måndag 29 oktober 2012

Arg, chockad och förtvivlad

Igår eftermiddag så kör jag och maken på E4an söder ut och blir omkörda av en bil som jag först tror håller på att tappa ett hjul men de visade sig att det var stänkskärmen som satt löst. Sen kör vi om denna bilen en liten stund senare och jag är en nyfiken person av mig så jag kollar alltid vad det är för nån/några som sitter i den bilen som kör om oss eller som blir omkörd. Igår ångrade jag mig kan man lugnt säga för när jag vrider huvudet åt höger så tror jag att jag ser i syne, en liten flicka i samma ålder som min stora kille (ca3år) hoppar runt i baksätet!!
När vi sedan blir omkörda igen av samma bil så ser även maken detta och vi saktar ner lite för vi vill inte vara i närheten av den här förfärliga bilen.

Jag har fullförståelse för att det är jobbigt att sitta i en bil där ett barn har bestämt sig för att den inte alls vill sitta fast men då har man två alternativ:

  1. Man stannar bilen och låter barnet springa av sig en massa energi och sedan spänner man fast det i bilbarnstolen igen och kör vidare.
  2. Man kör vidare och låter barnet skrika sig hes.
Det finns inget alternativ som säger att man ska spänna loss barnet och låta de ha disco i baksätet, nej tack det är livsfarligt, det finns säkert de som säger att för en 40år sedan så var det inte så noga om barnen satt fast eller inte när man körde bil. Men tänk efter lite det är mycket som har ändrats på 40år!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar