Ännu en tisdagkväll med mardrömsnattningar och maken var borta även denna kväll, men som tur var hade jag sällis av Alexandra som kunde ta lillebror när jag försökte lägga storebror. Men ingen av barnen ville sova, de ville se allsång på Skansen och jag kan förstå dem vem vill missa de?!
Storebror har fått i sig över en halv liter välling, så nu borde han sova nån timme tycker jag.
Har varit en seg dag idag, vi var nere på stan en runda men eftersom vädergudarna inte kunde bestämma sig så det var strålande sol samtidigt som regnet öste ner. Så det blev en kort tur på stan innan vi åkte hem igen och tur var väl de, när vi kommer upp på parkeringsdäcket så frågar jag maken om han lagt i någon parkerningsskiva och får ett nekande svar. När vi två minuter senare packar in vagnarna i bilen kommer farbror parkeringsvakt förbi och vi drar en lättnadens suck för att inte hissen hade varit lite långsammare eller att det hade varit bättre väder så vi stannat på stan en stund till.
Nu ska jag byta av maken med att försöka lägga lillebror (ja han har kommit hem men ett barn sov då i alla fall).
Visar inlägg med etikett Bil. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bil. Visa alla inlägg
tisdag 10 juli 2012
torsdag 7 juni 2012
Diskmedel i fontänen
Snart är det skolavslutning och det märks på mer än ett sätt, idag t.ex så såg jag att fontänen var avstängd och det flög diskmedelsskum över hela torget, då vet man att studenten närmar sig.
Idag var jag på sista mammagruppträffen på bvc innan sommaren och vi pratade olycksfall och vår bvc-tant satt och läste innantill ur egenvårdsguiden, sen undra hon om vi hade några frågor och nej det hade vi inte eftersom alla har mer än ett barn så har vi alltså fått den här infon tidigare. Sen sa hon att vi måste skaffa en egenvårdsbok för det är så svårt att hitta info på nätet och dessutom så har man ju inte tillgång till internet överallt. Ehh jo jag har lättare att kolla upp saker på min mobil än att släpa runt på en bok som jag behöver en extra vagn till plus att den där boken inte uppdaterar sig själv med det senaste inom forskning. Nä nu ska jag sluta gnälla om detta och hoppa över till nästa grej som faktiskt oxå är lite gnäll.
När jag kom fram till parkeringen så var det någon som hade parkerat så nära min bil att jag knappt kunde öppna förardörren. Svär halvhögt över att folk inte kan parkera och med tanke på att över hälften av alla platser var lediga så kunde ju den här personen valt en annan. Tränger mig i alla fall in och låser upp bilen då hör jag ett illvrål från bilen, tur att jag har gjort mina knipövningar annars hade blivit blött i byxan och jag som har rosa byxor så hade de ju synts.Tittar in i bilen och ser att de sitter två tjejer som förmodligen lånat pappas bil och är ute på egen hand för första gången eftersom den ena av dem hittade ett körkort bland frukostflingorna (nej jag har inga fördomar alls jag lover, eller okej då lite kanske). Tänker då att de ser ju att jag inte kan öppna dörrarna på min bil så de kanske flyttar sig medan jag sätter in lillebror i bilen från fel håll, jag får alltså klättra in på andra sidan och sitta i bilen och sätta fast honom, vilket inte alls bli lika bra som om jag hade fått göra som jag alltid gör. Men tror ni att de flyttar på sig? Nej inte ens när jag ska sätta mig på förarplatsen för att köra iväg och nästan gnider rumpan i fönstret på deras bil så kan de flytta på sin bil, sa några väl valda ord och blänger ilsket på dem och då har de krupit ihop så de ligger dubbelvikta i sätet. Stackars små flickor, de ska vara glada att jag inte har pms idag och att jag hade fått i mig två koppar kaffe, sen var det ju den fina sidan på bilen som de hade parkerat nära så kunde ju inte använda mig av dörrarna där heller, annars så vet jag inte vad jag hade gjort ;) Undra just om de var samma som har hällt diskmedel i fontänen?
Jag verkar nog lite bitter idag men det är jag inte, behövde bara få gnälla lite :)
Idag var jag på sista mammagruppträffen på bvc innan sommaren och vi pratade olycksfall och vår bvc-tant satt och läste innantill ur egenvårdsguiden, sen undra hon om vi hade några frågor och nej det hade vi inte eftersom alla har mer än ett barn så har vi alltså fått den här infon tidigare. Sen sa hon att vi måste skaffa en egenvårdsbok för det är så svårt att hitta info på nätet och dessutom så har man ju inte tillgång till internet överallt. Ehh jo jag har lättare att kolla upp saker på min mobil än att släpa runt på en bok som jag behöver en extra vagn till plus att den där boken inte uppdaterar sig själv med det senaste inom forskning. Nä nu ska jag sluta gnälla om detta och hoppa över till nästa grej som faktiskt oxå är lite gnäll.
När jag kom fram till parkeringen så var det någon som hade parkerat så nära min bil att jag knappt kunde öppna förardörren. Svär halvhögt över att folk inte kan parkera och med tanke på att över hälften av alla platser var lediga så kunde ju den här personen valt en annan. Tränger mig i alla fall in och låser upp bilen då hör jag ett illvrål från bilen, tur att jag har gjort mina knipövningar annars hade blivit blött i byxan och jag som har rosa byxor så hade de ju synts.Tittar in i bilen och ser att de sitter två tjejer som förmodligen lånat pappas bil och är ute på egen hand för första gången eftersom den ena av dem hittade ett körkort bland frukostflingorna (nej jag har inga fördomar alls jag lover, eller okej då lite kanske). Tänker då att de ser ju att jag inte kan öppna dörrarna på min bil så de kanske flyttar sig medan jag sätter in lillebror i bilen från fel håll, jag får alltså klättra in på andra sidan och sitta i bilen och sätta fast honom, vilket inte alls bli lika bra som om jag hade fått göra som jag alltid gör. Men tror ni att de flyttar på sig? Nej inte ens när jag ska sätta mig på förarplatsen för att köra iväg och nästan gnider rumpan i fönstret på deras bil så kan de flytta på sin bil, sa några väl valda ord och blänger ilsket på dem och då har de krupit ihop så de ligger dubbelvikta i sätet. Stackars små flickor, de ska vara glada att jag inte har pms idag och att jag hade fått i mig två koppar kaffe, sen var det ju den fina sidan på bilen som de hade parkerat nära så kunde ju inte använda mig av dörrarna där heller, annars så vet jag inte vad jag hade gjort ;) Undra just om de var samma som har hällt diskmedel i fontänen?
Jag verkar nog lite bitter idag men det är jag inte, behövde bara få gnälla lite :)
måndag 4 juni 2012
Fredagens bilresa
I fredags skulle vi åka till barnens farmor och farfar, mina svärföräldrar och så även makens föräldrar, tänkte så att jag inte krånglar till det för mycket.
Men för att återgå till bilresan så packade jag ut barnen i bilen mellan regnskurarna och det hade gått perfekt och jag hade varit på makens jobb prick klockan tre om inte jag hade med en liten marodör att göra med. Min lille treåring valde att hoppa i 14 av 8 vattenpölar på väg ut till bilen och sen inte ville sitta med blöta byxor hela vägen till farmor och farfar (det ville inte hans mamma heller att han skulle gör det är ändå 25mil) så fick vi springa in och göra ett snabbt byte men vi fick ändå skicka ut mormor i bilen till lillebror som vägrar sitta själv i två minuter för då tror han att vi övergivit honom och det går han inte med på (klok grabb det där). Nästa försök ut i bilen resulterade i bara två vattenpöls och en fuktighet på byxorna som var accepterad både av son och mamma.
Jag kör nu bort till maken jobb och konstaterar att han står ute och väntar, yes jag slipper underhålla två trötta barn i en bil som står still. Hoppar ut och sätter mig i baksätet och stänger bildörren och maken sätter sig i framsätet och sen konstaterar vi båda två att jag kunde ju faktiskt kört. Men vi orkade inte byta där utan han fick köra genom stan så bytte vi på en parkering i andra änden helt enkelt.
Sen satt jag bakom ratten hela vägen, hittade förövrigt stans störta grop när jag skulle köra ut ifrån parkeringen som jag naturligtvis var tvungen att köra i, varför finns det annars gropar i marken om man inte ska köra i dem?
Ger mig iväg och när jag kört en liten bit så kommer jag på att när vi passerar Växjö (som jag tycker är en jättestor och läskigt stad att köra i) så är klockan fyra och alla kommer vara ute och köra. Så där sitter jag i flera mil och jagar upp mig inför detta och dessutom är det två plus ett nästan hela vägen och då blir det jättekrångliga av och påfarter hela tiden som jag måste få beklaga mig över. Fast jag gillar när det är två plus ett för då har jag ju skyddsräcke på båda sidor så att inte dikena helt plötsligt bestämmer sig för att hoppa upp på vägen och hälsa på.
Men när jag väl kommer fram till Växjö så är jag så stirrig att jag inte förstår hur detta ska sluta och hade jag inte haft maken med som hade tvingat mig att köra vidare när jag helst av allt skulle velat parkerat bilen tvärs över filerna i en dubbelfiligrodell och sen liftat hem med en åsna så hade jag nog stått där ännu och väntat på min åsnelift.
Jag skrek konstant genom hela rondellen och det är ett under att inte barnen vaknade, men de har väl åkt bil med sin mamma förut.
Jag klarar mig igenom stadskröningen (ringleden runt och sen två rodeller) och sen tar jag häng på en buss som jag bestämmer ska till samma ställe som oss, det skulle han inte men han skulle en bra bit på vägen så när det regnade som värst så fick jag köra efter hans lyktor han har där bak. Tackar för de lilla bussen. Det regnade en hel del i fredags och när det var som alla mest så vaknar lillebror och bestämmer sig för att blöjan skulle fyllas, det kunde inte vänta tills vi var framme, men det kanske man inte kan begära av nån som bara är ett halvår, vad vet jag? Maken som satt i baksätet fick krypa ihop som en räka när han bytte blöjan med lillebror liggandes där maken i vanliga fall sitter när han åker bil. Jag förstår inte tjusningen med att bajsa i farten men det gör tydligen lillebror eftersom han gjorde samma sak på hemresan men då regnade de iallafall inte så jag slapp vara en räka.
Sen tyckte jag att maken pratade för lite med mig när jag körde och då svarade han att han inte hinner säga nåt för att det är någon annan som pratar hela tiden, jag förstår inte vem han menar för båda barnen sov ju.
Lillebror som lassat ut för kung och fosterland bestämmer sig för att det nu var tomt i magen, nej han har inte lärt sig planera ännu. Så då blev det för maken att mata honom medan jag körde så försiktigt jag kunde genom rondellen i Högsby, det stod 30 på skylten och jag är laglydig så jag körde så klart i 30 och gjorde en vänstersväng i världens minsta rondell. Men hallå då får det ju stå nåt annat på skylten om man nu inte kan köra 30 där, så det var ju inte mitt fel att maken höll på att flyga ut genom rutan (fast nu hade han ju inte gjort det eftersom han både hade bilbälte på sig och att rutan var stängd, men ändå!)
När jag sedan har fått i en twix i munnen så ser maken sin chans och börjar prata då får han ett hyschande och storebror blänger ilsket på sin far och sätter till och med upp pekfingret för munnen för att visa att nu ska du inte prata pappa, lejonen kan höra dig. Det kunde han ju förstås ha tänkt på själv att han inte kunde prata när vi var utanför Oskarshamn för där finns tydligen lejonen och de sover tydligen vid fem på fredagseftermiddan.
Sen hojtar lillebror i baksätet de sista 7 milen och när det är 2km kvar tills jag ska svänga av då somnar han och får då sova de sista 5minuterna av bilfärden.
Jag kanske ska tillägga att maken körde hem och då var det ingen som skrek, varken barn, make eller fru :)
Men träning ger övningen eller hur man nu brukar säga.
Men för att återgå till bilresan så packade jag ut barnen i bilen mellan regnskurarna och det hade gått perfekt och jag hade varit på makens jobb prick klockan tre om inte jag hade med en liten marodör att göra med. Min lille treåring valde att hoppa i 14 av 8 vattenpölar på väg ut till bilen och sen inte ville sitta med blöta byxor hela vägen till farmor och farfar (det ville inte hans mamma heller att han skulle gör det är ändå 25mil) så fick vi springa in och göra ett snabbt byte men vi fick ändå skicka ut mormor i bilen till lillebror som vägrar sitta själv i två minuter för då tror han att vi övergivit honom och det går han inte med på (klok grabb det där). Nästa försök ut i bilen resulterade i bara två vattenpöls och en fuktighet på byxorna som var accepterad både av son och mamma.
Jag kör nu bort till maken jobb och konstaterar att han står ute och väntar, yes jag slipper underhålla två trötta barn i en bil som står still. Hoppar ut och sätter mig i baksätet och stänger bildörren och maken sätter sig i framsätet och sen konstaterar vi båda två att jag kunde ju faktiskt kört. Men vi orkade inte byta där utan han fick köra genom stan så bytte vi på en parkering i andra änden helt enkelt.
Sen satt jag bakom ratten hela vägen, hittade förövrigt stans störta grop när jag skulle köra ut ifrån parkeringen som jag naturligtvis var tvungen att köra i, varför finns det annars gropar i marken om man inte ska köra i dem?
Ger mig iväg och när jag kört en liten bit så kommer jag på att när vi passerar Växjö (som jag tycker är en jättestor och läskigt stad att köra i) så är klockan fyra och alla kommer vara ute och köra. Så där sitter jag i flera mil och jagar upp mig inför detta och dessutom är det två plus ett nästan hela vägen och då blir det jättekrångliga av och påfarter hela tiden som jag måste få beklaga mig över. Fast jag gillar när det är två plus ett för då har jag ju skyddsräcke på båda sidor så att inte dikena helt plötsligt bestämmer sig för att hoppa upp på vägen och hälsa på.
Men när jag väl kommer fram till Växjö så är jag så stirrig att jag inte förstår hur detta ska sluta och hade jag inte haft maken med som hade tvingat mig att köra vidare när jag helst av allt skulle velat parkerat bilen tvärs över filerna i en dubbelfiligrodell och sen liftat hem med en åsna så hade jag nog stått där ännu och väntat på min åsnelift.
Jag skrek konstant genom hela rondellen och det är ett under att inte barnen vaknade, men de har väl åkt bil med sin mamma förut.
Jag klarar mig igenom stadskröningen (ringleden runt och sen två rodeller) och sen tar jag häng på en buss som jag bestämmer ska till samma ställe som oss, det skulle han inte men han skulle en bra bit på vägen så när det regnade som värst så fick jag köra efter hans lyktor han har där bak. Tackar för de lilla bussen. Det regnade en hel del i fredags och när det var som alla mest så vaknar lillebror och bestämmer sig för att blöjan skulle fyllas, det kunde inte vänta tills vi var framme, men det kanske man inte kan begära av nån som bara är ett halvår, vad vet jag? Maken som satt i baksätet fick krypa ihop som en räka när han bytte blöjan med lillebror liggandes där maken i vanliga fall sitter när han åker bil. Jag förstår inte tjusningen med att bajsa i farten men det gör tydligen lillebror eftersom han gjorde samma sak på hemresan men då regnade de iallafall inte så jag slapp vara en räka.
Sen tyckte jag att maken pratade för lite med mig när jag körde och då svarade han att han inte hinner säga nåt för att det är någon annan som pratar hela tiden, jag förstår inte vem han menar för båda barnen sov ju.
Lillebror som lassat ut för kung och fosterland bestämmer sig för att det nu var tomt i magen, nej han har inte lärt sig planera ännu. Så då blev det för maken att mata honom medan jag körde så försiktigt jag kunde genom rondellen i Högsby, det stod 30 på skylten och jag är laglydig så jag körde så klart i 30 och gjorde en vänstersväng i världens minsta rondell. Men hallå då får det ju stå nåt annat på skylten om man nu inte kan köra 30 där, så det var ju inte mitt fel att maken höll på att flyga ut genom rutan (fast nu hade han ju inte gjort det eftersom han både hade bilbälte på sig och att rutan var stängd, men ändå!)
När jag sedan har fått i en twix i munnen så ser maken sin chans och börjar prata då får han ett hyschande och storebror blänger ilsket på sin far och sätter till och med upp pekfingret för munnen för att visa att nu ska du inte prata pappa, lejonen kan höra dig. Det kunde han ju förstås ha tänkt på själv att han inte kunde prata när vi var utanför Oskarshamn för där finns tydligen lejonen och de sover tydligen vid fem på fredagseftermiddan.
Sen hojtar lillebror i baksätet de sista 7 milen och när det är 2km kvar tills jag ska svänga av då somnar han och får då sova de sista 5minuterna av bilfärden.
Jag kanske ska tillägga att maken körde hem och då var det ingen som skrek, varken barn, make eller fru :)
Men träning ger övningen eller hur man nu brukar säga.
lördag 12 maj 2012
Som det kan bli!
Den här kvällen var ju allt annat än en vanlig lördagkväll. Storebror skulle vara vaken länge, vilket resulterade i att vi hade Pingu som sällskap till efter åtta! Han skulle även mysa i Sannas knä, som tur var så var Sanna här och hälsade på annars hade det kunnat bli riktigt jobbigt. Nu blev det bara jobbigt för Sanna som fick ha en tre år gammal snuttefilt på kinden ;)
Men efter många om och men (män kanske är bättre och bara en man nämligen min) så somnade båda barnen. Men maken försvinner iväg på sitt håll (dataspel), pappa försvann på sitt (ljudbok), mamma var i sin verkstad så då skulle vi hitta något att titta på tv. Det var inte det lättaste så det slutade med att vi såg någon konsert som vi inte har en aning om vem det var som sjöng och fröken S bestämde att det nog var filmat med mobilkamera vilket gjorde det omöjligt för oss att ens försöka lista ut vem hon var så vi struntade i de.
Vi åt polly och drack cola oxå, det är vuxet!
Sen mixade vi lite med min blogg, se föregående inlägg om ni vill veta detaljer :)
Lillebror vaknade sen och han är tydligen förkyld?! Hur gick detta till? Vem har gett honom den? Den bara kom pang bom, så det kommer bli en intressant natt det här. Så jag ska runda av det här inlägget snart så jag får sova nånting ikväll men eftersom jag har druckit cola så kommer jag ändå inte somna de närmaste tio minuterna :)
Jag har kört nattkörning oxå, eller om de heter mörkerkörning och gatorna lekte kurragömma som tur var så var det bara sista gatan som gjorde det annars hade nog min passagerare hoppat ur bilen och mycket tidigare än vad hon gjorde. Men jag körde försiktigt det är ju lördag så de är många fyllisar ute och vinglar jag såg hela tre stycken! Jo det är många det är ju inte lönehelg och dansbandet som spelar ikväll spelar i andra änden av stan mot där jag var och körde :)
NattiNatti!
Men efter många om och men (män kanske är bättre och bara en man nämligen min) så somnade båda barnen. Men maken försvinner iväg på sitt håll (dataspel), pappa försvann på sitt (ljudbok), mamma var i sin verkstad så då skulle vi hitta något att titta på tv. Det var inte det lättaste så det slutade med att vi såg någon konsert som vi inte har en aning om vem det var som sjöng och fröken S bestämde att det nog var filmat med mobilkamera vilket gjorde det omöjligt för oss att ens försöka lista ut vem hon var så vi struntade i de.
Vi åt polly och drack cola oxå, det är vuxet!
Sen mixade vi lite med min blogg, se föregående inlägg om ni vill veta detaljer :)
Lillebror vaknade sen och han är tydligen förkyld?! Hur gick detta till? Vem har gett honom den? Den bara kom pang bom, så det kommer bli en intressant natt det här. Så jag ska runda av det här inlägget snart så jag får sova nånting ikväll men eftersom jag har druckit cola så kommer jag ändå inte somna de närmaste tio minuterna :)
Jag har kört nattkörning oxå, eller om de heter mörkerkörning och gatorna lekte kurragömma som tur var så var det bara sista gatan som gjorde det annars hade nog min passagerare hoppat ur bilen och mycket tidigare än vad hon gjorde. Men jag körde försiktigt det är ju lördag så de är många fyllisar ute och vinglar jag såg hela tre stycken! Jo det är många det är ju inte lönehelg och dansbandet som spelar ikväll spelar i andra änden av stan mot där jag var och körde :)
NattiNatti!
onsdag 4 april 2012
Telefonen är helt tyst!
Min telefon är helt tyst, kollar var annan minut om den är avstängd, ljudlös eller om jag har ett missat samtal. Jag vill inte att telefonen ska ringa ändå kollar jag hela tiden. Nu tror ni förstås att jag är knäpp, mer knäpp än vanligt då alltså :) Men nej det är jag inte, det är nämligen så att jag har lämnat min stora kille på förskolan själv för första gången, igår mjukstartade vi och då satt jag i ett annat rum. Nu sitter jag oxå i ett annat rum men i ett annat hus i ett annat kvarter. Hans nya fröken lovade att hon skulle ringa om han blir otröstlig, det är ju väldigt snällt, tänk om hon ringer och säger att han är otröstlig och att jag måste komma, det tar ju minst 10min att få in mig och bebis i bilen och köra bort! Gäller 30 skyltarna utanför skolor på loven? Det bestämmer jag att de inte gör ;)
Jag får oxå väldigt gärna ringa dit om jag känner för att kolla läget, skulle kunna varit jag som stod där som pedagog och sa dessa orden, ibland känns det som att vi är som papegojor som bara upprepar vissa meningar för att hålla föräldrar lugna och tänk det fungerar. Men asså jag fixar ju inte och ringa dit, tänk om han är ledsen och jag hör detta? Panik! Då slänger jag ju mig i bilen och kör upp dit utan att låta de stackars pedagogerna få en chans att trösta och knyta an till min underbara lilla son. Nej här ska inte ringas.
Jag har inte glömt lyset på bilen idag, fan nu blev jag osäker så nu måste jag gå ut och kolla, tack för den kära närminne kan du inte ens hålla en sån liten viktig sak i huvet? Nej nu får det bli till att köpa nytt minne jag har hört från min it-make att man kan köpa mer minne. Inte för att det har hjälp på honom men vem vet de kanske fungerar på mig :)
När jag körde ifrån förskolan så ville jag inte åka hem på en gång så jag åkte till netto och handlade lite godis ifall det kommer några häxor, förlåt påskkärringar och knackar på dörren igår fick de som var ute i väldigt god tid bara ett paket russin (men det var blixten och bärgarn på). Nu finns det tabelttaskar och småkolor, så kom bara kom, fast vänta tills min bebis har vaknat är ni snälla för vår vakthund blir tokig när de knackar på dörren. Fast om det går in någon i källaren och stökar runt i flera timmar det bryr hon sig inte om men det är någon som knackar på ytterdörren då måste ju alla i hela huset varnas, knäpp hund!
Men iallafall tillbaka till parkeringen utanför butiken, kommer dit fem minuter i nio, de öppnar nio. Typsikt, men sen upptäcker jag att det finns fyra bilar till och det sitter en gubbe med keps i varje bil. Alla sitter och stirrar på dörren till affären och när de ser att de öppnas så kliver de ur bilarna och fullt fokus på gå in. Själv så ställde jag bilen med rumpan mot dörren så fick ju sitta och nästan vrida nacken av mig för att se, väldigt orutinerat måste jag säga. Gör om gör rätt, fast de gör jag nästa gång.
Fyndade tre pocket böcker så nu ska här läsas, eller om de ska samlas damm det återstår att se.
Böckerna jag köpte var:
Jag får oxå väldigt gärna ringa dit om jag känner för att kolla läget, skulle kunna varit jag som stod där som pedagog och sa dessa orden, ibland känns det som att vi är som papegojor som bara upprepar vissa meningar för att hålla föräldrar lugna och tänk det fungerar. Men asså jag fixar ju inte och ringa dit, tänk om han är ledsen och jag hör detta? Panik! Då slänger jag ju mig i bilen och kör upp dit utan att låta de stackars pedagogerna få en chans att trösta och knyta an till min underbara lilla son. Nej här ska inte ringas.
Jag har inte glömt lyset på bilen idag, fan nu blev jag osäker så nu måste jag gå ut och kolla, tack för den kära närminne kan du inte ens hålla en sån liten viktig sak i huvet? Nej nu får det bli till att köpa nytt minne jag har hört från min it-make att man kan köpa mer minne. Inte för att det har hjälp på honom men vem vet de kanske fungerar på mig :)
Ser ni lyset? Inte jag heller :) |
När jag körde ifrån förskolan så ville jag inte åka hem på en gång så jag åkte till netto och handlade lite godis ifall det kommer några häxor, förlåt påskkärringar och knackar på dörren igår fick de som var ute i väldigt god tid bara ett paket russin (men det var blixten och bärgarn på). Nu finns det tabelttaskar och småkolor, så kom bara kom, fast vänta tills min bebis har vaknat är ni snälla för vår vakthund blir tokig när de knackar på dörren. Fast om det går in någon i källaren och stökar runt i flera timmar det bryr hon sig inte om men det är någon som knackar på ytterdörren då måste ju alla i hela huset varnas, knäpp hund!
Men iallafall tillbaka till parkeringen utanför butiken, kommer dit fem minuter i nio, de öppnar nio. Typsikt, men sen upptäcker jag att det finns fyra bilar till och det sitter en gubbe med keps i varje bil. Alla sitter och stirrar på dörren till affären och när de ser att de öppnas så kliver de ur bilarna och fullt fokus på gå in. Själv så ställde jag bilen med rumpan mot dörren så fick ju sitta och nästan vrida nacken av mig för att se, väldigt orutinerat måste jag säga. Gör om gör rätt, fast de gör jag nästa gång.
Fyndade tre pocket böcker så nu ska här läsas, eller om de ska samlas damm det återstår att se.
Böckerna jag köpte var:
- De ska ju ändå dö av Gunnar Ekborg
- Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer
- Finns inte på kartan av Carin Hjulström
Det är ju inte de nyaste böckerna men vet ni de struntar jag i för det finns bokstäver som blir ord som blir meningar som jag kan läsa i dessa med plus att de var billiga :P
Så nu ska jag iallafall läsa baksidan på böckerna innan min bebis vaknar och vill ha mat eller innan de ringer från förskolan om min otröstlige son, jag undrar om han kan bli otröstlig? Nej jag har inga planer på att testa, helt dum i huvet är jag inte :)
tisdag 3 april 2012
Min lille bil
Nu är min lille bil hemma, eller min och min bil förresten den står ju på gubben och det är han som kör mest med den. Men nu var de ju faktiskt jag som var med när den dödde lite så då fick de bli min bil. Det var pappa och min gubbe som var och gav den HLR så att den vaknade till liv och nu sitter den uppkopplad så att jag kan köra med den imorron, ska dock inte glömma lyset på, inte imorron iallafall. Funderar på att skriva en lapp och sätta upp på vindrutan men frågan är vad farbror blå tycker om de, eller hur långt jag kommer utan att köra på något?
Har precis varit duktig och uppdaterat bilddagboken, hade inte gjort de sen i februari, nu får jag ju för sjutton skärpa till mig. Men de har varit lite flytt och influensa som varit ivägen, fast i omvänd ordning då.
Nu ska jag snart gå och sova, ska försöka undvika att gosa med makens armhåla, den var inte så gosig har jag märkt. Vad jag skulle dit och gosa för kan man ju fråga sig men jag tänkte klappa lite på hans axel eller på kinden, inte sjutton visste jag hur han låg så då hamnade jag i armhålan. Tur att jag inte väckte honom, då hade de varit synd om min lille gubbe och tur för honom att han inte väckte mig så då hade det varit SYND om min lille gubbe, det kan jag lova. Usch blir irriterad bara jag tänker på det, så får nog sluta med det innan jag blir sur på honom för någonting som han inte har gjort. Som ni märker så har han det inte alltid så lätt men å andra sidan så har jag inte de heller när det är nån morgontrött människa som ger barnet välling en halv timme innan frukost ;)
Har precis varit duktig och uppdaterat bilddagboken, hade inte gjort de sen i februari, nu får jag ju för sjutton skärpa till mig. Men de har varit lite flytt och influensa som varit ivägen, fast i omvänd ordning då.
Bjuder er på en bild från bilddagboken :) |
Helskotta vilken skrutt dag!
Skulle kunna fylla hela inlägget med svordomar över denna förbenade dag, men låter bli för tror inte att det är så kul att läsa om det, så jag bjuder på en beskrivning av denna pruttdag så att ni kan lida med mig.
Dagen börjar ju bra, sonen vaknar innan mig och går ut i köket där hans käre far sitter och är halvt medvetslös eftersom kaffet inte kommit ut i blodomloppet ännu, så då tycker maken att jo men en flarra välling ska ju pajken ha. Smart, väldigt smart käre J, tack för den starten på dagen. För man blir tydligen så mätt på välling att man bara kan få i sig en banan, vilket man inte klarar sig på fram till lunch kan jag meddela. Fick i mig själv lite frulle och kände att jag nog skulle hinna utan stress, hann inte tänka klart den tanken innan hela jag och bebisen var nerspydda, så bara att byta kläder. När det var avklarat så hör jag hur den nybytade bebisen tar i så han blir blå som en smurf i fejjan, så då var det ju bara att byta blöjan igen. När detta är klart så har jag 15 min på mig innan vi ska vara på plats och då var det blöjbytedags även på den store sonen. Stress och jäkt, men en minut innan vi skulle vara på plats så parkerar jag bilen utanför förskolan. Sen trodde jag att min dag bara kunde bli bättre, haha vem försökte jag lura?
Efter att ha fått kliva in i min yrkesroll och "bråkat" med andras barn, kaxiga små ungar som tror att jag inte vågar säga ifrån. Ha tji fick de och jag fick åter igen bevisat att jag kan, och tänka sig det blev inga fula ord eller höjd röst :) När vi skulle hem så ville sonen stanna kvar så fick tjata, och tillslut muta med nappen för att han skulle följa med (som tur var så hände detta med mutan ute på gården så ingen såg eller hörde mig) Så kommer jag då äntligen ut till bilen, då strular centrallåset och jag tänker några väldigt fula ord som jag besparar mina barn. Får klättra in genom förarsidan för att kunna öppna bakdörrarna, såg nog väldigt roligt ur. Krånglar sedan in en trött 3åring, en bebis som är hungrig som en varg för han har glömt att han fick mat för mindre än 2 timmar sedan och en barnvagn modell större i bilen. Sätter mig själv tillrätta bakom ratten och ser den lilla, lilla minimala spaken vid sidan av ratten. FAN!! Lyset! Testar att vrida om nyckeln i tron om att det kanske finns lite kräm kvar i batteriet (jag menar det var ju bara 4timmar sedan jag parkerade bilen). Men hallå puckoSara, vad tror du att du har för jäkla bil som har batteri som räcker hur länge som helst utan att laddas? Bilen är ju såklart stendöd, säger nu några mindre fina ord och tänker inte ett dugg på att jag har mina barn i bilen, så idag har de fått lära sig vad man säger när bilen inte vill starta :)
Ringer min snälla mamma som kommer och möter oss med sittvagnen så min trötta 3åring slapp gå hela vägen hem, eller rättare sagt så slapp jag tjata hem en trött 3åring, tror inte mina nerver hade klarat de. Som tur var fanns det mat hemma som jag kunde grisa i mig så kändes det lite bättre. Ett stort plus var att jag inte började lipa iallafall, det besparade jag mina stackars barn.
Ringer min snälla mamma som kommer och möter oss med sittvagnen så min trötta 3åring slapp gå hela vägen hem, eller rättare sagt så slapp jag tjata hem en trött 3åring, tror inte mina nerver hade klarat de. Som tur var fanns det mat hemma som jag kunde grisa i mig så kändes det lite bättre. Ett stort plus var att jag inte började lipa iallafall, det besparade jag mina stackars barn.
Så bara för att den här dagen ska bli den djävligaste i manna minne så har jag precis druckit en halv kopp kaffe med mjölk så vi får det lite skrikigt här ikväll. Livet är underbart!
tisdag 6 mars 2012
Gådrullar
Så fort jag sätter mig i bilen så kommer de fram ur sina gömställen bara för att ställa till med djävulskap. De travar rakt ut i vägen som om de ägde vägen, skulle de nu vara så att de faktiskt äger vägen så kanske de ändå inte ska kliva rakt ut i gatan och riskera att hamna under min bil. De får ju faktiskt tänka på att jag inte har tid att folk under min bil. Ska bara tillägga att jag inte fick nån drulle varken på eller under bilen, jag kan faktiskt bromsa!
Har en otroligt trist dag men den kan jag inte skriva om nu eftersom jag ska skriva om detta i dagens inlägg senare (min lista), det känns ju dumt att skriva klart mitt inlägg om min dag redan nu när klockan inte ens är lunch ännu så de får inte ikväll istället :)
onsdag 29 februari 2012
Gröna gubbar och galna människor
Ser ni bilen? Vi har en ganska blyg bil, den vill ogärna vara med på bild men här hittade jag ett ifrån förra våren då den inte helt lyckades gömma sig bakom mig och lilla K. Var i vecka 5 eller 6 på den här bilden, då hade mina jobbarkompisar redan listat ut att jag var gravid, på den här bilden kan man ser det för att jag har låga skor på mig. Men försök inte vara lustiga nu och tro att jag är gravid igen bara för att jag har låga skor på mig. Men det är inte så lätt att ha klackaskor på sig när man springer efter en 3åring och har en 3månders i famnen, när man dessutom har ostabila höfter och klena lårmuskler.
Men nu var det ju vår bil jag skulle skriva om, den verkar vara osynlig. För jag har varit ute och kört en del idag och folk bara går rakt ut framför bilen, visst jag kör inte fort inne i stan (det är 30km/h som gäller) men jag har ju fullt upp att hålla koll på övergångställerna, militärerna som är ute och övningskör i stan (Varför de nu måste köra där jag ska köra förstår jag inte men jaja). Jäkla folk alltså vill ni så gärna hamna på motorhuven så kan jag stanna bilen så ni får hoppa upp, så länge inte jag åker dit för det. För visst är det så att om jag kör på nån som går rakt ut gatan så är de väl mitt fel eller? Blir vansinnig där jag sitter bakom ratten, hytter med näven som en liten arg tant gör jag oxå, dessa galna människor tror att de är odödliga eller att min bil är gjord av skumgummi, men det kan jag upplysa dem om att den är hård och den drar sig inte för att bli lite bucklig. Mer trafikvett åt folket, tack!
På tal om militärerna så räddade de promenaden mellan förskolan och coop, sonen var så trött och ville inte följa med hem för han ville gå tillbaka till förskolan och leka med sin nya kikare som de har gjort igår och idag. Men han fick inte ta med den hem för de ska gå och kolla in kyrkan imorron och då behöver man tydligen en kikare gjord av toarullar.
Men de här gröna gubbarna som övningskör i stan var ju jätteroliga att kolla på, de körde ju jättemånga gröna lastbilar i stan som vi kunde gå och titta på så glömdes den där skithuspapperskikaren snart bort. Så tack så mycket krigsmakten för det.
Röntgen gick bra idag, på lappen jag fick hem stod det att besöket skulle ta mellan 15- 60 min så jag blev ganska paff när hon efter 3minuter säger att det är klart. Men jag ska inte klaga, däremot så körde jag vilse när jag skulle hem. Irrade runt bland villorna och när jag väl hamnar på ett ställe där jag vet var jag är så är jag nästan i andra änden av stan så fick ta ett helt annat håll hem än planerat men hem kom jag och det är väl huvudsaken. Och ja jag tänker skylla på dimman och inte på mitt lokalsinne.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)