En dag när jag inte gjort någonting

Idag har jag inte gjort någonting vettigt, inte för att jag brukar göra speciellt vettiga saker men jag brukar alltid ha någonting att berätta om, men idag är en sådan dag då ingenting har hänt. Eller det är väl klart att det har hänt saker idag oxå, jag blev väckt imorse av sonen som kom in med en macka i handen som det var tagit två bett på och han sa:

"Mamma det är en gammal macka jag måste ha en ny"

Den mackan han hade i handen hade hans pappa gjort 1½ timme tidigare och det är klart den var nog lite torr i kanten efter att ha legat framme, så han fick en ny macka och ett glas "kaffe" eller oboy som vi andra kallar det. Sen kom förmiddagen tassande och vi tittade på barnkanalen medan lillebror sussade sött i sin säng. Sen åt vi lunch som vi brukar göra och sen började det gå utför, allt skulle vara där det inte brukar vara, sonen kollade så att det fanns batterier i brandvarnaren (det gjorde det), han fyllde lillebrors säng med leksaker för den stackaren hade det ju så tråkigt när han skulle sova. Som om inte det skulle vara nog så sköt han fram ett litet bord till skötbordet som han klättrade upp på och sedan stod han och skrek att han behövde ny blöja, det är kanske dags att läsa pojken och vargen för honom snart.

Till mellanmål ville han ha "kaffe" och rån, det han egentligen menade var oboy och lingongrova, men det var väl glasklart eller?

Lillebror har hittat några fina tavlor som han tyckte hängde fel, han har kommit på hur man öppnar diskmaskinen så att man kan klättra upp i den och sitta där och ha det mysigt. Men det fräckaste av allt var när han lurade till sig två brukar mat ikväll (vilket inte är någon skandal över huvudtaget är man hungrig ska man äta men lite roligt är det allt) Vid klockan fem fick han en portion mat av hans pappa sedan åkte vi iväg och "fixade" mat till oss andra, då gick han till lådan och tog fram en burk så mormor som var lyckligt ovetande om att han redan hade ätit blev imponerad av att han kunde tala om vad han ville och gav honom en burk till bara en timme efter den första, sen en timme senare skulle han ha gröt som vanligt för annars kan man ju inte somna heller, det förstår väl vem som helst?!

Det var min dag, som sagt det har inte hänt speciellt mycket så jag avslutar här och ser fram emot helgen som börjar när som helst nu.

Jakten på den försvunna snutten

Allt började igårkväll när storebror skulle gå och lägga sig, hans älskade grodsnutte gick inte att hitta, vi vände upp och ner på hela huset och kollade extra under hans säng men den gick inte att finna någonstans. Tillslut säger han själv:
"Mamma, jag måste sova utan snutte" och då gick mitt mammahjärta sönder lite, men han tog en lite bil i handen istället och efter lite längre tid än vanligt så somnade han.

Vår jakt fortsatte och vi var inne på barnen rum igen även fast de sov båda två, men nej vi hittade den inte. Jag kunde inte sitta still och titta på tv utan var tvungen att springa och titta på nya och gamla ställen så fort programmet blev tråkigt eller när det var reklam.

Jag gör allt för mina barn, kom inte och säg något annat. Igår kväll tog jag och mamma en ficklampa och gick ut till soptunnan och dök för att se om den försvunna snutten lyckats hamna där, men icke där heller. Men jag kunde somna i alla fall för då visste jag att den inte låg och gosade ihop med gamla blöjor och andra sopor. Jag är väldigt glad att varken jag eller mamma stod på öronen ner i soptunnan, det skulle nämligen mycket väl kunna ha hänt.

Natten har varit orolig och han har kommit upp många gånger, maken försökte ge honom en ny snutte som ser precis likadan ut men det var inte populärt.

Men så imorse hittades den en låda under sängen, där låg den snyggt och prydligt. Vi hade ju dragit ut dessa lådor och kolla bakom dem men vi missade tydligen att titta i dem.

Slutet gott allting gott!

Snooza

Jag gillar verkligen att snooza och tror att jag har gjort det i hela mitt liv, kommer ihåg att mamma fick gå in och väcka mig mer än en gång när jag var liten, jag ville inte riktigt gå upp första gången hon sa till för det var ju så varmt och skönt i sängen, för att inte tala om hur underbart det var att få somna om. Men idag tycker jag nog att min telefon överdrev lite, efter att jag hade snoozat två gånger bestämmer den sig för att jag är supertrött och ställer om larmet till kvart i sju imorgon torsdag. Det var inte okej. Som tur är så ska vi bara till förskolan idag och vi har inte alls bråttom på morgonen för jag ställer klockan extra tidigt för att kunna få dricka en kopp kaffe i lugn och ro, lite ensamtid ni vet.

Nu blir det till att väcka en lillebror som oxå älskar att sova, i alla fall när alla andra är vakna. Storebror har lyckats gömma sin snuttefilt inatt så idag blir det "Jakten på den försvunna snuttegrodan" här hemma.

Ha en trevlig onsdag!

Treårings tankar (varning bajs!)

Idag är det storebror som får stå för underhållningen i bloggen :)

"Mamma det är bajs i min bulle!"
Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Det var sonen som tyckte att han hade bajs sin kanelbulle, det vi andra kallar för kanel och socker, det tyckte han var bajs.

"Mamma du måste öppna rumpan, så att det kan komma bajs"
"Men jag är inte bajsnödig"
"Joho!"
För det första så är det ju bra att han har koll på vad jag behöver och inte behöver och för det verkar ju inte jag ha?! För det andra undrar jag varför han får följa med in på toaletten när han bara förolämpar mig eller säger saker som antingen är äckliga eller osanna, denna gången var det båda.

"Joho, pappa måste ha bajs i sin säng, han vill ha bajs där" Detta sa han idag när jag skulle byta blöja på honom (treåringen alltså inte pappan) och sa att vi inte skulle byta hans blöja i pappas säng. Men sonen verkar ju ha koll, så det här var nog mer information än jag ville ha reda på om min käre make ;)

Detta "Joho" eller "Det tror jag faktiskt inte", det är det vanligaste svaren man får på sina frågor här hemma eller om man talar om att nu ska jag göra ditten eller nu ska du göra datten.

Barn är härliga men de är väl bara en tidsfråga innan bajs och kiss är det roligaste som finns, det är ju tur att alla perioder är övergående :)

Egentid

Nu har jag verkligen egentid men den är som en tickande bomb och kan explodera och förstöras när som helst, lillebror sover nämligen och han kan vakna och då har jag helt plötsligt ingen egentid längre. Storebror är ute i blåbärskogen med mormor och de packade fikakorgen så de blir nog borta en stund till tror jag. Vad har jag då gjort nu under min egentid, städat? tvättat? eller något annat som man borde göra när man är mammaledig?
Nej jag har skrivit, jag har kommit halvväg på en skrivuppgift och sen har jag gjort två femminutersmeningar så nu är jag på gång igen och det känns jättebra. Det flyter till och med på när jag skriver detta.

Det är redan torsdageftermiddag och idag har jag faktiskt kommit igång och nästan fått grejer gjorda. Vi började med ett besök hos bvc för att mäta och väga lillebror, han har börjat plana ut och bara gått upp 2hg, han har växt 2cm och är nu 73cm lång. Sen var han med i ett sök-test och det klarade han galant, han visade även upp att han kan åla baklänges :) Ja jag är en stolt mamma även idag!

Min stora kille är bara för söt ibland, speciellt när han talar om för sin morbror att det visst inte är någon hjullastare han har utan en gaffeltruck, det borde han ju se skillnad på ;)

Tänk att en halvtimme i lugn och ro kan göra så mycket för skrivlusten. Visst jag får ju så klart tid på kvällarna men det är inte riktigt samma sak för då sitter maken och spelar jämte och så står tvn på för det kan ju vara något spännande som jag bara inte får missa, typ allsång eller morden i midsommer eller något annat somrigt program.

Nu ska jag utmana ödet och ge mig på en skrivuppgift till :)

Funderingar

Alltså jag har aldrig varit den som slängt av mig mina kläder innanför dörren hemma och sen rusat in i sovrummet och tagit på mig... myskläder!
Men det här med myskläder fungerar ju hur bra som helst om man har duschat på kvällen för att dra på sig ett par tighta jeans då känns ju onödigt som sjutton. Det var mina små tankar om myskläder så nu kan vi hoppa till nästa ämne nämligen bullbak.

Sonen och hans mormor har bakat bullar idag och vilket glädjetjut det blev när assistenten började köra, ja alltså sonen tjöt inte mormor. Sen var det ju obligatoriskt att smaka på bulldegen, varför gör alla barn de? Det är ju inte gott, smet och småkaksdeg är gott men inte bulldeg, de smakar ju bulldeg lixom.

Nu är det så nära så nära att lillebror kryper, han står på händerna och fötterna och gungar, så han kommer väl göra som sin bror och dissa det här med att krypa på knäna som andra barn gör. Jag menar det går ju mycket fortare att springkrypa.

Det här var förövrigt första dagen som maken jobbade på fyra veckor och tror ni inte att barnen vaknade tidigt idag, eller så är det jag som har vant mig vid att någon annan tar barnen på morgonen, inte vet jag :P Fast sju brukade de fasen inte vakna på semestern, tycker de brukade gå upp vid 8-9 nånting, jag hoppas på lite längre sovmorgon imorron.

Sitter och väntar på samtal, ja inte just nu men på dagarna gör jag det. Dels har jag lagt ut annonser om både barnkläder och gravidkläder så nån borde väl höra av sig, jag har ju till och med lagt det snyggt i en hylla :P Sen har jag blivit lovad att bli kontaktad efter den 14juli och nog är det efter den dagen alltid, fast det är klart jag vet ju inte vilket år.

Skulle vilja ut och gå ikväll men det kan man ju inte göra när man har både duschat och tagit på sig myskläderna, jag menar hade jag bara gjort en av dessa saker så kunde jag nog ha gått en liten promend ;)

Tänk vad en promenad kan innehålla

Idag bestämde jag att nu var det minsann dags att jag fick lite egentid i form av en promenad i skogen, sagt och gjort letade fram hörlurar och loggade in på spotify på mobilen, började knyta mina skor när storebror kom ut i hallen och ville följa med. Det går inte att säga nej då, så det fick bli att lämna mobilen hemma och ge sig ut i skogen och upptäcka den ur min tre årings ögon och öron.

Så fort vi kom ut på stigen så hoppade rötterna på mig och mina rumpskor vinglade så nu sitter jag här med en vrickad fot. Men jag kunde ju inte vända hem då, ledsen son var inget jag ville ha med mig hem, så vi fortsatte. Vi gjorde fotspår i leran, lärde oss hur en ormbunke ser ut och att när man får ont i benen måste man sätta sig ner på marken tills någon lyfter upp en och bär hem en.
Det var en mysig stund och kände dofter som blöt jord, kompost och nyklippt gräs. Vi hörde maskinerna som bygger uppe vid maxi, dessa blev sonen först rädd för men sedan när ljudet hördes för tredje gången så var det han som lugnade mig "det är stora maskiner mamma, ingen fara".

Vissa dagar är lättare än andra att vara mamma på.

Jag skyller allt på allsången

Ännu en tisdagkväll med mardrömsnattningar och maken var borta även denna kväll, men som tur var hade jag sällis av Alexandra som kunde ta lillebror när jag försökte lägga storebror. Men ingen av barnen ville sova, de ville se allsång på Skansen och jag kan förstå dem vem vill missa de?!

Storebror har fått i sig över en halv liter välling, så nu borde han sova nån timme tycker jag.

Har varit en seg dag idag, vi var nere på stan en runda men eftersom vädergudarna inte kunde bestämma sig så det var strålande sol samtidigt som regnet öste ner. Så det blev en kort tur på stan innan vi åkte hem igen och tur var väl de, när vi kommer upp på parkeringsdäcket så frågar jag maken om han lagt i någon parkerningsskiva och får ett nekande svar. När vi två minuter senare packar in vagnarna i bilen kommer farbror parkeringsvakt förbi och vi drar en lättnadens suck för att inte hissen hade varit lite långsammare eller att det hade varit bättre väder så vi stannat på stan en stund till.

Nu ska jag byta av maken med att försöka lägga lillebror (ja han har kommit hem men ett barn sov då i alla fall).

Oväder, SÄL och film

Borde kanske skriva om ovädret vi körde igenom när vi åkte upp till Söderköping idag, man såg knappt vägen för det regnade så mycket så bilarna körde in på första bästa parkeringsficka men inte min gubbe inte, nej han saktar ner från 100 till 80, galning!

Det kom både blixt och knall samtidigt och jag höll på att göra i brallorna men med båda barnen vakna så ville jag inte skrämma upp dem och göra dem rädda för åska så jag log lite och sa "ojdå". 

Storebror har börjat sin nya karriär som pianist på ett äldreboende, hon som han spelade för blev så trött så hon fick ta sin rollator och rulla in och lägga sig och vila, kanske inte det bästa betyget men det var ju första gången.

Sen kan jag ju ta och berätta om vår lunch som intogs på en bowlinghall och det var helt okej mat men de visade formel1 på tvappraterna så sonen vägrade äta sin pyttipanna om inte mamma matade honom, ja se där vad sporten förstör. Och inte hittade jag något skötbord heller *morr* men det hela blev bra eftersom de spelade en av mina favvis låtar från graviditeten med lillebror, så då blev jag genast på bra humör igen, och visst sjunger han: SÄL!

Sen bidde jag lite irriterad på kärringen framför oss som stannade innan rondellen efter att vi svängt av E22an, asså hon och vi hade lätt hunnit köra runt i rondellen innan nästa bil som kom ifrån andra hållet. Men då väljer alltså tantan att stanna vilket resulterar i att hon hade kunnat få en audi i röven om inte maken hade varit snabb på bromsen, blev nästan bromsspår i brallan vill jag lova.

Efter en dag med bara regn och rusk där barnen har sovit extra mycket så blev det så klart ingen lätt läggning, lillebror tänkte krypträna var bättre än att lägga huvet på kudde och sussa och storebror är rädd för spöken.

Sen har kvällen spenderats med The Stig-Helmer Story, cider som bara var två månader gammal, den första jag fick var nästan ett år för gammal så den var det ju helt okej att hälla ut i vasken och tänka sig wc-rent förföljer mig för igår luktade jag det, idag var det min cider :)

Imorgon ska vi till den stora metropolen Vimmerby! Önska oss lycka till att hitta rätt, jag har nämligen inte den blekaste vart vi ska men ska leta lite på eniro imorgon, de brukar lösa sig...

Nu blir det sängen för den har ropat ett tag och det hjälper visst inte att ignorera den utan får helt enkelt ge vika och lägga mig!

After sun och mardrömmar

Nu ska jag och maken smeta in oss i after sun som enligt svärmor luktar WC-rent (det är förövrigt hennes after sun) sen ska vi sova som stockar och hoppas på att barnen oxå gör det.

Storebror hade drömt mardrömmar natten som var och berättade med gråten i halsen om hur han inte hittade sin mamma och hur nån klöste mamma på armarna och lilla spöket och stora spöket och han kunde inte hitta sin mamma. Jag kände att jag fick dåligt samvete när han berättade detta när jag vaknade imorse, men jag kan ju inte hjälpa vad jag gör i någon annans drömmar. Men nu håller jag tummarna för att jag ska vara kvar där jag alltid är och inte komma bort ifrån sonen inatt, jag ska verkligen försöka att inte komma bort i hans drömmar mer. Men det ligger en extra madrass jämte hans så farfar kan lägga sig där inne inatt om det skulle bli mardrömmar igen (japp det är farfar som har storebror-jour inatt).

Nattinatti!

Denna ljuvliga tre års trots

Jag håller just nu på att slita mitt hår, muta, hota, böna och be, förklarar, berättar, säga "om du dricker upp mjölken så får du göra... ditten eller datten", detta upprepas hundra gånger och jag börjar känna hur jag snart ger upp, låter honom gå från bordet utan att han druckit upp sin mjölk. Är det verkligen så farligt om han får gå från bordet utan att behöva dricka upp mjölken? Jag menar han har ju suttit där jättelänge nu och tjurat om att han minsann inte ska dricka någon mjölk. Jag håller på att bli tokig, jag blir galen av sånt här. Hur länge ska man hålla på med detta? När slutar denna trots? När får jag tillbaka den mysiga lilla son som med glädje gör som man ber honom om? Jag vet ju att om jag ger mig nu så blir det än värre nästa gång, men just nu känns det som att det är det värt för jag orkar inte med detta gnäll och tjureri.

Plötsligt händer det! Han sneglar lite på mig, jag låtsas som att jag inte ser honom, små händer greppar glaset och han lyfter upp det från bordet och  för det till munnen, han dricker lite och jag tror i mitt stilla sinne att äntligen är det slut för denna gången. HA! Då spottar ungen tillbaka mjölken i glaset och säger att han visst inte ska dricka någon mjölk, tillbaka på ruta ett igen och jag känner att mitt tålamod är slut sedan länge och skulle mycket väl kunna ställa mig och skrika och tjuta, men denna gången biter jag mig i kinden och andas. Spänner blicken i sonen och säger åter igen att sånt trams är inte okej, han säger själv att man måste ta små klunkar och jag bekräftar och sen sätter jag mig här, sitter vid samma bord men koncentrerar mig datorn och låter honom sitta på sin plats, orkar inte tjata mer, orkar inte böna och be. Vet att om jag öppnar munnen kommer det hoppa ut ord som jag skulle ångra att jag säger. Jag är beredd att ge upp, men då kommer maken och vi backar upp varandra när det gäller dessa trotsfighter, så nu går han in en stund igen och när han höll i glaset då kunde sonen dricka och efter nästan 1½ timme så har ett halvt glas mjölk blivit uppdrucket.

Ett steg närmare frigörelse från mamma och pappa, ett steg närmare denna trotsperiodens slut, en kamp vunnen av föräldrarna och vi laddar om inför nästa kamp, för det är inte en fråga om den kommer utan när den kommer, men vi är redo, redo att möta den och vi kommer gå segrande ur nästa fight vi väljer att ta oxå!  (Ja det gäller att intala sig det annars är det ju kört från början). Men nu tror jag inte att jag väljer att ta någon mer fight idag, eller jo skulle han vägra ta på sig flytvästen när vi ska ut med båten eller när vi ska fiska vid bryggan, men man ska inte gå händelserna i förväg, det är ju inte alls säkert att det blir någon fight då.

Sen det här med att välja sina strider, det är inte så lätt att veta om det är värt det eller inte. Idag valde jag nog fel, hade jag bara låtsas som ingenting när han sa tack för maten så hade inte halva förmiddagen gått åt till att dricka ett glas mjölk, men förhoppningsvis kommer det ta mindre tid nästa gång och vi hade ändå inget planerat idag så de var ju skönt att vi slapp bli sysslolösa ;)

Jag fick tillbaka min goa son, han är just nu ute i komposten och letar maskar så vi kan åka och fiska sen. Så härligt att det inte bara blev NEJ, NEJ, NEJ hela dagen idag :)

Som barn på nytt!

Barnasinnet kom fram idag vill jag lova, fem timmar på lekland lockade till och med fram barnet inom mig, nu sitter jag här med ont i nacken och handleden så lekland verkar vara farliga för mig, men ack så roliga. Idag var vi inte själva på leklandet utan var där med vänner och jäklans vad mycket roligare det var, mycket kaffe, många skratt, många rusa efter barn som inte vill sitta still, mycket rutchkaneåkande och många bollar. 
Bebiskräk och bebisgos hanns oxå med, lillebror fick tag i tröjan på en liten bebistjej och drog henne till sig, sötlöken, fast gör han så där om några år så är han nog inte lika söt.

Självkänslan och självförtroendet höjdes några snäpp idag, jag vågade nämligen åka rutchkana (dock ska jag hålla händerna i knät och inte försöka bromsa med dem om det blir en nästa gång), jag vågade springa med min son och hoppa och leka precis som en "riktig" mamma, jag blev inte heller superhispig över att sonen for fram som en ångvält och tror att han är odödlig, tänk jag kanske sakta med säkert börjar komma in i rollen som kravallismamma och pojkmamma. Jag vet det har tagit ett tag men att spendera ett halvår i sängläge bättrade ju inte på höns- och hispmamman, det är ju ett som är säkert.

Nu blir det några dagar som ska fyllas med aktiviteter men det blir nog inga större problem, jag har tagit med mig tre pocket böcker, tror ni att jag kommer få läsa någon utav dem? Vi får väl se men hade jag inte tagit med dem så hade båda barnen sovit middag i två timmar samtidigt varje kväll och sen ändå somnat vid klockan sju på kvällen. Men nej så kommer det inte bli, ikväll somnade barnen efter halv tio båda två och detta trotts fem timmar på lekland och sen att storebror bara sov en halvtimme i bilen upp, men han hade ju fullt upp det var ju sandlådor som det skulle lekas i, det var barnvagn man skulle provåka och sen följde han med pappa och farfar till affären, klart att han inte har tid att sova, det borde jag väl begripa?!

Nu blir det vetevärmare på nacken en stund och sedan lite chilistift innan jag ska försöka sova ikapp lite förlorad sömn, har sovit  4-5 timmar per natt de två senaste nätterna, jag är van att sova 8-10 timmar. Imorgon blir det kaffe, kaffe, kaffe!

Nattinatti!

Lekland

Vi var ju som sagt på lekland i Malmö i tisdags och storebror var i sjunde himlen. Jag var oxå de fast på ett helt annat sätt, jag hade en skrivarglöd så jag hade nog kunnat få ihop en hel roman om jag bara hade fått sätta mig ner och skriva, tyvärr hade jag bara tre små kvitton att skriva på men det var så jäkla häftig känsla att jag aldrig ska åka hemifrån utan block och penna igen (eller ska försöka att inte åka hemifrån utan det).

Men nu åter till leklandet och jag tycker att det var ett jättebra och trevligt ställe, personalen var trevlig och sakerna var hela och rena, dock måste jag få tycka till om några saker.
För det första så om det är strumptvång på leklandet, vilket det står på massa skyltar så då måste det väl innebära att ALLA ska ha strumpor på sig eller? Nej så var det inte utan det fanns både barn och vuxna som sprang runt barfota alltså utan strumpor på sina kära små fossingar och inte för att jag bryr mig om de springer runt med eller utan strumpor men är det struptvång så är det. Plus att det är lite svårt att få en treåring att förstå att han inte får ta av sig sina strumpor när vuxna gubbar springer runt utan strumpor.

Sen en annan sak som jag funderar lite över och det är att man kanske ska ha en STOR blöjhink på den enda toaletten med skötbord, eller kanske tömma blöjhinken oftare för när det ligger blöjor på golvet för att blöjhinken är tom och folk inte orkar vända sig om och slänga i den vanliga papperskorgen då är det lite äckligt tycker till och med jag. Fast  det fanns ju iofs två skötbord på den enda toaletten med skötbord, ett var för bebisarna själva så de kunde byta på en kompis om de ville och ett var för alla basketspelare som är på leklandet och byter blöjor, jag såg ingen denna dag vi var där kan jag meddela, men eget skötbord de skulle de tydligen ha. Det är inte så trevligt att ha näsan i bajsblöjan, det är det inte.

Sen det här med att det bara fanns ett skötbord gjorde att jag bytte första blöjan i vagnen inne på en vanlig toalett och det är inget jag rekommenderar, det höll på att sluta med att lillebror hamnade på golvet eftersom han vänder runt som en tok, det kunde ha blivit kiss i vagnen (att jag inte tänkte på de innan) plus att jag fick kramp i låren (fråga mig inte hur) och när jag är klar med blöjbytet som gick hyfsat bra ändå så ska jag ta lite handsprit på händerna men den dunstar ju inte, det bara blir klenigare och klenigare på händerna och jag blir irriterad så jag tänkte skölja bort klegget då börjar det löddra?! Ja precis du gissade rätt det var tvålen jag hade tagit!
Tillråga på allt så var skötrummet ledigt när jag var klar med allt bestyr. Det här sista var ingen kritik mot leklandet, eller möjligtvis att de inte hade märkt upp flaskorna med tvål och handsprit bättre, men annars var de kritik mot mig själv och en liten kom ihåg till nästa gång att byta i vagnen är inget alternativ längre.

Jag provade att hoppa studsmatta men kände att livmodern packade sitt pick och pack och ville ge sig ut på utflykt så jag fick snällt sluta hoppa, till sonens stora besvikelse, jag vet inte om han ville se livmodern hänga mellan bena på mig eller om han tyckte om att jag lekte.
Jag åkte även rutchkana i min spetsklänning, nej det rekommenderar jag inte det heller, den åkte ner så det såg ut som jag hade hängpattar ner till knäna och dessutom så noppade klänningen ihop sig så jag visade halva röven, som tur var hade jag leggings på mig, dock var de blanka så de fastnade i rutchkanan så jag fick snällt sätta mig på huk och åka på fötterna ner, detta fick jag göra tre gånger eftersom sonen ville att jag skulle åka kana och vad gör man inte för att ens barn ska bli glada! Och ja det var faktiskt roligt att åka rutchkana.
Sen fick storebror med sig hela familjen in i bollhavet och då satte maken lillebror bland bollarna och hjälpte storebror att välta ner mig och sen gömma mig under alla bollar, han är inte rädd om sina bollar min käre make, det var ju tur att jag var på bra humör annars vet man inte vad som skulle kunna ha hänt. Förstår inte hur han vågar leka med elden på detta sätt, men storebror var överlycklig och skrek "IGEN, IGEN" nej hej du tack, jag hoppade raskt ut från bollarna och fotade lite istället, dock är dessa kort på stora kameran och just nu så orkar jag inte lägga över dem så det kanske kommer bilder en annan dag.

Nu låter jag kanske lite bitter men det är jag inte, jag hade trevligt som bara den och blev ju erbjuden mat till höger och vänster, om du missat detta kan du lära om det här.

Äventyrslandet, bildkavalkad!

Dagen har spenderats i Halmstad på äventyrslandet, storebror hade hur kul som helst och fick med sig sin pappa på en massa karuseller, mest berg och dalbanor. Han grät som bara den när vi lyfte bort honom från karusellerna, ja storebror alltså maken orkade jag inte lyfta.

Jag blev alldeles nostalgisk av att gå runt och titta på alla miniatyrer som fanns i parken, de var jag ju och tittade på när jag var liten. Sen fanns där dinosaurier oxå, jättefarliga såg dem ut så jag var tvungen att fota några stycken. 

 Fast den på bilden under är en krokodil om ni inte ser de.

 Det här skuggbilden tog jag för att ni skulle se vilket skatbo mitt hår såg ut att vara idag, fast bilden bidde inge bra. Men jag kan ju säga att jag fåglarna tyckte nog att jag såg ut som ett skatbo eller kråkbo i huvudet eftersom jag inte mindre än två gånger höll på att få en fågel mitt i skallen. Första gången var det nog mest en olyckshändelse för kråkan skulle ha mat och det var trångt och ja där var mitt huvud. Andra gången satt jag nog i landningsbanan, det kändes så i alla fall.

Men det var en mysig dag och jag tror nog att vi kommer åka dit fler gånger, fast ska läggningen ta nästan tre timmar längre än vanligt bara för att vi har varit på nöjesfält, då tror jag bara att det blir ett besök per år.

Trädfällning, sniglar, försvunna barn och alltid säga nej

Idag har vi (främst maken) röjt i trädgården och rensat bort en hel del ogräs som tyckte att de kunde inta vår trädgård nu när vi inte är här så ofta. Synd för dem att vi tänkte annorlunda och nu ligger de i säckar i väntan på att de hamnar på tippen imorgon.
Efter att ha känt mig orkeslös och sjuk nästan hela dan så tröttnade jag på att det gamla fortfarande styr mitt liv så efter kaffet så bytte jag och maken plats, han tog barnen och jag gick ut för att rensa garageuppfarten, när jag hade gjort de värsta där kom barnen ut och med sig hade de sin far som började borsta av plattorna. Då fortsatte jag med att rensa bort maskrosor som hade slagit rot i rabatten utan att fråga om lov, de skulle de låtit bli, det blev en ganska stor hög om jag får säga det själv och det är min blogg så det får jag. Sen när jag var som mest upptagen med att rycka maskrosor så upptäcker jag alla dessa sniglar som har skapat sig ett paradis bland våra maskrosor,  stockrosor och alla andra rosor och krafs som vi har i rabatten. Och jag hatar sniglar jag tycker de är läskiga och äckliga så maken fick snällt ta över min syssla så klippte jag ner lite vissna rosor istället.

Sen visade maken alla träd som växte i häcken och då var det bara att bli skogshuggarSara och sen var björken, asken och lönnen ett minne blott :) Ja idag var det faktiskt kul med trädgårdsarbete, tänk jag kanske är en liten trädgårdsmänniska ändå? Fast det här med att odla och grejer det vettetusan alltså men man ska väl aldrig säga aldrig rätt som det är så kanske jag odlar potatis i en låda!

Storebror skrämde slag på sina stackars föräldrar idag oxå, när vi höll på som bäst med att plocka ogräs och  sopa plattor så såg jag att hans sopkvast låg slängd på marken och han var borta. Gick fram på framsidan men där var han inte. Ropar på maken och nej han hade inte sett honom, jag rusar ut på gatan och tittar men nej han är inte där heller, maken går ett varv runt huset och vi ropar men inget svar och ingen son. Nu börjar oron komma smygande men jag har inte panik ännu, tänkte att jag får ju kolla om han mot all förmodan har gått in innan jag ringer polisen och militär och beordrar de gamle pensionärerna på gatan att bilda skallgångskedjor och tur var nog det för när jag öppnar dörren så ligger tjocktröjan slängd på golvet och skorna är avtagna, ropar på sonen som kommer ut i hallen och tittar lite fundersamt på mig och säger "Mamma vill vara ute" sen puttar han lätt på mig så att jag tar ett steg bakåt och står då på trappan så att han kan stänga dörren om sig igen. Stora killen som vill vara inne själv och leka, sen att han ger sina föräldrar en mindre hjärtinfarkt det bekom inte honom.

Sen har jag nog blivit en sån däringa mamma som alltid säger nej, i alla fall om man ska lyssna på storebror. Idag tjatade han om att få ta ut som bobbycar och jag sa nej jag vill inte att du har den ute för då får du inte ha den inne sen. Men han fortsätter att tjata och jag slutar att vara pedagogisk och säger bara nej! Det blir då en sån där mycket vettig konversation som går ungefär så här: Jo, Nej, Jo, Nej, Jo, Nej! Då sätter han sig på sin bil och vänder ryggen mot mig och börjar mumla någon harang som jag först inte hör, men han upprepar samma sak igen och igen, tillslut hör jag vad det är han säger "Mamma säger bara nej, nej, nej jag får inte ta ut bilen. Jag måste ta ut min bil. Mamma säger bara nej, nej, nej. Mamma säger bara nej, nej, NEJ!"
Ja vad ska jag säga om det? Ibland blir det faktiskt så att man som mamma säger nej och då får man väl vara beredd på att barnen kommer bli lite sura och försöka ge en dåligt samvete tillbaka och ibland så lyckas de faktiskt, men nej han fick inte ta ut bilen!

Snart, snart är det äntligen kväll!

Ja så känner jag just nu, jag vill att det ska bli kväll så barnen går och lägger sig å somnar så att jag kan gå och lägga mig och sova. Är så fruktansvärt trött att jag nog skulle kunna somna stående just nu, så det är tur att jag sitter ner.

Nu när storebror har fått eget rum så märks det att han börjar bli stor, eller större, för stor är han ju inte ännu, men han kan leka små korta stunder själv på sitt rum och det är underbart att se. Så tänk om 2½år då kanske mina pajkar leker själva på sina rum eller tillsammans men vad skönt det ska bli. Särskilt såna häringa dagar när man önskar att man bara kunde sitta i soffan hela dagen och glo på tv eller datorn eller varför inte bara med tom blick rakt ut i luften. Nej jag är inte bakis idag, jag fick sovmorgon oxå så jag borde vara pigg men det är jag verkligen inte, jag vågar knappt blinka för jag är rädd att ögonlocken inte orkar öppna sig igen.

Vi har precis varit ute på en promenad, det kändes så fel att barnen skulle sitta inne en hel dag bara för att mamma och pappa är trötta och sega, ska jag vara riktigt ärlig så var det ganska skönt ute, det har regnat en del i dag men det var absolut inte kallt. Så nu har jag gått första promenadrundan med mina nya skor och jag kan inte påstå att jag kände någon större skillnad mer än att det fortfarande känns som jag går på några halva tennisbollar, men den största skillnaden mot mina gamla skor är stötdämpningen, den var totalt utsliten på mina gamla skor så nu känns det som jag går på små moln igen och det är underbart.

Nu blir det pizza, det är nästan lika viktigt med pizza på midsommardagen som det är med sill och jordgubbar på midsommarafton.

Otursdagen nummer ett!

Idag är det verkligen en otursdag, för det första är alla mer eller mindre förkylda.

Storebror har trillat sig hela dagen, ryggen har röda märken efter att han landade fel när han hoppade i sängen, det var en pinne som han lekte med som hamnade i ögat (syns dock ingenting efter den så där hade han tur) och sen trillade han av gungbrädan i lekparken oxå, bara för alla goda ting är tre?!

Lillebror har landat på pannan två gånger idag när han har suttit och sedan slängt sig framåt, förstår inte om det är någon ny grej han har kommit på att han kan göra och har han de så slutar han nog snart för de illvrålet han gav ifrån sig det var inte för att det var de bästa han har gjort i sitt liv.

Så nu ligger bulpåsen på kylning inför morgondagen för det verkar ju som att barnen är i trillamig-åldern just nu så då tar vi det säkra före det osäkra och struntar nog i små grodorna kring falosymbolen imorgon och äter rabarberpaj och jordgubbar med grädde istället (jag vet att man kan göra både och men jag vill inte!)

Just nu så umgås jag med min make, han sitter med sin dator i knät och jag sitter jämte med min, vi har det så mysigt så :)

Rumpskor, färgglad och lekparkshäng

Då har jag köpt mig ett par rumpskor och gissa vilken färg det blev på dem?

Köpte skor igår oxå så jag tänkte att jag slänger in en bild med båda två, tänk vad kul det är med skorea! 

Så nu ska jag försöka gå in dessa rosa easytone skor, får se hur det går och jag kanske till och med får träningsvärk av dem om de väcker muskler som legat i dvala. Man kan ju hoppas i alla fall.
Så nu du Sanna kan jag vara helrosa när vi är ute och går, fast du har kanske inte tid att ut och gå något mer med mig nu när jag är så färgglad ;)

Jag undrar lite vad den svarta/gråSara har tagit vägen för just nu är det inte ofta jag enbart har mörka kläder på mig, inte för det gör något det är ju roligt med färg och den där gråa lite trista Sara kan få stanna där hon är nu för jag trivs mycket bättre med den lite mer färgglada. (Jag vet de låter skitdumt att prata om sig själv i tredje person men ibland bara måste jag).

Idag har vi hållit igång hela dagen, eller i alla fall så har storebror det, vi började dan med lekparkshäng och det var med skräkblandadförtjusning som han lekte de stora pojkarna :) Sen kom vi hem och då tog vi faktiskt de lugnt i en timme innan vi åkte för att köpa rumpträneskorna. Väl hemma igen klippte maken gräset och med sig på klippningsrundan hade han en vild treåring som sprang med sin plastgräsklippare, som han drog igång med låtsassnöret. Sen kom han in och satte sig på mattan i hallen och sa att han behövde saft, det var treåringen och inte maken som satt på golvet och behövde saft. Sen fick saften sällis av två kanelbullar i magen och efter de gick sonen och la sig. Jag försökte med allt, leka med bilar, tågbanan och läsa böcker. När jag halvt på skämt, halvt panik griper efter varje halmstrå för att han inte ska somna säger att jag kan måla naglar på honom, då flyger han upp ur sängen och sen valde han en färg till varje nagel på höger handen och resten av kvällen har han berättat för alla här hemma att "mamma målade på mig". Ja det gjorde jag ju oxå men det lät mer grymt när han sa det än vad jag tyckte det var när jag målade naglarna på honom.
Han somnade mitt i godnattsagan och det är inte ofta det händer :)
Lillebror har såklart varit med på alla aktiviteter idag men han har varit lugn och det är knappt så jag har märkt av honom, värre var det inatt när han vaknade en gång i halvtimmen och härjade på oss och innan vi fattade att man skulle gosa lite med honom, vi försökte ju trycka in nappen i munnen men de vrålade han ju bara ännu värre av, jag hörde till och med storebrors ord i huvet ett par gånger "Du vill ha nappen, lillebror". Hoppas på en lite lugnare natt inatt men man vet aldrig, tur det finns kaffe, det måste vara så nära flytande tålamod man kan komma.

Tandis, tanttankar och mjukglass med bedövning

Så var det då dags att fixa den där nedrans tanden en gång för alla, bedövning som satt i till långt efter lunch men nu är den fixad i alla fall och det är 90% chans att den håller och 10% risk att den dör, så nu är de bara att vänta och se, kul kul. Men jag fick bita tandläkaren i fingret inte mindre än 4 gånger och det var hon som sa att jag fick, så lite roligt hade jag oxå :)
Efter att tandläkaren, tandsköterskan och tandstudenten var klara med att gröta runt i munnen på mig och pratat semesterplaner och blodprover över huvudet på mig så får jag äntligen sätta mig upp och det jag får se då det väcker den sovande tanten inom mig. Den här tandstudenten hade tandiskläder på sig, vita sådana, helt okej men sen hade han tandläkarbyxorna nerstoppade i gråa byllsiga strumpor och på fötterna hade han ljusblåa converse, det är nu den lilla tanten får fullständigt spelet inom mig och tänker men lille vän. Sen kom jag på att det är nog så dagens ungdomar ser ut så jag bet mig i tungan, fast de gjorde inget för den var ju bedövad.

Sen var de hem och hämta resten av familjen och åka för besiktning av 7månaders bebis, detta resulterade i okejstämpel i rumpan och han följer stadigt sin kurva. 10470g och 71cm! Min lilla stora bebis <3 Nästa gång ska han vara med i nåt forskningsprojekt om nån utvecklinggrej, får väl se vad det är om en månad.

Det är makens första semesterdag så de firade vi med mjukglass på torget och jag måste bara säga att det var en upplevelse att känna mjukglasssmaken och kylan i halva munnen, den andra halvan var fortfarande bedövad, sån tur att jag inte köpte en glass till mig utan åt lite på makens och lite på sonens, fast sonen sa att han matade mamma med gröt och de ville jag verkligen inte ha. Den här sommaren ska jag verkligen ta igen för alla mjukglassar jag inte kunde äta förra sommaren när jag var gravid och toksugen på mjukglass, det var inte roligt ska jag be att få tala om.

På eftermiddagen körde vi runt en stund till vi hittade en badplats så storebror kunde få bada lite och sen blev han så klart jätteledsen när han inte fick bada mer men har man blåa läppar så tycker i alla fall jag att då är det dags att gå upp ja till och med dags att åka hem.

Instängda tyskar, tand, grillning, rollspel, nästan instängd av tyskar och åska

Där har ni min dag igår och idag, fast jag tänkte börja från början.

Vi började med en tur till Traryds djurpark och där matade vi fåglarna med bröd som var äldre än äldsta barnet vi hade med oss, lite drygt 4år (det hade dock legat i frysen så de var ingen ko på taket eller fara på isen heller för den delen). När våra våghalsiga pajkar började utmana varandra hur långt fram på strandkanten de vågade gå och när de började stjäla tillbaka brödbitarna ifrån de levande djuren så tyckte vi mammor att det var dags att besöka lekparken så vi kunde få prata lite.
Ojoj vad mycket prat det blev med en 4åring, en treåring och två sjumånaders bebisar, nej kanske inte men picknick hade vi och ett och annat minne lyckades vi få in oxå mellan blöjbyten, amning, gungputtande, dassbesök, bebismatning och letande efter nergrävda spadar.

Vi pratade om våra barns utveckling och då kom vi in på det här med att våra små bebisar ska få tänder och det hade varken hennes lilla flicka eller min pajk fått ännu (återkommer med detta ämne senare, skrev tidigare först men det blev ju helt fel).

Sen skulle vi åka hem och jag tänkte vara lite smidig så jag öppnar dörrarna på min bil så att storebror kan klättra in själv och sätta sig medan jag sätter fast lillebror och lyfter in vagnen. När jag efter nästan 10 min ska sätta fast storebror så ser jag att förardörren på bilen jämte är öppen 5cm och där inne satt en liten tysk pajk, eller liten och liten var han inte, han var lång som sjutton och säkert över 23år men han tackade så artigt för att jag släppte ut honom ur hans egen bil (ja tänk vad snäll jag kan vara när jag sätter den sidan till). När han har kommit ut på sin sida så öppnas dörren på andra sidan bilen och hans fästmö kliver ut (nu låtsas jag bara att det är hans fästmö, det kan lika gärna vara syster, svärmor eller någon han plockade upp på vägen till djurparken), då tänkte jag att skyll er själva som satt kvar i bilen för hade det varit jag och det var maken som blev instängd på detta viset då hade ni fått se en ilsk Sara som slängt sig ut och befriat sin stackars make som nog önskat att han kunde få sitta kvar i bilen och slippa kliva ur och skämmas för sin fru. Men det komiska är inte slut här mina vänner, nej för ur bagaget så plockar de ut ett helt träd, eller kronan från en al, så där promenerar de tyska trolovade paret hand i hand in på djurparken med ett träd som de ska mata getterna med, gulligt! Jag kanske inte ska kasta spjut i radhus om jag tänker på de gamla limporna vi slängde till ankorna (änderna, förlåt ska försöka lära barnen rätt en annan gång). Men jag var inte på en romantisk dejt i parken i alla fall.

När jag körde hem så såg jag en grävling som hårdvilade i vägkanten, stackarn den måste varit trött.

Sen på kvällen var det dags för grillning och på bilden nedan så ser ni en nervös Sara som sitter i bilen med sina barn i väntans tider för att maken är inne på affären och handlar ketchup och senap för de behöver man tydligen ha när man äter korv med brö. Nervös ja de är jag när jag ska hitta på grejer som innebär att jag ska träffa nya människor, men det är mest för att jag inte gillar när man ska gå runt och hälsa på folk. Dels kommer jag aldrig ihåg så många namn på en och samma gång plus att jag blir livrädd för att säga fel namn när jag presenterar mig själv. Jag måste alltid tänka två gånger innan jag säger vad jag heter, men jag menar Sara är ju inte så svårt att komma ihåg eller? Det skulle vara riktigt pinsamt att säga att jag hete någonting annat än jag gör, för antingen får man ju ändra sig sen och försöka rätta till sitt misstag "oj du jag hette visst inte Stina eller Bertil eller vad jag nu sa för namn förut" eller så kan man ju aldrig någonsin träffa den människan igen för jag kommer ju inte komma ihåg vad jag heter då och då blir det snurrigt :P

Sånt här pysslar jag med när jag sitter i bilen och underhåller barn, jag tar så klart foto på dem oxå :)

När vi andra åt så fick lillebror ett rån att gnaga på eller gnaga och gnaga han har ju inga tänder, eller vänta här nu, rätt som det var så fick han in en förstor bit i munnen och jag tänkte då vara snäll mamma och ta ut den då biter han mig och det gör ont. Sticker in fingret igen och japp det gjorde lika ont denna gången. Tänk han har två dagar innan sin 7månaders dag fått sin första tand. Men hallå bajset ska väl ändras eller?!

Ser ni tanden? Inte jag heller men jag kände den, så ni får helt enkelt lita på mitt ord.

Fotbollen kanske jag skulle skriva några rader om oxå, nej varför de egentligen det är det ju så många andra förståsigpåare som gör och jag är verkligen inte en av dem. Föresten så åkte vi hem innan matchen var slut och hade ingen som helst koll på vad som försigick på plan innan vi åkte heller för jag valde att sitta på en plats där jag inte såg tvn, smart va?!

Så idag blev det en välbehövlig sovmorgon eftersom båda barnen hade varit upp mycket längre än de brukade igår. Maken jobbade dock så han missade sovmorgonen stackars honom.
När vi har ätit frukost så ringer en kompis och undrar om jag vill med på loppis och ja visst ville jag de. Barnen som inte visste om de vaknat på rätt sida eller inte stannade hemma med mormor och morfar, och tur var nog de för det började regna när vi var där. Det är berättarfestival här i stan nu och då var det nån hantverksmarknad precis jämte loppisen men vi kände oss så malplacerade att vi snabbt skyndade oss därifrån, tunnbröd över öppen eld och folk utklädda eller uppklädda för rollspel kändes inte som vår grej riktigt så vi skyndade oss tillbaka till loppisen och där hittade vi en farbror som gärna ville göra ett bra pris med oss men de ville inte vi.

När jag efter loppisen kom fram till min bil då må ni tro då var det en tysk som hade ställt sin bil liiite för nära min så jag fick pressa ner mig i sätet men in kom jag så om de nu var en hämnd för gårdagens instängade av de tyska paret så var den inte helt lyckad men de tänkte jag inte sitta kvar och visa för dem, så dum är inte ens jag.

Sen har det åskat idag och storebror som tvunget skulle ut i regnet var bakom husknuten när en av knallarna ven över nejden kom springade i full kareta och skrek "Jag är jätterädd, jag var förlångt bort" Hoppas nu att han kanske lär sig att lyssna på sin mamma, tror ni de?!
När vi sedan var och hälsade på min farmor så fick jag svaret och nej han lyssnar inte på sin mammas kloka råd. Han skulle springa ute, inne helst överallt hela tiden. Men han är söt ändå!

Nu blev det här ett låång inlägg men tänkte att det fanns ju inget att se på tv ikväll så medan jag tittar på bones och moffar chips så kan ju ni läsa min blogg. Tjipptjillevipp!