vaken vid 22 igårkväll oxå men bara för att byta kläder, vaknade nämligen genom sur, totalt blöt, funderar lite på om maken har hällt en spann vatten över mig. Själv säger han att det var för att jag hade fleacetröja och plyschbyxor på mig under mitt tjocka täcke men det kan jag väl aldrig tro ;) Nä jag tror mer på febern isåfall.

Om jag hade kunnat så hade jag legat kvar i sängen ännu men vi skulle ju ha visning idag så de fick bli att masa sig upp.

Så den här visningsstädningen har min make fått göra alldeles själv samtidigt som han har tagit han om en snart 3åring och en snart 4månaders bebis, och en hemskt sjuk fru. Tror att han är min hjälte faktiskt, kan han bara åka och handla lite godis och näsdukar så avgudar jag nog honom, en liten stund iallafall.

När det var visning så åkte vi iväg en runda, båda barnen somnade i bilen så vi får nog sällskap ikväll. Men vi åkte på små grusvägar ute i skogen, inte visst vi att det fanns skog i skåne! Nu är vår bil jättefin, jag lovar, det var länge sen den var så lortig som den är nu. Men "skitiga bilar är glada bilar" eller?

Nu blir det mys i soffan = sonen tittar på smurfarna och jag ska sova lite.

Sen blir de mellofinal ikväll och jag tänker inte en gissa vem som kommer vinna, jag hoppas så klart att Loreen vinner, men säger jag det högt så blir det säkert någon annan som vinner. Men får ju ta och njuta lite extra nu när det är final och det är nästan ett helt år innan cirkusen drar igång igen, nästan så man längtar lite till nästa år, men bara nästan.

Kvinnodagen och manlig sjukdom.

Det är ju internationella kvinnodagen idag, så egentligen borde man göra ett inlägg om detta och skriva något vettigt om jämställdhet och att det ska vara lika för alla, men min huvudvärk bankar och dånar så nu tror jag att jag kan ana hur killarna har det när det är sjuka. Jag känner mig bakis och det är ju helt omöjligt om de nu inte kan komma ett år efteråt, det skulle ju inte förvåna mig. Blev ju inte bakis sist jag var ut och slira och det är drygt ett år sedan, tror ni kroppen kan ha kommit på det och bara "det ska vara lika för alla, så varsågod här är din baksmälla som vi glömde ge dig".

Tacktack eller nej tack ska de ju vara, jag hade klarat mig mycke bättre utan den. Men jag hoppas att det är ett virus och inte pollenallergi, för då blir det ingen rolig vår eftersom jag ammar så finns det inte så mycke allergimeducin som jag kan ta. Men jaja jag får väl väja mig vid huvudvärk isåfall, det borde man ju kunna göra... lära sig hantera den? Fast huvudvärk och magont är smärta som är svår att tänka bort... Nu ska jag försöka sova bort den iallafall. God natt!

Ajajaj!

Som jag skrev i det tidigare inlägget så har jag en stor hård ömmande knöl i mitt högra bröst (ditt vänster om du står mittemot mig). Det gör ont, ont, ont och jag tycker synd om mig eftersom jag inte har gjort något som helst dumt för att få det här, jag har ju haft på mig hur mycket vaddering som helst runt mitt tetrapack. Inte trodde jag att jag skulle dra på mig en mjölkstockning, känns ju bara så onödigt. 

Sitter med en värmedyna över tuttiluttarna och väntar på att min lille bebis ska vakna och vill äta, hoppas att han är hungrig som en varg.

Nä nu ska jag sluta gnälla här och äta lite choklad och tycka synd om mig själv.

Min mjölkbar behöver lite värme nu!

Dag 6- Min dag (Varning för långt inlägg)

Vilket hån, det här inlägget ska handla om min, MIN dag, så klart att det är en av de jävligaste dagarna på länge.

Frukost och min fika.

Den börjar ju bra blir inte väckt förens vid kl 6 av lilleman som är hungrig, dock märker jag att mina händer är som disktrasor så de blir till att väcka maken (som så många gånger förut) så får han hjälpa till med bebisen. Försöker somna om men märker att jag har ont precis överallt och minsta lilla beröring känns som eld, för mitt inre ser jag hur hela jag är ett enda stort blåmärke (har nog tittat för mycket på smurfarna på sistone). Så ni kan ju tänka er att ha täcket på sig var ju inte skönt, men att ta av sig täcket och bli en isglass med blåbärssmak nej tack det vill jag inte heller. Vid tjugo i sju så får jag två panodil av min älskade make och sen slumrar jag till fem i sju när stora sonen kryper upp i sängen och tar min telefon och så kollar vi pingu tills panodilen verkat så pass mycket att jag kan ta mig ur sängen.

Frukosten går smärtfritt och jag känner att jag har gott om tid att göra oss i ordning och gå, GÅ alltså använda fötterna när jag ska till förskolan för att lämna stora sonen. Packar in barnen i overaller och går och hämtar min underbara syskonvagn som jag fullständigt älskar.

Syskonvagnen som idag är mer hatad än älskad. 

Men idag är ett undantag, jag hatar den! Ena hjulet var ju såklart platt dagen till ära. Så de blir till att köra tillbaka den till garaget och packa in barnen i bilen istället, men det var ju lättare sagt än gjort. Jag har ju naturligtvis tagit på min lilla bebis en overall utan ben, en sån däringa påse. Tror ni att den går att sätta fast i bilbarnstolen? NEJ! Varför skulle det gå? Då hade jag ju inte behövt stressa det allra minsta. Så in och slänga på honom en annan overall och sen ut i bilen igen. Då förstår ni då kräker han ner hela overallen, kunde han inte vara sagt att han inte kände för att ha en beige overall med nalle på? Nej då måste man protestera genom att kräkas. Moget! 

Hinner inte leta fram en annan overall så knäpper upp den han har på sig och slänger dit en handduk som suger upp de värsta och sen lägger jag en filt över honom så han inte blir kall och sen kan jag köra iväg med bilen, måste erkänna att det faktiskt gick smidigare än väntat och jag fick t.om en parkering i samma kvarter som förskolan, det är inte varje månad det händer :) Så när jag stänger av motorn och ska slå av lyset så märker jag att jag visst inte hade haft igång nåt lyse, gick visst inte så bra som jag trodde de hade gjort.

Men ingen skada skedd, kommer in på förskolan och ser en stor lapp "VI HAR VATTENKOPPOR I HUSET". Kul! Varför har ni släppt in dem undrar ju jag? Jahopp ska jag vända och åka hem med sonen? Nej han vill in och leka och det förstår jag, pratar lite med en av pedagogerna och är han smittad så blev han nog det förra veckan, bara att vänta och se.

Åker hem och håller på att få ett dussin personer på eller under bilen eftersom de inte kan nåt trafikvett alls.

Kommer hem och ska försöka lägga bebisen, han vill INTE sova, ska bara ligga på mig och äta och små sova, han struntade fullständigt i att jag behövde städa. Lyckades iaf tvätta två maskiner tvätt så vi har lite rena kläder att ta på oss, nu slipper jag skämmas för man och barn imorron.  

Tvättberget (ren tvätt), undra om den hittar in i lådorna själv?

Sen somnade bebisen vid klockan ett, ska hämta den store klockan två och skulle handla lite innan så de vara bara att lägga honom i overallen och ut i bilen. Den här gången är  det bara två bilister som får sig en utskällnig, den ena gubben skulle nog har lagt körkortet på hylla för länge sen, för när man inte hittar gaspedalen då har man inte på vägarna att göra längre. Den andra släppte förbi fotgängarna fast de hade röd gubbe, detta resulterade att det blev fullt med bilar i korsningen som inte kom någonstans, lite kaos kanske man skulle kunna säga. Han borde ju förstått att han kunde ha kört när han var tvungen att tuta och vinka fram de stackars fotgängarna.

Hämtningen gick bra  och min lilla bebis sov hela tiden så att han kunde vara vaken sen när vi kom hem och hade lekkompis till storebror här, men det blev fika iallafall och lillebror fick sitta i ett annat knä så jag fick i mig en macka oxå. 

Fika! Tyvärr vågade jag inte smaka pga kolikbebisen.

Blev sen middag ikväll vilket resulterar i en nästan förtrött son som inte riktigt vill äta. Har dessutom början på mjölkstockning så sitter just nu och har ont så jag kan börja lipa när som helst, har värmedyna på och tänker varma tankar. Hur jag har lyckats med att få mjölkstockning idag det har jag ingen som helst aning om, den bara kom utan förvarning och framför allt utan att fråga först, den är inte välkommen det är ett som är säkert. 

Den här dagen kommer nog sluta som den började med två panodil. 

Nu har jag skrivit om min dag, hoppas att eran har varit bättre än min. 

Bebisfasoner

Vad är det här? Äta var tredje timme på natten? Vilka bebisfasoner säger jag bara. Så kan han ju inte hålla på. :)

Klart att han får hålla på. Han är ju en bebis! Men det är lika frustrerande varje gång det händer, man tror att man har lärt sig hans mönster och dygnsrytm. Då hamnar pajken i en tillväxtperiod och han ska äta hela tiden. Sen när han är nöjd med den ökade produktionen så kan det gå åtta timmar mellan ätningarna. Tror ni jag är nöjd då då?

Nej precis, vakna upp med tuttar hårda som bowlingklot samtidigt som man badar i en pöl av bröstmjölk. Nej det är inte så fränt det heller. Men vad gör man inte för sina barn. :)

Vaken

Blev väckt vid fel tidpunkt, Victor ville ha mat tre timmar tidigare än vanligt. Vilket innebär att jag nu ligger här vaken men trött som ett as.

Jag vill ju sova nu, försöker komma på nåt kul att göra imorgon...

Bjuder på ett vårtecken som jag och barnen såg på vår promenad.

Irriterad!

Asså jag vet inte vad som har hänt med den här bloggen men jag kan varken kommentera eller svara på kommentarer :(

Detta är ett problem som måste lösas snarast undra bara hur jag ska göra??

Gröna gubbar och galna människor

Ser ni bilen? Vi har en ganska blyg bil, den vill ogärna vara med på bild men här hittade jag ett ifrån förra våren då den inte helt lyckades gömma sig bakom mig och lilla K. Var i vecka 5 eller 6 på den här bilden, då hade mina jobbarkompisar redan listat ut att jag var gravid, på den här bilden kan man ser det för att jag har låga skor på mig. Men försök inte vara lustiga nu och tro att jag är gravid igen bara för att jag har låga skor på mig. Men det är inte så lätt att ha klackaskor på sig när man springer efter en 3åring och har en 3månders i famnen, när man dessutom har ostabila höfter och klena lårmuskler. 

Men nu var det ju vår bil jag skulle skriva om, den verkar vara osynlig. För jag har varit ute och kört en del idag och folk bara går rakt ut framför bilen, visst jag kör inte fort inne i stan (det är 30km/h som gäller) men jag har ju fullt upp att hålla koll på övergångställerna, militärerna som är ute och övningskör i stan (Varför de nu måste köra där jag ska köra förstår jag inte men jaja). Jäkla folk alltså vill ni så gärna hamna på motorhuven så kan jag stanna bilen så ni får hoppa upp, så länge inte jag åker dit för det. För visst är det så att om jag kör på nån som går rakt ut gatan så är de väl mitt fel eller? Blir vansinnig där jag sitter bakom ratten, hytter med näven som en liten arg tant gör jag oxå, dessa galna människor tror att de är odödliga eller att min bil är gjord av skumgummi, men det kan jag upplysa dem om att den är hård och den drar sig inte för att bli lite bucklig. Mer trafikvett åt folket, tack!

En annan som skulle behöva lära sig lite trafikvett är den där krokodilen, ser ni han  har lagt sig mitt i gatan. Tycker nog han kunde gått in på hotellet precis jämte men nej, han ska ligga där och stoppa upp trafiken. 

På tal om militärerna så räddade de promenaden mellan förskolan och coop, sonen var så trött och ville inte följa med hem för han ville gå tillbaka till förskolan och leka med sin nya kikare som de har gjort igår och idag. Men han fick inte ta med den hem för de ska gå och kolla in kyrkan imorron och då behöver man tydligen en kikare gjord av toarullar.

Men de här gröna gubbarna som övningskör i stan var ju jätteroliga att kolla på, de körde ju jättemånga gröna lastbilar i stan som vi kunde gå och titta på så glömdes den där skithuspapperskikaren snart bort. Så tack så mycket krigsmakten för det.

Röntgen gick bra idag, på lappen jag fick hem stod det att besöket skulle ta mellan 15- 60 min så jag blev ganska paff när hon efter 3minuter säger att det är klart. Men jag ska inte klaga, däremot så körde jag vilse när jag skulle hem. Irrade runt bland villorna och när jag väl hamnar på ett ställe där jag vet var jag är så är jag nästan i andra änden av stan så fick ta ett helt annat håll hem än planerat men hem kom jag och det är väl huvudsaken. Och ja jag tänker skylla på dimman och inte på mitt lokalsinne.

Mer gnäll

Ja idag blev de gnälligt här i bloggen men det är en sån dag.

Vår kära bilnyckel tappades i måndags så typiskt alltså och vi har en nyckel här hemma, dock visade det sig att det var en verkstadsnyckel, så då kan man inte öppna bagaget med den... Och den andra bilnyckeln som vi har den har jag packat ner i en flyttlåda som jag hoppas står i mamma och pappas garage annars vet jag inte var jag har gjort av den. Fast nu när jag sitter och skriver så blir jag osäker på om nyckeln verkligen ligger i den burken som jag har packat ner(den har legat i den burken de senaste tre åren men har för mig att jag har sett den nån annanstans nu) Usch nu blev det ju nästan jobbigt på riktigt det här...

Som tur är så är de en kombi så vi kan ju packa inifrån bilen så vi får ju med oss det vi ska imorron oxå men hittar vi inte nyckeln så kommer det ju bli jättebökigt att hela tiden få lasta ifrån en sidodörr och fälla sätet.. kommer ju bli en syn när jag ska i och ur med vagnen :P

20 minuter

Tänk att 20minuter kan göra så stor skillnad. Storebror sov 20min mitt på dagen och han var så trött att jag inte kunde väcka honom tidigare. Sover han inte på dagen så somnar han vid 19 men nu somnade han inte förens nu 20.30 och då fick hans pappa ligga jämte honom för att han skulle komma till ro.

Nu hoppas jag att han sover länge imorronbitti och inte till halv sju! som klockan var när han stolpade in hos mig imorse och inte sju eller vad de nu var jag skrev tidigare idag.

Det verkligen ösregnar nu och på ett vis är det skönt för då kanske den sista snön försvinner... men ikväll är jag lite bitter så jag måste tillägga att snön säkert komma tillbaka flera gånger innan det blir vår på riktigt.

Jag vill ha sommar! Mest för att jag tror och hoppas att allt har löst sig med boende och flytt och grejer då :)


Så avslutar detta inlägg med en sommarbild, den är ifrån ett bröllop i somras! Då hade jag en liten bula på magen, men hade ingen aning om vem det var som låg där inne.

Irritationsobjekt

Jäkla vad irriterad man kan bli när tekniken inte fungerar. Det knäpper till var tionde minut i skrället, för då startar den om. När den gör de så slutar tv, Internet och telefon att fungera. Sådär har det varit sen i tisdagskväll.