onsdag 10 oktober 2012

Onsdagsfunderingar

Det är minusgrader, jag har då inte beställt några minusgrader, det måste vara grannen. Kunde han inte väntat till julskyltningen eller varför inte dagen efter, julskyltningen brukar alltid vara så kall att vi inte går ner på stan. Annat var de när man var barn, då var jag nere och sålde korv och grillad gris, fast den där grisen hann aldrig bli klar medan jag stod där och sålde. Nu vet jag inte om det är så mycket förreningar som står på julskyltningen längre, de gör ju så mycket annat för att få in pengar, säljer korvar, chokladbollar och nu de senaste de delar ut äpplen. Rätt som det är en lördagförmiddag så står det en korg äpplen på trappen. Men hallå jag kanske inte gillar äpplen, eller rent av inte tål dem. Nu äter ju resten av huset äpplen men hur kan de veta att jag inte bor själv här? Fast då kanske jag inte skulle haft två bilar och hela trädgården full med leksaker. Men ändå!

Nu får de hemskt gärna dela ut sina äpplen, men jag får lite ont i magen faktiskt, tänk när mina barn får för sig att de behöver utöva någon sport, då blir det ju jag som sitter där och kör runt med släp med massa äpplen på och delar ut till alla oavsett om de vill ha eller inte. Fast ni kan vara lugna jag ska aldrig köra runt med något släp det kommer bara sluta i tårar och det skulle ju vara hemskt pinsamt för mina barn om deras mamma satt och grät bakom ratten när alla kompisar är med. Nä där få maken ställa upp! Han har kört med släp och han grät inte en gång, fast vad vet jag om det, jag var ju inte med de sista tre milen men de första 20milen fällde han inte en tår i alla fall, så förstår inte varför han helt plötsligt skulle börja gråta, men man kan aldrig vara säker om man inte frågar så får nog fråga honom om jag kommer ihåg att.

Idag blir det som sagt till att pälsa på oss upp över öronen innan vi ger oss iväg till förskolan. Vill ni veta en inte allt för smart sak jag har gjort då? Det får ni reda på vare sig ni vill eller inte. Jag har då mina vinterkängor i huset alldeles för långt borta och nu när vi inte fick de sålt så ska vi inte ner den närmaste tiden så jag har problem, fast lite fetvadd i skorna så ska jag nog överleva några veckor till så ligg inte sömnlösa pga lilla mig.

Nu ska det väckas barn, de små änglarna sover ännu så jag har fått i mig en hel kopp varmt kaffe helt i min ensamhet, det var en fantastisk början på den här dagen måste jag säga!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar