Små erkännanden

Nu var det sådär längesedan jag bloggade igen, men jag skyller fortfarande på den där blindtarmen, nu är det nämligen så att läkarna glömde tala om för mig att jag inte fick lyfta fast min sjukskrivning hade gått ut så jag gick tillbaka till jobbet och vad tror ni att jag gör på jobbet? Jo jag lyfter en del på mitt jobb så i onsdag var det bara för mig att åka ifrån jobbet och besöka akuten igen, nu är det vila och äta smärtstillande som gäller, inte så kul men vad gör man.

En sak som hände mig när jag körde till jobbet i onsdags var att det började lukta konstigt i bilen, nej det var inte jag förmodligen var det någon bonde som hade gödslat sin åker men jag var inte säker, det kanske var bilen som luktade, så för att vara säker på var lukten kom ifrån så sänkte jag musiken på stereon, logiskt va?

Jag vet inte om jag har berättat för er tidigare om vad jag gör när jag möter stora lastbilar och bussar när jag är ute och kör, jag menar jag vill ju inte hamna i diket så jag brukar krypa ihop och dra ihop benen så långt till mitten på bilen som möjligt för att lastbilen eller bussen ska komma förbi, smart va?

När jag nu ändå håller på att bekänna knasiga saker som jag gör så kan jag ju lika gärna berätta om de felsägningar jag har haft idag, den första var att jag bad maken pressa limen ur saft och den andra var att jag döpte om de resande i tvprogrammet en stark resa till Organ och Mola-Conny, det är verkligen inte lätt när det är svårt.

Nähä nu ska jag inta ryggläge i soffan och moffa godis och vila för det är vad läkarna har sagt till mig, det där med godiset har jag möjligtvis hittat på själv men visst låter det bra?

Brottningsmatch i soffan

Förbenade dumma egosistiska kuddöverdragsidiot, jag vet man ska inte kalla någon för idiot hur som helst men alltså på riktigt, eller allvarligt som barnen på mitt jobb säger, ska det vara så förbaskat svårt att få på ett kuddöverdrag på en soffkudde? Ja tydligen för nu har jag fått på halva och det sitter snett, tror ni då att jag kan ta av det då för att sätta dit det rätt? Nej så klart att jag inte kan det. Tror ni att jag kan få på det snett då? Nej så klart att jag inte kan det heller, jag blir tokig, så nu står det en soffkudde i soffan i väntan på att någon annan vänlig själ tar sig an problemet för jag och mina handleder har gett upp.

Jag hade tänkt skriva en skrivpuff om livslögner men så kom detta allvarliga problem emellan och fick därför uppta den platsen i bloggen istället, för det är verkligen inte så att jag tycker att det var en svår och jobbig skrivpuff och gömmer mig bakom ett jobbigt soffkuddeöverdrag som lämpligtvis började bråka med mig just idag när det var livslögner på tapeten, nej det är verkligen inte så.

Nä nu får jag nog återgå till soffan och ge den en match till, heja mig!

Skrivpuff: Livslögn(er)

När man sovit för lite

Det finns ju en uppenbar grej som händer när man sovit för lite, man är super mega jättetrött när man tvingar sig själv att gå upp, sen kan man ju fråga sig varför man tvingar sig själv att gå upp när man är så vansinnigt trött, jo det kan jag tala om det är för att jag öppnar på jobbet idag och kommer inte jag dit så får barn och föräldrar stå ute i kylan och vänta en halvtimme innan näste man är på plats på jobbet. Då kommer fyra föräldrar att komma försent till sina jobb och jag har ingen som helst aning om hur många de öppnar för, om de ens öppnar. Men tvingar jag mig inte upp så kanske halva stan stannar, nej det tror jag inte men det var lättare att motivera sig att stiga upp när jag tänkte så.

Det faktum att man är så trött så man nästan ser tredubbelt och att det är mörkt i sovrummet kan resultera i en påklädnad som behöver göras om när man kommer in i ett rum där det är ljust. Knästrumporna var ut och in, leggingsen bak och fram, och kjolen satt på sniskan och det här var bara benen. Men nu sitter jag här i alla fall, ordentligt påklädd så att jag inte behöver skämmas när jag kommer till jobbet, jag sitter här och halsar kaffe för glatta livet, för nu ska jag vakna till!

Skrivpuff: Resultat

Potatisskalning är en farlig sport

Det är inte varje dag man får nöjet att skada sig när man skalar potatis, det är faktiskt inte varje dag man får nöjet att skala potatis heller. Här sitter jag nu en halvtimme efter att jag har skalat den sista potatisen och jag har ont i foten och stelfrusna fingrar. Att fingrarna är stelfrusna är helt och hållet mitt eget fel, det är det nog att jag har ont i foten också men bara nästan, åter till fingrarna, jag glömde bort att ändra på vattenkranen så det spolade kallvatten hela skalningstiden och kallt vatten är verkligen kallt. Nu vet jag att man kan ändra på kranen när man håller på att skala men jag tänkte för mig själv att det blir nog varmare för den känner nog av att jag fryser, men det gjorde den inte utan jag hade fått ändra själv i så fall, men nu vet jag det till nästa gång tänker ni och det hoppas jag verkligen att jag gör. Fotenskadan som kanske är mitt fel egentligen tänker jag skylla på den låga skåpsluckan som attackerade foten när jag skulle öppna den (skåpsluckan alltså inte foten) för att kunna slänga potatisskalet, luckan skalade av huden som om jag vore en potatis, kanske är luckan en sån där potatisrättsaktivist som tyckte att jag förtjänade att bli behandlad på samma sätt som jag behanldade potatisen. Som tur är så kan inte luckan lägga mig i en kastrull med kokande vatten tills jag blir mjuk så jag känner mig ändå som den segrande ur den här striden.

Skrivpuff: Nöje (jag vet jag har redan skrivit en men det var ju innan jag visste att jag kunde skriva om detta och få in det i dagens skrivpuff det också).

"Vaffö?"

Den ständiga frågan här hemma just nu är Varför? Det spelar ingen roll vad man svarar på den frågan för det kommer alltid en ny?

"Nu är det läggdags!" 
"Vaffö?"
"För att du ska upp till förskolan imorgon."
"Vaffö?"
"För att du ska träffa dina kompisar"
"Vaffö?"
"För att leka med dem"
"Vaffö?"
"För att det är roligt att leka med sina kompisar"
"Vaffö?"
"Tycker du inte att det är roligt att leka med dina kompisar?"
"Jo"
"Då går vi och lägger oss nu"
"Vaffö?"
"Däffö!"

Det går till en viss gräns sen orkar man inte längre, men därför var tydligen ett bra svar för han gick och la sig, VARFÖR sa jag inte det på en gång?

Skrivpuff - En solig dag i maj

EN solig dag i maj?! Nej nu driver ni med mig, det måste ju minst vara tio soliga dagar i maj för att inte säga femton det är ju ändå snart sommar menar jag, blir det inte tjugo så blir jag lite besviken måste jag erkänna. Björkarna ska ju kasta pollen efter mig så jag nyser så mycket att jag får rutor på magen och träningsvärken ska göra att jag får gå dubbelvikt hela sommaren. EN solig dag skulle förmodligen betyda att björkarna inte kastar pollen efter mig, vilket skulle vara ganska trevligt men jisses så tråkigt det skulle vara att bara få se solen en enda dag på en hel månad räcker det inte med de mörka månaderna på vintern, ska solen verkligen bli beviljad fler semesterdagar, är det verkligen okej?
Nej nu blev jag så matt att jag går och lägger mig, EN solig dag, nej det går jag inte med på! Godnatt!

Borttappade nycklar

Igår körde jag till jobbet som vanligt och jag kom dit lite tidigare än jag brukar för jag trodde att det var halt ute men det var det inte. När jag insåg att jag var alldeles förtidig så skickade jag lite sms och kollade fejjan på mobilen innan jag klev ur bilen, det skulle jag inte ha gjort. När jag sedan ska gå ur bilen ta mina saker och låsa så får jag panik, mina bilnycklar är borta och min första tanke var: "Hur sjutton ska jag komma hem ikväll då?". Så jag börjar riva ur alla saker i min handväska och leta igenom jackfickorna men ingenstans hittar jag nyckeln, det ska tilläggas att vi har världens största nyckelring så den både syns och känns om man har den fickan. Jag kollade så att den inte satt kvar i tändningslåset men icke, när jag tillslut ger upp och tänker att "jaja bilen får stå olåst och sen får maken komma ut med extra nyckeln ikväll", när jag tänkt detta samlar jag ihop alla saker och kliver ur bilen. Då trillar bilnyckeln ner på marken för jag har tydligen haft den i knät under handväskan hela tiden.

Bra start på en måndag, eller?!

Byxor och skor, en söndag på landet

Idag var vi och handlade byxor till maken så nu slipper han gå i trasiga jeans, förstår inte hur man kan slita ut ett par byxor på det viset när man har ett stilla sittande jobb, men sen att han har ett och samma par från det att han köper dem tills dessa att de trillar av i små bitar kanske har med saken och göra vad vet jag. Alltså han tvättar ju byxorna ibland och han sover inte i dem, men man kan ju inte ha fler än ett par byxor åt gången då kan man ju få beslutsångest och inte komma i tid till jobbet på morgnarna,eller varför har man annars bara ett par undrar jag. Sen vill jag förtydliga en sak till och det är att han inte har byxorna tills de trillar av i små bitar för jag tjatar hål i huvudet på honom innan så att han ger sig iväg och införskaffar sig ett par nya. Idag vet jag inte vad som hände för när vi kom ut ur affären så hade han köpt två par byxor så vi får ju hoppas att han inte tänker ha dem på sig samtidigt.

Jag hittade ett par skor på rean, jag som inte har några skor sedan innan var ju bara tvungen att ha dessa beiga gympadojjor med kilklack som var lite tantvarning på enligt maken, men jag gillar dem så nu längtar jag ännu mer tills dess att det blir vår så att jag kan börja använda dem.  

Vi åkte nästan tre mil ut till ingenstans för att köpa jeans, eller ingenstans var nog att ta i men det var en ytterpyttelitet samhälle jag vill nog kalla det för by, men som vanligt när man åker dit så åker man därifrån med byxor som sitter bra men inte kostar hela månadslönen. 

Nu är det fullmåneigen

Jag behöver inte längre titta upp mot himlen för att se om det är fullmåne eller inte, jag behöver inte heller känna efter i kroppen om månen är på väg att bli på kanelen, jag behöver faktiskt inte ens googla det längre. Det räcker med att gå in och kolla sökningarna som har gjorts för att hamna på min blogg, varje gång det närmar sig fullmåne så är det någon som hittar hit när de söker på värk vid fullmåne.

Eftersom jag får den här sökningen varje månad så känns det ju som att det är ett viktigt ämne och det borde väl finnas andra än jag som skriver om detta viktiga ämne eller?

Tänk vad den här ställer till med egentilgen, en del kan inte sova när den här rackaren är full, jag vet inte om de ligger och är oroliga att den ska hitta på något dumt på fyllan. Jag själv får ju mer ont i lederna men jag vet inte varför det är så, kan de har och göra med tidvattnet? Fast jag kanske inte har något tidvatten i lederna. Nä nu släpper jag den funderingen för tillfället och jag får väl återkomma om detta viktiga ämne nästa månad när den blir full igen.

Älgar med reflexvästar

När jag körde hem från jobbet ikväll så såg jag något som blänkte vid sidan av vägen och snabb som jag är så konstaterar jag att det står två älgar med reflexvästar på sig i hästhagen. Jag blir verkligen jätteförvånad över att det stod älgar i hästhagen, men tyckte samtidigt att det var smidigt att de hade reflexvästarna på sig för då ser man ju dem. Jag fortsatte att köra och det var inte förens jag hade kommit nån kilometer bort som jag kom på att det nog inte alls var några älgar jag hade sett utan de två hästarna som alltid betar i den hagen. 

Nu undrar ni kanske varför jag talar om en sån här grej och det är för att jag gillar att skriva saker som får människor att skratta och när jag nu faktiskt har haft otur när jag tänker så är det väl ett ypperligt tillfälle att dela med sig av denna klantighet så att ni kan få er ett gott skratt med mig. Lägg märke till att jag skrev att ni skrattar med mig och inte åt mig för jag skrattade så jag hoppade i sätet resten av resan hem.

Det här är inte första gången jag gör om andra djur till älgar, en annan gång har jag kallat en labrador för en älg, men det är en helt annan historia, jag bara undrar varför jag ser älgar överallt?

Skrivpuff - En helt vanlig ovanlig dag

Hon sitter på bussen hem från jobbet och den är nästan helt tom sånär på ett äldre par som sitter längst fram, när bussen stannar på nästa hållplats kliver en man på bussen, han går direkt fram och frågar henne om sätet jämte är ledigt. Hon börjar skruva på sig, så klart att det är ledigt det sitter ju ingen där, men det finns ju minst trettio andra säten att sätta sig på varför ju jämte mig tänker hon. Innan hon hinner svara sätter han sig jämte henne och hon skruvar åter igen på sig, det var verkligen inte så här hon hade tänkt sig sin dag.

Det hade börjat redan på väg till jobbet på morgonen, då var det någon som trängde sig för i busskön, på jobbet började någon på ekonomiavdelningen att prata med henne när de stod i hissen och så nu detta med mannen som sitter jämte henne på en nästan helt tom buss. Nu får det vara nog, nu räcker det med normbrytningar för idag tänker hon men då har hon glömt bort att hon ska gå ut och äta på kvällen och hon vet inte vad som flög i henne men när servitrisen ska ta upp beställningen så beställer hon efterrätten först.

Skrivpuff: Att bryta normer.

Skrivpuff - Ett sensuellt möte

Luften vibrerar och man kan nästan höra hur det surrar av kärlek. De har spanat in varandra från varsin sida av rummet en längre tid men ingen av dem har vågat ta första klivet. Deras ögon tittar intensivt på varandra aldrig hade hon sett någon så stilig förut och han sträcker lite extra på sig för att hon verkligen ska falla för honom. De släpper inte varandras blickar ens för en sekund och han känner hur världen runt omkring försvinner, kvar finns bara hon och han. Tiden står still och hon gör sig redo för att ta första steget. Helt plötsligt hör de hur något viner i luften och snart landar något stort och rött jämte henne, hon blir rädd och flyr, ögonkontakten är bruten och när hon försöker leta upp honom igen så är han inte kvar på den plats hon senast såg honom. Hennes blick scannar av rummet  men ingenstans kan hon finna honom, nu kommer den stora röda en gång till och hon får åter fart på vingarna. Den här gången bestämmer hon sig för att landa högt uppe vid taket och vem sitter där och väntar om inte han med stort H. När den stora röda har lugnat ner sig och ligger på bordet och sover passar de på, de flyger runt i cirklar och kan inte slita sig från varandra.

Fredag, jobb och fisar

Så kom då den efterlängtade dagen, i tisdags satt jag på jobbet och beklagade mig över att det aldrig blev fredag någon gång, jag menar både onsdag och torsdag låg ju och blockerade vägen så vad skulle man göra? Jo jag fick ju som alla andra som inte har en tidsmaskin eller bestämmer över kalendern snällt vänta tills idag då det faktiskt är fredag.

Idag har jag min långa fredag, då jag jobbar 7-16.30 och när jag igår beklagade mig för maken så tyckte han inte ett dugg synd om mig, men är det inte lite orättvist att mina kollegor har korta dagar och en är dessutom ledig? Nej egentligen inte, det var ju min lediga fredag förra veckan och jag kommer ju har två korta fredagar de nästföljande veckorna men ändå det är ju min långa fredag idag. Jag vet ibland blir jag ologisk när jag tänker men jag lever i nuet, det får man ju höra överallt, lev i nuet och då är det ju orättvist, nästa vecka är det orättvist för någon annan i deras nu. Men nu släpper vi det tycker jag.

På tal om att släppa saker, när man släpper väder eller i klartext fiser så brukar man kanske säga ursäkta eller så är man bara tyst och försöker låtsas som att det regnar, inomhus under en middag, eller så försöker man avsluta samtalet man har lite fort och gå där ifrån så att ingen misstänker vad man har gjort. Men igår fick jag höra ett nytt sätt man kan göra, alltså du fiser ju som vanligt men du säger "välkommen ut" efteråt. Ja vad säger man då? När vi ändå är inne på fisprat, eller vi och vi det är väl mest jag som är det så kan jag tillägga att en annan gång har jag hört "det man inte kan hålla i händerna måste man släppa". Men smaken är väl som baken antar jag. Nä nu är det bäst att avsluta så att det här inte övergår i någon slags fisblogg för det är jag inte så intresserad av, jag ville ju bara gnälla av mig över att det är min långa fredag men det är ju trots allt fredag så jag ska väl inte klaga så jag gör inte det. 

Skrivpuff - Nobelmiddag

Tänk om man någon gång skulle råkar hamna på en nobelmiddag, nu är nog inte risken så stor att man bara råkar hamna på en nobelmiddag för de står nog inte vid entrén och slänger in folk från gatan för att fylla ut de sista platserna, men man ska aldrig säga aldrig har jag hört. 

Då finns det ju vissa saker som man ska tänka på, att pilla i näsan både sin egen och bordsgrannens är inte att rekommendera, nu rekommenderar jag inte det annars heller men jag menar det finns ju tvkameror överallt och vill man inte bli nästa stora youtube-succé så får man snällt vänta med näspillandet tills man kommer hem. 

Man ska inte heller äta från grannens tallrik, det gäller faktiskt på alla middagar och inte bara nobelmiddagen, det finns hög risk för dålig stämning då och man vill ju inte vara den som har dragit ner stämningen på nobelmiddagen. 

En sak som är absolut förbjuden är att dua kungen, alltså man får inte säga DU till vår statschef om man nu skulle prata med honom, men han finns ju i lokalen så risken är ju stor att man springer på honom, chansen är ju större på nobelmiddagen än om man är på någon annan middag det är ju ett som är säkert. 

Nu finns det ju tusen och åter tusen ettikettregler att följa om man ska gå på nobelmiddagen så det räcker ju inte att bara låta bli det jag har skrivit här ovan för att vara säker på att inte göra bort sig så för att vara på den säkra sidan så undvik att gå utanför entrén precis innan middagen börjar. 

Snökaos och fetebullar

Jahopp då var vintern tillbaka och det med besked. Jag är jätteglad över att det är min lediga fredag och att vi åkte igårkväll och inte sitter i bilen idag. Nu håller jag tummar, tår och blindtarm för att det ska sluta snöa snart så att de hinner röja vägarna tills på söndag när vi ska hem igen annars blir det en orolig resa hem.

På måndag har vi planeringsdag med jobbet och idag ringde chefen och frågade om jag ville ha en semla utan mandelmassa till fikat eftersom jag inte tål nötter och mandel. Jag tackade vänligt nej till detta med motiveringen:

"Det är inte så gått med en fetebulle med grädde".

Jag har alltså gjort det igen, jag trodde att jag lyckades stoppa mig själv men maken som stod bredvid och hörde samtalet krossade min illusion och sa att jag hade sagt fel högt, typiskt. Men om känner jag mig själv rätt så kommer det komma fler felsägningar vad det lider. 

Trevlig fredag!

Skrivpuff - Ett fotografi

"Mamma är naken" säger sonen när han tittar på bröllopsfotografiet.

"Nej mamma är inte naken" säger jag och slänger en hastig blick på fotografiet som står på fönsterbrädan, jag får slänga en lite längre blick för tänk det ser ut som att jag är naken på mitt bröllopsfoto. Jag hade en axelbandslös klänning och fotot är taget på våra ansikten och sedan en liten bit ner på överkroppen, dock slutar fotografiet innan min klänning börjar. Så där står maken uppklädd till max i skjorta och väst medan jag står där med en jättefin frisyr och uppsminkad till tänderna, men något spår av klänning finns inte. Jag får nog ta och leta reda på ett nytt foto från bröllopet och sätta i ramen, för jag vill inte att mina barn ska tro att jag gifte mig naken, även jag har gränser.

Bajslåt nummer 2

För er som missade första inlägget om en bajslåt så kommer det här. Där skrev jag att ekorrn satt i granen var ett mycket bättre alternativ, jag tar tillbaka detta. Igår på jobbet hade vi sångsamling och vad sjunger vi inte då? Jo en bajslåt och inte vilken bajslåt som helst, utan en med samma melodi som ekorrn satt i granen. För er som inte har hört den kan jag berätta att den finns med i den braiga boken "bajsboken" som tar upp ämnet bajs i dess olika former och funktioner.
Jag tänker inte citera hela sången men den börjar med att ekorren sitter på toa och den avslutas med "åh sin långa ludna bajskorv". 

Det känns nästan som att bajssångerna tar över mitt liv, den här versionen ska jag försöka att hålla inom mig så att vi slipper höra den här hemma, sonen älskar nämligen att sjunga just nu är det imse vimse spindel och vi har fått en konstig ko som är de populäraste låtarna. Om vi inte åker bil då är det tvärtomvisan som gäller och ingen annan, det kommer bli låånga tre timmar i bilen imorgonkväll när vi ska till Västervik. Sen kan han börjar sjunga en sockerbagare också helt spontant eller om någon skulle nämna ordet sockerbagare, han har dock inte riktigt kläm på texten för den där sockerbagaren bakar bullar och sen vet väl vem som helst att man sjunger "en sockerbagare, en sockerbagare, en sockerbagare" hela visan om man inte kommer på fortsättningen.

En söndag i januari

Vid frukosten idag dök den eviga söndagsfrågan upp: Vad ska vi göra idag? Det är samma sak varje söndag, vi blir rastlösa och måste åka hemifrån en stund. Idag fick IKEA ett litet besök av hela familjen. Det var fortfarande rea så vi fyndade en hel del, en del av sakerna är redan undanstoppade i jullådan och ska tas fram nästa jul, sen köpte sig sonen en väckarklocka av gammal hederlig modell för en sådan måste han ju ha, så att man kommer i tid till förskolan. Jag köpte en ny kudde då min gamla har delat upp sig i fyra högar en i varje hörn, så där jag har huvudet är det alldeles platt, men nu är det slut med detta nu ska här sovas på en mjuk härlig kudde om den har fluffat till sig vill säga, den var rätt platt när jag tog ut den ur plasten.

Idag fungerade glassmaskinen och sonen kunde äntligen få äta sin efterlängtade mjukglass. Förra gången vi var på IKEA gick glassmaskinen sönder mellan det att vi hade köpt glasspolett och det att vi skulle hämta glassen, så sonen fick äta bara struten, tror nog att hans föräldrar for mer illa av detta än vad han gjorde. Men när vi stannade bilen utanför varuhuset idag så frågade han om vi kunde pröva om glassmaskinen fungerade idag och självklart kunde vi det, och tänk den funkade. Lycka!

Den första söndagen för året har passerat och jag är mer än nöjd med veckan som varit. Imorgon börjar en ny vecka med massor med spännande utmaningar och tokigheter får jag hoppas, snart ska jag slänga mig i sängen och sova på min nya kudde!

Skrivpuff - Tonårsfnitter

Det finns överallt ibland oss, i affären, på gatan, i skogen, på bussen, ja till och med i kyrkan kan man drabbas och det smittar. Det är en farlig smitta, det letar sig in och trycker på triggerpunkter och man vet inte hur den kommer reagera när den drabbar en själv, antingen fnissar man med och riskerar att bli utstirrad av de som drabbas av ilska och irritation när de blir drabbade av detta tonårsfnitter. Börjar man fnittra är det nästan omöjligt att sluta och rätt som det är sitter man där och fnittrar och har inte en aning om varför, man har fnittrat så mycket att man glömt bort vad det var som gjorde att man började. Blir man istället arg och irriterad på de där som fnittrar är det bäst att försöka gå där ifrån, med tanke på att det kan hålla på i evigheter och triggar de igång en ilska inom sig är det bäst att dra där ifrån för de där fnittret brukar inte flytta på sig i första taget. Det värsta är nog när det dyker upp på bion eller under ett möte där man ska försöka lyssna på vad någon har att säga, eller när man försöker sova på bussen eller försöker handla utan lista och fnittret förföljer en genom hela affären.

Hur mycket man än irriterar sig på det så får man ändå försöka att acceptera att det finns och att det hör liksom till.

Skrivpuff - Kärleksmums

Mister du en står där tusen åter, ett tjatigt gammalt uttryck men jag tänker att det kanske inte är kärlekspartner man menar när man pratar om detta. Jag tror att man menar kärleksmums, för äter man upp en eller tappar en på marken eller för den delen bjuder bort en så kan man ju alltid, förr eller senare baka nya. Alltså mister du en kärleksmums så står där tusen åter, eller i alla fall 40st eller hur många man nu får ut på en plåt och jag vet det beror helt på plåten, om man göra dubbel eller enkel sats och hur mycket man äter under tiden man bakar. 

Kärleksmums förresten varför heter det kärleksmums? Nej jag tänker inte använda google eller någon annan sökfunktion för det hinner jag inte, jag tänker tänka själv och jag gissar på att det är för att de innehåller både choklad och kokos. Så chokladbollar kanske man också kan kalla kärleksmums fast det är ju verkligen inte samma sak de råkar bara innehålla choklad och kokos de också. Nu tänker jag avsluta min text innan den svävar iväg och blir alldeles konstig här på fredagsmorgonen, men kärleksmums är gott, speciellt kanterna som blir över.